Både Sverige och Danmark tjänar på arbetspendlandet i Öresundsregionen. Arbetslösheten i Malmö är dubbelt så hög som den i Köpenhamn, samtidigt som den danska huvudstaden är i behov av arbetskraft. Att många malmöiter jobbar i Köpenhamn gör till exempel att behovet av socialbidrag minskar för Malmö stad, även om det är de danska företagen som gör störst vinning på rörligheten. Det är dock de svenska Öresundspendlarna som drabbas hårdast av gränskontrollerna.

Sedan i höstas måste den som tar bilen eller tåget över Öresund kunna visa id-kort på väg in i Sverige. Den 4 januari i år utökade Sverige kontrollerna genom att införa transportörsansvar som innebär att företag som driver trafik med buss, tåg, flyg och färja är skyldiga att kontrollera att passagerare har fotolegitimation som är godkänd av svenska myndigheter.

– Det är stor spännvidd mellan den som drabbas av tio minuter längre restid och upp till 50 minuter. Men det är trångt på tågen i och med att man kör med färre turer och kortare tåg, säger Johan Wessman, företagsekonom och vd på Öresundsinstitutet.

I skånska medier kan man läsa att förseningarna inte blivit särskilt stora, vilket enligt Johan Wessman beror på att man lagt in färre avgångar i ordinarie tidtabeller, men den faktiska restiden blir betydligt längre nu än innan kontrollerna infördes. (Se exempel nedan.)

Än så länge menar han att det främst går ut över privatlivet, en bild som bekräftas av Unionen. Eftersom 93 procent av pendlarna jobbar i Danmark men bor i Sverige kommer man i tid till jobbet men får längre hemresa. Dessutom försämras kvaliteten på pendlandet.

– Tidigare kunde du sitta ner och jobba på tåget. Du tog fram datorn och 35 minuter senare var du framme i Malmö.

Bara de senaste veckorna har Johan Wessman och hans kollegor på Öresundsinstitutet fått signaler om att många inte orkar pendla längre och därför tänker sluta jobba i Danmark. Under de första fem veckorna minskade tågresandet med nio procent. En del väljer att ta bilen i stället och att samåka, medan andra som har möjlighet jobbar hemifrån en eller par dagar i veckan.

Enligt Johan Wessman märks en skillnad mellan olika typer av pendlare. Dels är det de högutbildade specialisterna, vars arbetsgivare satsar mer på sina anställda. Dels är det många ungdomar som jobbar i butiker och på restauranger vars arbetsgivare inte är lika angelägna om att underlätta pendlandet för dem.

– På sikt tror vi att det blir mindre tågpendlande och att tillflödet av arbetspendlare kommer minska, att människor frågar sig om de verkligen vill jobba i Köpenhamn. Det är redan besvärligt med olika skatteregler och så vidare. Men vi tror inte på någon domedagsprofetia.

I nästa led tror Johan Wessman att gränskontrollerna får konsekvenser på arbetsplatserna, att de anställda inte kommer att orka lika mycket och funka lika bra på jobbet och att en del förmodligen kommer sluta pendla.

Öresundsinstitutets bedömning är att kontrollerna kommer att vara kvar i minst ett år. Polisen vill till exempel bygga en perrong på den danska sidan mellan Kastrup och bron vilket tyder på en mer långvarig lösning. Trots det tror Johan Wessman att man kan underlätta för arbetspendlarna.

Inrikesminister Anders Ygeman förhandlar till exempel med sin danska minsterkollega om att flytta gränskontrollerna från Hyllie till Kastrup, så att det blir ett i stället för två stopp. En annan möjlighet är att polisen kliver på i Danmark och kollar passen på väg över bron. Då slipper man stoppet i Hyllie. En annan lösning vore att stärka den fria rörligheten i Norden, i och med att Schengensamarbetet äventyras av nationella gränskontroller.

Trots problemen för pendlarna finns det även fördelar med gränskontrollerna enligt Johan Wessman.

– Mötesfrekvensen mellan svenska och danska politiker har tvingats upp och jag tror aldrig att politiker har varit så pålästa om situationen i Öresundsregionen som nu. Dessutom har det här lett till något slags regionalt krisläge som har svetsat samman Öresund.

Exempel: Pelle pendlare

Kastrup: Pelle bor i Lund och jobbar i Köpenhamn. På väg hem från Köpenhamn stannar tåget i Kastrup där alla passagerare får kliva av. Pelle och de andra får byta perrong och visa upp sina legitimationer för en vakt som fotar varje id-kort innan de får kliva på nästa tåg. Tidigare gick tågen var tionde minut men eftersom det är trångt på Kastrup är det bara hälften så många avgångar nu. Har Pelle tur hinner han med tåget som väntar och då tar bytet nio minuter, har han otur får han vänta på nästa och då tar det 29 minuter.

9 – 29 minuter

Hyllie: Väl över på den svenska sidan stannar tåget i Hyllie. Där kliver passpolisen på och går igenom samtliga passagerares legitimationer. I snitt tar detta sju minuter, men eftersom det är rusningstid och Pelle sitter på ett fullt tåg får han vänta 15 minuter.

15 minuter

Malmö C: För att förseningarna från Hyllie inte ska fortplanta sig väntar tågen in nästa avgång på Malmö central. Eftersom Pelle ska vidare till Lund får han snällt sitta kvar på tåget som står stilla i 15 minuter.

Sammanlagd förlängd restid = 39 – 59 minuter