Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Bandytränare nekad a-kassa

Bandytränarens engagemang i den lokala idrottsföreningen blev ett hinder när han sökte a-kassa. Det ideella arbetet sågs som företagande. Nu prövar LO-TCO Rättsskydd ärendet för Unionenmedlemmen i Högsta förvaltningsdomstolen.
Anton Andersson Publicerad 5 mars 2015, kl 14:45
Tomas Oneborg/TT
Tomas Oneborg/TT

I början på 2012 blev en man i 50-årsåldern bosatt i Söråker utanför Sundsvall av med sitt arbete. Kort därefter sökte han ersättning från sin a-kassa, men fick avslag. Anledningen till avslaget var att bandyföreningen Söråkers IF, som mannen under många år varit engagerad i, sedan en tid drev en idrottsanläggning som ett aktiebolag.

Då mannen satt med i bolagets styrelse stämplade a-kassan honom som företagare, något som inte är förenligt med ersättning.

– Han är en eldsjäl som länge arbetat ideellt med bandyverksamheten. Själva idrottsanläggningen drevs av kommunen fram till ett par år sedan då man lät idrottsföreningen ta över det aktiebolag som anläggningen drevs genom. På grund av det har han fått en styrelsepost i bolaget,  säger Magnus Eriksson, förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd som företräder mannen som är Unionenmedlem och fortsätter:

– Men de har inga egentliga intäkter och bedriver ingen vinstdrivande verksamhet i praktiken utan lever på kommunbidrag och betalar hyra, säger Magnus Eriksson, förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd som företräder mannen.

Ärendet landade hos LO-TCO Rättsskydd i augusti 2012 som då valde att ta frågan till förvaltningsrätten och sedermera kammarrätten. Utfallen i de båda domstolarna betecknade mannens engagemang i aktiebolaget som en bisyssla vilket gav honom rätt till ersättning.

Trots det stämde domstolarna in i a-kassans bedömning av mannen som företagare. För att ses som en företagare ska man bedriva näringsverksamhet, ha utfört arbete i verksamheten samt ha ett väsentligt inflytande. Definitioner som på papperet stämmer väl in på mannens engagemang.

Enligt LO-TCO Rättsskydd är frågan principiellt intressant och har därför valt att driva vidare ärendet till högsta instans – Högsta förvaltningsdomstolen.

– Risken är stor att många som egentligen inte är företagare betraktas som det. Jag menar att en person som inte redovisar någon inkomst från näringsverksamhet och som inte äger någon del i bolaget rimligen inte kan anses bedriva näringsverksamhet. Att det är ett aktiebolag borde i sådant fall inte ha någon betydelse. Vi hoppas att domstolen gör en klarare tolkning av företagarbegreppet. Idag är det för strikt tillämpat hos a-kassorna, säger Magnus Eriksson.

Hur vanligt det är att ideellt engagerade kommer i kläm på det här sättet är osäkert. Magnus Eriksson har inte jobbat med något liknande fall innan, men han vet att problemen förekommer.

– Utfallet kan få stor betydelse. Speciellt för idrottsrörelsen eftersom det blir allt vanligare att kommuner ger bort verksamhet till föreningar. Det finns risk att föreningsaktiva dras in i drivandet av bolag, kanske mot sin vilja, säger Magnus Eriksson.

Borde inte kommunerna se till att ändra bolagsformen i sådana här lägen?
– Det finns varianter av aktiebolag där man tydliggör att syftet inte är vinst. Det skulle vara lämpligare i dessa fall och kanske skulle man komma undan den rättsliga problematiken då. Men det är svårt att känna till om man inte är insatt i bolagsrätt. Jag tror inte att man alltid är medveten om att det kan få sådana här konsekvenser.

LO-TCO Rättsskydd hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen ska komma med ett domslut senare under året.

Så funkar LO-TCO Rättsskydd

LO-TCO Rättskydd är fackets juridiska byrå. Den ägs av LO och TCO och är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och socialförsäkringsrätt. 

  • Byrån driver rättsfall som rör arbetsskador, sjukförsäkring, löner och felaktiga uppsägningar. 
  • Klienter är enskilda fackliga medlemmar som får rättshjälp av sina respektive fackförbund.
  • Byrån bildades 1971 har sedan dess haft över 70 000 ärenden.

LO-TCO Rättsskydd

A-kassa

Utför samhällstjänst – hamnade i limbo hos a-kassan

Mikael Joelsson utför eftersök på vilt på lediga timmar. Efter en uppsägning var han utan pengar i tre månader innan Unionens a-kassa godkände hans bisyssla.
Lina Björk Publicerad 17 maj 2024, kl 06:01
Mikael Joelsson till vänster. Till höger varningsflagga för vilt.
Det är polisen som ger uppdraget om eftersök på vilt. Men de ger inte ut något arbetsgivarintyg, vilket blev ett bekymmer när Mikael Joelsson skulle söka a-kassa. Foto: Pontus Lundahl/TT

Hur många trafikolyckor inträffar varje år och hur många kommer du att åka ut på? En omöjlig ekvation att svara på för Mikael Joelsson som sysslat med eftersök på vilt i många år. 

– Enkelt uttryck har jag jour 365 dagar om året och 24 timmar om dygnet. Men hur många olyckor jag kommer att åka ut på går inte att svara på, säger han. 

I början av året blev Mikael Joelsson uppsagd från sitt jobb på grund av arbetsbrist. Samma vecka sökte han ersättning från Unionens a-kassa, men när han skulle fylla i blanketterna tog det stopp – av fler orsaker. För det första ville kassan att han skulle fylla i sina bisysslor och hur många timmar han ägnar sig åt dem. För det andra ville de ha ett arbetsgivarintyg från hans arbetsgivare där bisysslorna utfördes. 

 

På uppdrag av polisen

Att utföra eftersök på vilt som blivit påkörda i trafiken är en samhällstjänst på uppdrag av Polisen, som ger tillstånd. Men personen som utför eftersöket är inte anställd av polisen utan arvoderas utifrån varje uppdrag och polisen kan därför inte utföra något arbetsgivarintyg. 

Utan intyg och uppskattade timmar blev det tvärnit för Mikael Joelsson. 

– Den dokumentation a-kassan vill att jag ska fylla i stämmer inte överens med min verklighet. Om jag uppskattar arbetade timmar mellan tummen och pekfingret ska jag sedan längst ned i dokumentet bekräfta att alla uppgifter jag lämnat är sanningsenliga. Det kan jag inte. Det skulle vara falskt intygande, säger han. 

Mikael Joelsson väntade på ersättning från Unionens a-kassa i sammanlagt tre månader. När han kontaktade kassan fick han besked att hans ärende var under granskning, eftersom det var så speciellt.  

– Jag hamnade i limbo. Jag försöker verkligen att göra rätt men blir straffad av det på grund av ett systemfel. Den extrauppgift jag tagit på mig i form av eftersöket har känts behjärtansvärt, men nu vet jag inte om jag kommer fortsätta, säger han. 

 

Eftersök ingen bisyssla

Det är möjligt att ha ett extraarbete som inte påverkar din ersättning från a-kassan. Men då finns en del saker att ta hänsyn till. Exempelvis får inkomsterna inte överstiga 3 060 kronor per vecka, det ska vara skilt från ditt huvudsakliga arbete och får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsarbete. I Mikael Joelssons fall bedömde man till slut att eftersöket på vilt inte utgjorde något hinder för honom att söka nytt jobb. 

Anna-Lena Leksell, som är försäkringsansvarig för Unionens a-kassa förklarar att kassan till slut kom fram till att eftersök av vilt inte är att betrakta som förvärvsarbete över huvud taget och att det därför inte ens är att bedöma som en bisyssla. 

Vi har alltså inte godkänt uppdraget som bisyssla utan den sökande har själv att bedöma om uppdraget hindrar från att ta ett arbete.

Extraarbete- vad gäller? 

Anställning utöver ditt huvudsakliga jobb: 

  • Du ska ha haft extraarbetet i minst 12 månader vid sidan om ditt heltidsarbete
  • Inkomsten från extraarbetet får inte överstiga 3060 per vecka.
  • Det får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsjobb.
  • Måste gå att hålla isär från ditt huvudsakliga arbete. 

Volontärarbete

  • Om du jobbar ideellt eller som volontär ska det inte påverka din rätt till ersättning från a-kassan. Undantaget är om du lägger så mycket tid på ditt ideella uppdrag att det hindrar dig från att söka nya jobb. 

Eget företag

Om du har ett eget företag vid sidan om en heltidsanställning kan det bli godkänt som extraarbete om: 

  • Du ska ha haft företaget i minst 12 månader smatidigt som du jobbat heltid
  • Företaget ska inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsjobb
  • Om du tjänar mer än 3060 kronor per vecka dras det överskjutande beloppet av från din ersättning. 

Deltidsjobb och företag
Om du har kombinerat deltidsarbete med ett eget företag måste dessa krav vara uppfyllda: 

  • Du ska ha varit anställd minst 17 timmar per vecka
  • Du ska ha jobbat högst tio timmar i veckan i företaget.
  •  Du ska ha haft din deltidsanställning minst paralellt emd företaget i minst sex månader
  • Veckoinkomsten från företaget får inte överstiga 3600 kronor

    Källa: Unionens a-kassa
A-kassa

Fyra månaders väntan på pengar från Unionens a-kassa

Stefan Eriksson från Borlänge och Maria Thorstensson från Göteborg har båda väntat i flera månader på pengar från Unionens a-kassa.
Lina Björk Publicerad 25 april 2024, kl 10:26
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Unionens a-kassa har haft långa handläggningstider under hela förra året. Stefan Eriksson fick vänta fyra månader på pengar. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

De ringer och kopplas bort. De ringer igen och kopplas bort. 
Så beskriver medlemmar i Unionens a-kassa gången när de försöker få tag på sin handläggare för att få reda på när ersättning kan betalas ut. 

Maria Thorstensson skickade in sina papper till Unionens a-kassa i början av januari. På inloggat läge stod det att ärendet var ”under handläggning” men sedan hände ingenting. 

 – Jag blev skogstokig. Det gick inte att komma fram och när någon svarade bollades jag runt mellan olika personer. De beklagade bara att handläggningstiderna var långa, säger hon. 

Unionens a-kassa har dragits med långa handläggningstider under större delen av förra året. Till jul såg det bättre ut, men nu får den som väntar på ersättning ha tålamod i genomsnitt sju veckor. Det är längst av alla landets a-kassor. Och många medlemmar har väntat betydligt längre än så. 

– Det är ett helvete och en stress. Jag har maxat mina kreditkort och hade det inte löst sig så hade jag behövt låna pengar av vänner och bekanta. Men jag tänker på dem som står själva, hur går det för dem?
 

Unionens a-kassa JO-anmäld

Maria Thorstensson fick till slut besked efter 13 veckors väntan. Stefan Eriksson fick vänta fyra månader. Han skickade in sitt arbetsgivarintyg i slutet av december, innan julledigheten. Hans arbetsgivare ansåg att det var bättre så att Stefan skulle slippa vänta på a-kassa. Även hans ärende fick titeln ”under handläggning” på myndighetens hemsida och på mejl svarade a-kassan att inget fanns att komplettera. Men sedan hände ingenting. 

Stefan Eriksson

– När jag sedan ringde och undrade vad som händer sa de att jag inte hade skickat in något arbetsgivarintyg. När jag påtalade att jag gjort det berättade de att man inte fick ställa ut det i förtid. De hade de ju kunnat säga direkt, säger han. 

Efter det fick Stefan Eriksson svårt att få tag på sin handläggare. Han fortsatte att ringa till växeln och hamnade i kö. Han har nu valt att anmäla Unionens a-kassa till Justitieombudsmannen. 

Efter att han blev uppsagd från sitt jobb har han sex månaders uppsägningslön. Det räcker en bit, men inte hur länge som helst. 

– Jag räknade med att klara mig till april, men sedan var det stopp. Att vänta fyra månader och med det besvär som a-kassan orsakat. Det är oacceptabelt, säger Stefan Eriksson. 

Hur ser förtroendet för Unionens a-kassa ut?

– Förtroendet är noll. Jag förstår inte att man kan behandla människor på det här sättet. 

Harald Peterson
Foto: Mattias Lindbäck

Enligt Harald Petersson som är kassaföreståndare på Unionens a-kassa har man aktivt arbetat med att få ned handläggningstiderna. Bland annat genom att anställa fler handläggare. 

– Vi får successivt in fler medarbetare som har utbildats och förstärker verksamheten. Vi har en utbildning på gång i Malmö och på vårt nya kontor i Örebro för medarbetare som började i mars. Så vi går mot en stabilare bemanning på sikt, säger han. 

 

Svårt få kontakt med Unionens a-kassa

För att frigöra tid för handläggningen av ärenden har Unionens a-kassa begränsat telefontiden till en timme om förmiddagen, för att nå sin utredare. Det har gjort det svårt att komma fram då många ringer samtidigt. 

–  Vi är medvetna om att det är köer i telefonväxeln. Vi har telefontid utöver det, där vi har externt stöd för att öka tillgängligheten. Sedan finns alltid möjligheten att skriva till oss i en inloggad miljö. Vi har också en chat som är bemannad under stora delar av dagen, säger Harald Peterson.  

Unionens a-kassa har ett pågående tillsynsärende hos Inspektionens för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) på grund av de långa handläggningstiderna.