Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Livspussel utmanas av gränskontroller

På Unionen märker man inte av några arbetsrättsliga konsekvenser till följd av gränskontrollerna. Däremot går passkontrollerna helt klart ut över medlemmarnas vardag och livspussel. Det menar Marie Louise Arendt, regionchef på Unionen Sydväst.
Linnea Andersson Publicerad
Stig-Åke Jönsson / TT
Polis går igenom passagerarnas legitimationer på ett tåg från Danmark. Stig-Åke Jönsson / TT

– Jag tror att det främst drabbar individen, även om det finns arbetsgivare som är irriterade över att deras medarbetare kommer för sent på morgonen, säger Marie Louise Arendt.

Eftersom kontrollerna sker på väg in i Sverige är det främst hemfärden som blivit längre och krångligare för de svenskar som pendlar till och från Danmark.  

– Det är inte jobben som far illa utan privatpersonerna eftersom de kommer hem senare än tidigare. Men om det här permanentas tror jag att det blir mindre attraktivt att jobba på andra sidan och att människor successivt söker sig hem.

Marie Louise Arendt tar ett exempel med en svensk kvinna som arbetade i Danmark men som sade upp sig eftersom hon inte hann hämta sina barn på förskolan.

Att restiden blivit längre för både dem som pendlar över sundet och inom Skåne, beror dels på identitetskontrollerna i sig, som innebär att färre tåg kan passera bron per timme, dels på att man kör med kortare tåg.

Men många har hittat andra lösningar och till exempel börjat samåka till jobbet. Det är dyrare att ta bilen än tåget men är man fler kan man dela på kostnaden. 

Även en del arbetsgivare har försökt underlätta resandet för sina anställda. Till exempel företaget Ferring som chartrar bussar till och från Danmark.

– Bussarna kollas också men det går oftast snabbare än på tågen, säger Marie Louise Arendt.

Eftersom gränskontrollerna beslutas på riksnivå är det svårt för Unionen att påverka situationen för sina medlemmar. Marie Louise Arendt påpekar dock att de kan påverka indirekt genom att prata med politiker och betona vikten av en fungerande infrastruktur.

– Infrastrukturen är synnerligen viktig och alltid på tapeten i vår region. En stor del av regionens företag finns i Malmö och Lund men där kan inte alla bo och det måste fungera att ta sig till och från jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.