Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Kluven syn på ålder prövas

Bussföretaget Keolis och dotterbolaget Tunabergs Taxi har satt en övre åldersgräns för sina bussförare på 70 år. Det innebär åldersdiskriminering, menar DO, som stämt Keolis till Arbetsdomstolen. En prövning som kan bli vägledande.
Gabriella Westberg Publicerad
Mats Andersson/TT
Mats Andersson/TT

Var gränsen går för vad samhället anser vara arbetsför ålder varierar. Man har rätt att jobba till 67 års ålder, enligt Lagen om anställningsskydd, LAS. Det är en tvingande regel och inga undantag görs för några yrkesgrupper.

För den som blir arbetslös efter 65-årsdagen är det dock pensionen som gäller och inte a-kassa. Arbetslöshetsersättning ges bara fram till senast månaden innan du fyller 65. Sjukpenning kan du få så länge du jobbar, men bara i högst 180 dagar om du fyllt 70 år. Sjukersättning däremot får du inte efter att du fyllt 65.

Samtidigt uppmanas vi att jobba längre upp i åldrarna, för att minska trycket på pensionssystemet. Och många måste också fortsätta jobba, för att pensionen helt enkelt är för låg.

2009 infördes den nya diskrimineringsgrunden ålder, men det är ännu ett ganska oprövat fält. Unionen har drivit ett antal ärenden om åldersdiskriminering till rätten. Det har då typiskt gällt arbetssökande som upplevt sig bortsorterade på grund av sin ålder i en rekryteringsprocess och där har man nått förlikning innan saken gått till prövning.

De tre ärenden som nu ska prövas i Arbetsdomstolen, och som alltså kan bli vägledande för hur lagen ska tolkas framöver, gäller tre bussförare som haft tidsbegränsade behovsanställningar för Keolis och dotterbolaget Tunabergs Taxi AB.

När de tre närmade sig sin sjuttionde födelsedag fick de besked från arbetsgivaren att deras behovsanställningar inte skulle förnyas, eftersom företaget har som policy att en anställning som bussförare upphör vid 70 år. Företagen har alltså gått längre än vad LAS kräver med rätten att jobba till 67 års ålder. Ändå är policyn ett uppenbart fall av åldersdiskriminering, menar DO.

Som sina yngre kollegor har de tre årligen genomgått syn-, hörsel- och hälsokontroller, vilket DO menar bör räcka för att avgöra om de är i stånd att köra buss professionellt. Antagligen blir det den frågan som hamnar i fokus i AD, gissar Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

- Hur mycket kan samhället kräva av arbetsgivaren? Kan det vara okej att dra ett streck där många typiskt sett inte klarar kraven, eller måste arbetsgivaren alltid pröva det individuellt? I det här fallet kanske det inte innebär så mycket extra besvär eftersom förarna vad jag förstår ändå testas årligen, säger han.

Prövningen av de tre fallen skulle också kunna få effekter på hur samhället ser på arbetsför ålder i övrigt. Om domstolen anser att Keolis och Tunabergs Taxi AB genom sin policy faktiskt bryter mot diskrimineringslagen, är det då rimligt att samhället i övrigt sätter en gräns för arbetslöshetsersättning och sjukersättning vid 65?

- En framgång för DO skulle kunna tvinga fram en förändring i socialförsäkringssystemet och driva på frågan om att höja gränsen i LAS från 67 till 69 år, säger Martin Wästfelt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO