Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Pendlares tålamod prövas

Gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige innebär längre restid, färre avgångar och fler byten för de tiotusentals som dagligen pendlar över Öresund. Men i längden kan kontrollerna få konsekvenser för arbetsmarknaden i Öresund.
Linnea Andersson Publicerad
Öresundsbron.
Både Sverige och Danmark tjänar på arbetspendlandet över Öresund. Foto: JOHAN NILSSON / TT

Både Sverige och Danmark tjänar på arbetspendlandet i Öresundsregionen. Arbetslösheten i Malmö är dubbelt så hög som den i Köpenhamn, samtidigt som den danska huvudstaden är i behov av arbetskraft. Att många malmöiter jobbar i Köpenhamn gör till exempel att behovet av socialbidrag minskar för Malmö stad, även om det är de danska företagen som gör störst vinning på rörligheten. Det är dock de svenska Öresundspendlarna som drabbas hårdast av gränskontrollerna.

Sedan i höstas måste den som tar bilen eller tåget över Öresund kunna visa id-kort på väg in i Sverige. Den 4 januari i år utökade Sverige kontrollerna genom att införa transportörsansvar som innebär att företag som driver trafik med buss, tåg, flyg och färja är skyldiga att kontrollera att passagerare har fotolegitimation som är godkänd av svenska myndigheter.

– Det är stor spännvidd mellan den som drabbas av tio minuter längre restid och upp till 50 minuter. Men det är trångt på tågen i och med att man kör med färre turer och kortare tåg, säger Johan Wessman, företagsekonom och vd på Öresundsinstitutet.

I skånska medier kan man läsa att förseningarna inte blivit särskilt stora, vilket enligt Johan Wessman beror på att man lagt in färre avgångar i ordinarie tidtabeller, men den faktiska restiden blir betydligt längre nu än innan kontrollerna infördes. (Se exempel nedan.)

Än så länge menar han att det främst går ut över privatlivet, en bild som bekräftas av Unionen. Eftersom 93 procent av pendlarna jobbar i Danmark men bor i Sverige kommer man i tid till jobbet men får längre hemresa. Dessutom försämras kvaliteten på pendlandet.

– Tidigare kunde du sitta ner och jobba på tåget. Du tog fram datorn och 35 minuter senare var du framme i Malmö.

Bara de senaste veckorna har Johan Wessman och hans kollegor på Öresundsinstitutet fått signaler om att många inte orkar pendla längre och därför tänker sluta jobba i Danmark. Under de första fem veckorna minskade tågresandet med nio procent. En del väljer att ta bilen i stället och att samåka, medan andra som har möjlighet jobbar hemifrån en eller par dagar i veckan.

Enligt Johan Wessman märks en skillnad mellan olika typer av pendlare. Dels är det de högutbildade specialisterna, vars arbetsgivare satsar mer på sina anställda. Dels är det många ungdomar som jobbar i butiker och på restauranger vars arbetsgivare inte är lika angelägna om att underlätta pendlandet för dem.

– På sikt tror vi att det blir mindre tågpendlande och att tillflödet av arbetspendlare kommer minska, att människor frågar sig om de verkligen vill jobba i Köpenhamn. Det är redan besvärligt med olika skatteregler och så vidare. Men vi tror inte på någon domedagsprofetia.

I nästa led tror Johan Wessman att gränskontrollerna får konsekvenser på arbetsplatserna, att de anställda inte kommer att orka lika mycket och funka lika bra på jobbet och att en del förmodligen kommer sluta pendla.

Öresundsinstitutets bedömning är att kontrollerna kommer att vara kvar i minst ett år. Polisen vill till exempel bygga en perrong på den danska sidan mellan Kastrup och bron vilket tyder på en mer långvarig lösning. Trots det tror Johan Wessman att man kan underlätta för arbetspendlarna.

Inrikesminister Anders Ygeman förhandlar till exempel med sin danska minsterkollega om att flytta gränskontrollerna från Hyllie till Kastrup, så att det blir ett i stället för två stopp. En annan möjlighet är att polisen kliver på i Danmark och kollar passen på väg över bron. Då slipper man stoppet i Hyllie. En annan lösning vore att stärka den fria rörligheten i Norden, i och med att Schengensamarbetet äventyras av nationella gränskontroller.

Trots problemen för pendlarna finns det även fördelar med gränskontrollerna enligt Johan Wessman.

– Mötesfrekvensen mellan svenska och danska politiker har tvingats upp och jag tror aldrig att politiker har varit så pålästa om situationen i Öresundsregionen som nu. Dessutom har det här lett till något slags regionalt krisläge som har svetsat samman Öresund.

Exempel: Pelle pendlare

Kastrup: Pelle bor i Lund och jobbar i Köpenhamn. På väg hem från Köpenhamn stannar tåget i Kastrup där alla passagerare får kliva av. Pelle och de andra får byta perrong och visa upp sina legitimationer för en vakt som fotar varje id-kort innan de får kliva på nästa tåg. Tidigare gick tågen var tionde minut men eftersom det är trångt på Kastrup är det bara hälften så många avgångar nu. Har Pelle tur hinner han med tåget som väntar och då tar bytet nio minuter, har han otur får han vänta på nästa och då tar det 29 minuter.

9 – 29 minuter

Hyllie: Väl över på den svenska sidan stannar tåget i Hyllie. Där kliver passpolisen på och går igenom samtliga passagerares legitimationer. I snitt tar detta sju minuter, men eftersom det är rusningstid och Pelle sitter på ett fullt tåg får han vänta 15 minuter.

15 minuter

Malmö C: För att förseningarna från Hyllie inte ska fortplanta sig väntar tågen in nästa avgång på Malmö central. Eftersom Pelle ska vidare till Lund får han snällt sitta kvar på tåget som står stilla i 15 minuter.

Sammanlagd förlängd restid = 39 – 59 minuter

Öresund:

Antal arbetspendlare från Skåne till Danmark:

2013: 14 493

2014: 13 872

2015: 13 260 (första kvartalet)

Antalet arbetspendlare från Danmark till Skåne är betydligt lägre och var 2013 endast 1 016 personer.

Öresundsdatabasen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.