Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Livspussel utmanas av gränskontroller

På Unionen märker man inte av några arbetsrättsliga konsekvenser till följd av gränskontrollerna. Däremot går passkontrollerna helt klart ut över medlemmarnas vardag och livspussel. Det menar Marie Louise Arendt, regionchef på Unionen Sydväst.
Linnea Andersson Publicerad
Stig-Åke Jönsson / TT
Polis går igenom passagerarnas legitimationer på ett tåg från Danmark. Stig-Åke Jönsson / TT

– Jag tror att det främst drabbar individen, även om det finns arbetsgivare som är irriterade över att deras medarbetare kommer för sent på morgonen, säger Marie Louise Arendt.

Eftersom kontrollerna sker på väg in i Sverige är det främst hemfärden som blivit längre och krångligare för de svenskar som pendlar till och från Danmark.  

– Det är inte jobben som far illa utan privatpersonerna eftersom de kommer hem senare än tidigare. Men om det här permanentas tror jag att det blir mindre attraktivt att jobba på andra sidan och att människor successivt söker sig hem.

Marie Louise Arendt tar ett exempel med en svensk kvinna som arbetade i Danmark men som sade upp sig eftersom hon inte hann hämta sina barn på förskolan.

Att restiden blivit längre för både dem som pendlar över sundet och inom Skåne, beror dels på identitetskontrollerna i sig, som innebär att färre tåg kan passera bron per timme, dels på att man kör med kortare tåg.

Men många har hittat andra lösningar och till exempel börjat samåka till jobbet. Det är dyrare att ta bilen än tåget men är man fler kan man dela på kostnaden. 

Även en del arbetsgivare har försökt underlätta resandet för sina anställda. Till exempel företaget Ferring som chartrar bussar till och från Danmark.

– Bussarna kollas också men det går oftast snabbare än på tågen, säger Marie Louise Arendt.

Eftersom gränskontrollerna beslutas på riksnivå är det svårt för Unionen att påverka situationen för sina medlemmar. Marie Louise Arendt påpekar dock att de kan påverka indirekt genom att prata med politiker och betona vikten av en fungerande infrastruktur.

– Infrastrukturen är synnerligen viktig och alltid på tapeten i vår region. En stor del av regionens företag finns i Malmö och Lund men där kan inte alla bo och det måste fungera att ta sig till och från jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.