Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Livspussel utmanas av gränskontroller

På Unionen märker man inte av några arbetsrättsliga konsekvenser till följd av gränskontrollerna. Däremot går passkontrollerna helt klart ut över medlemmarnas vardag och livspussel. Det menar Marie Louise Arendt, regionchef på Unionen Sydväst.
Linnea Andersson Publicerad
Stig-Åke Jönsson / TT
Polis går igenom passagerarnas legitimationer på ett tåg från Danmark. Stig-Åke Jönsson / TT

– Jag tror att det främst drabbar individen, även om det finns arbetsgivare som är irriterade över att deras medarbetare kommer för sent på morgonen, säger Marie Louise Arendt.

Eftersom kontrollerna sker på väg in i Sverige är det främst hemfärden som blivit längre och krångligare för de svenskar som pendlar till och från Danmark.  

– Det är inte jobben som far illa utan privatpersonerna eftersom de kommer hem senare än tidigare. Men om det här permanentas tror jag att det blir mindre attraktivt att jobba på andra sidan och att människor successivt söker sig hem.

Marie Louise Arendt tar ett exempel med en svensk kvinna som arbetade i Danmark men som sade upp sig eftersom hon inte hann hämta sina barn på förskolan.

Att restiden blivit längre för både dem som pendlar över sundet och inom Skåne, beror dels på identitetskontrollerna i sig, som innebär att färre tåg kan passera bron per timme, dels på att man kör med kortare tåg.

Men många har hittat andra lösningar och till exempel börjat samåka till jobbet. Det är dyrare att ta bilen än tåget men är man fler kan man dela på kostnaden. 

Även en del arbetsgivare har försökt underlätta resandet för sina anställda. Till exempel företaget Ferring som chartrar bussar till och från Danmark.

– Bussarna kollas också men det går oftast snabbare än på tågen, säger Marie Louise Arendt.

Eftersom gränskontrollerna beslutas på riksnivå är det svårt för Unionen att påverka situationen för sina medlemmar. Marie Louise Arendt påpekar dock att de kan påverka indirekt genom att prata med politiker och betona vikten av en fungerande infrastruktur.

– Infrastrukturen är synnerligen viktig och alltid på tapeten i vår region. En stor del av regionens företag finns i Malmö och Lund men där kan inte alla bo och det måste fungera att ta sig till och från jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.