Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rasismen sover aldrig

Rasismen sover aldrig. Det måste dock de anställda på Expo göra ibland. Anna-Sofia Quensel är klubbordförande på stiftelsen som jobbar för allas lika rättigheter.
Lina Björk Publicerad

När stora händelser inträffar: nazister attackerar en manifestation i Kärrtorp, en moské eller bönelokal bränns ned, det blir nyval efter regeringskris, så släpper de anställda på stiftelsen Expo vad de har för händerna och jobbar dygnet runt. De jobbar mot orättvisa, intolerans och hat. Att som klubbordförande sätta ned foten och säga att de anställda ska gå hem klockan fem är inte helt lätt. För att inte säga omöjligt.

– Vi har haft en del diskussioner om arbetstiden särskilt när det kommer till målstyrt arbete. Risken finns att man jobbar ihjäl sig om det inte finns någon som säger stopp. Det ställer höga krav på arbetsledningen, säger Anna-Sofia Quensel.

Och även om arbetsledningen drar i bromsen kan det vara svårt att sätta en gräns för sig själv när engagemanget för jobbet är stort.

– Man måste givetvis ta eget ansvar. Men vad räknas som arbetstid? Att jag väljer att läsa böcker på kvällstid som är viktiga för jobbet, eller går på en intressant föreläsning kvällstid?

Expo har tre verksamhetsinriktningar: granskning, utbildning och engagemang. Granskningen har ett research-team som samlar och analyserar information om intoleranta grupper. Där ingår också tidsskriften och nyhetswebben.  De som jobbar med utbildning föreläser för skolor, företag och organisationer. Och slutligen Tillsammansskapet, som är en plattform för initiativ, nätverk och föreningar som arbetar för att stärka sammanhållningen i lokalsamhället. Arbetsplatsen har en Unionenklubb, som funnits i drygt ett halvår.

Anna-Sofia Quensel tror att det är bra om det finns tydliga riktlinjer för hur och när man förväntas arbeta. En arbetsbeskrivning som tydliggör vad som ingår i ens arbetsområde och vad som ligger utanför.

– Finns det på pränt är det lättare att säga stopp. Det gäller även för riktlinjerna. Praktiska frågor kring restid, traktamenten, arbetstid, vilka möten man kan gå på och vilka möten man måste gå på.

Din arbetsgivare jobbar med väldigt viktiga frågor. Blir det någonsin en konflikt för dig som klubbordförande att värna om de anställdas välmående?
– Nej, vi sitter alla i samma båt och det är en gemensam fråga att de anställda ska må bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.