Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Starka fack = ökad jämlikhet

Facklig organisering leder till ökad jämlikhet i världen. Det visar en ny rapport från Internationella Valutafonden (IMF). I länder där den fackliga organisationsgraden är svag blir de rika ännu rikare.
Linnea Andersson Publicerad
Schalk van Zuydam / AP Photo
Kommunanställda i Kapstaden demonstrerar under strejk mot låga löner. Schalk van Zuydam / AP Photo

Sedan 1980-talet har de tio procent som tjänar mest i världens rika länder dragit ifrån resten av befolkningen så att de rika i dag är rikare än någonsin. I den nya IMF-rapporten visar forskarna att den utvecklingen skett parallellt med att fackföreningarna försvagats och tappat medlemmar i de aktuella länderna. Kränkningar av fackliga rättigheter och fler otrygga anställningar bidrar till att anställda inte vågar gå med i facket. Människor är rädda för att förlora sina jobb.

Att facklig organisationsgrad bidrar till ökad jämlikhet är inte någon nyhet inom den fackliga rörelsen, men det är ett stort erkännande att just IMF, en av världens ledande finansiella organisationer, står bakom rapporten Power from the People. Det menar Kristina Henschen, kanslichef på LO-TCO Biståndsnämnd, som påpekar att facket inte brukar räknas in som förklaringsmodell till jämlikhet inom traditionell nationalekonomi.

Enligt rapportförfattarna finns det ett direkt samband mellan facklig anslutningsgrad och hur mycket de rikaste tjänar. När den fackliga anslutningsgraden är låg har de allra rikaste möjlighet att öka sina inkomster ännu mer. Utan starka fackföreningar förlorar arbetstagare både inflytande och insyn i företagens beslutsprocesser samt möjlighet till inflytande i politiska beslut om skatter och fördelningspolitik. Kan arbetstagare inte förhandla om sina löner är det lättare för företagsledare och aktieägare att se till att en större del av vinsten går till dem själva.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.