Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Tungt men väldigt viktigt”

Telia genomför lönekartläggningar vart tredje år. Men vilken är fackets roll i en kartläggning? Oftast funkar samarbetet mellan fack och arbetsgivare bra, även om fackklubben vill kartlägga löner varje år. Det säger Agneta Ahlström, ordförande för Unionens riksklubb på Telia.
Linnea Andersson Publicerad
Fredrik Persson / TT
Telia Sonera genomför lönekartläggningar vart tredje år. Fredrik Persson / TT

Sedan lagen ändrades, från att tidigare kräva årliga lönekartläggningar till nuvarande vart tredje år, ändrade också Telia Sonera sina rutiner.

- Vi ser positivt på lönekartläggningar och på samarbetet, men vi vill ha mer av det, säger Agneta Ahlström, ordförande för Unionens riksklubb på Telia, Unionen-Tele.

Även om lagen bara kräver lönekartläggningar vart tredje år är problemet, enligt Agneta Ahlström, att det är svårt att få rutin. Det blir svårt att följa upp och ha koll på att de osakliga löneskillnader som ska åtgärdas när arbetsgivaren har tre år på sig. Innan lagen ändrades hängde kartläggningen ofta ihop med löneåret och löneavtalet på Telia säger att det inte får finnas några diskriminerande eller oegentliga löneskillnader. Först gjorde man lönekartläggningen och sedan löneförhandlade man. Agneta Ahlström säger att det är mycket svårare att hålla kolla på om det blev som man kom överens om eller inte nu.

Samtidigt säger hon sig ha förståelse för att lönekartläggning är en komplex historia. Inte minst på ett företag som Telia med 9 000 anställda och med olika juridiska enheter och dotterbolag som måste räknas in.

- Det är ingen enkel process från vår sida heller. Det är ett tungt men väldigt viktigt arbete som ingår i vårt fackliga arbete.

Vilken är klubbens roll i en lönekartläggning?
­- Dels kan vi ha en känsla för om det är någon specifik avdelning på företaget där vi vill kolla lite extra. Då lyfter vi upp det. Annars jämför vi liknande befattningar och kön. Vi ser inte namnen men ålder, kön och så vidare.

Hittar de någonting som inte verkar stämma så skriver arbetsgivaren upp det och ”går hem till sig” och kollar. När de sedan kommer tillbaka så justerar de antingen lönen eller så fanns det anledningen till löneskillnaden.

Hur brukar arbetsgivaren agera om ni upptäcker skillnader?
- Det är olika. Nu var det några som skulle få lönen justerad, där man har sett oegentliga lönesättningar som handlar om olika kön. Då justerar arbetsgivaren lönen eller så har de en plan så att personen ska öka i lön till nästa lönekartläggning om tre år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.