Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Livspussel utmanas av gränskontroller

På Unionen märker man inte av några arbetsrättsliga konsekvenser till följd av gränskontrollerna. Däremot går passkontrollerna helt klart ut över medlemmarnas vardag och livspussel. Det menar Marie Louise Arendt, regionchef på Unionen Sydväst.
Linnea Andersson Publicerad
Stig-Åke Jönsson / TT
Polis går igenom passagerarnas legitimationer på ett tåg från Danmark. Stig-Åke Jönsson / TT

– Jag tror att det främst drabbar individen, även om det finns arbetsgivare som är irriterade över att deras medarbetare kommer för sent på morgonen, säger Marie Louise Arendt.

Eftersom kontrollerna sker på väg in i Sverige är det främst hemfärden som blivit längre och krångligare för de svenskar som pendlar till och från Danmark.  

– Det är inte jobben som far illa utan privatpersonerna eftersom de kommer hem senare än tidigare. Men om det här permanentas tror jag att det blir mindre attraktivt att jobba på andra sidan och att människor successivt söker sig hem.

Marie Louise Arendt tar ett exempel med en svensk kvinna som arbetade i Danmark men som sade upp sig eftersom hon inte hann hämta sina barn på förskolan.

Att restiden blivit längre för både dem som pendlar över sundet och inom Skåne, beror dels på identitetskontrollerna i sig, som innebär att färre tåg kan passera bron per timme, dels på att man kör med kortare tåg.

Men många har hittat andra lösningar och till exempel börjat samåka till jobbet. Det är dyrare att ta bilen än tåget men är man fler kan man dela på kostnaden. 

Även en del arbetsgivare har försökt underlätta resandet för sina anställda. Till exempel företaget Ferring som chartrar bussar till och från Danmark.

– Bussarna kollas också men det går oftast snabbare än på tågen, säger Marie Louise Arendt.

Eftersom gränskontrollerna beslutas på riksnivå är det svårt för Unionen att påverka situationen för sina medlemmar. Marie Louise Arendt påpekar dock att de kan påverka indirekt genom att prata med politiker och betona vikten av en fungerande infrastruktur.

– Infrastrukturen är synnerligen viktig och alltid på tapeten i vår region. En stor del av regionens företag finns i Malmö och Lund men där kan inte alla bo och det måste fungera att ta sig till och från jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.