Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Här peppas framtidens programmerare

När varken offentlig sektor eller näringslivet lyckas lösa samhällsproblem finns entusiaster inom ideell verk­samhet. En av dem är den sociala entreprenören Johan Wendt. Han vill ge alla barn samma möjlighet i livet och är med och utbildar framtidens programmerare.
Linnea Andersson Publicerad
Stefan Holm
Minea Stewart, 12 år, och Sofia Sand, 11 år, började på Kodcentrum under hösten och vill gärna fortsätta till nästa steg. "Det är jätteroligt att hålla på med dator", säger Minea Stewart. Stefan Holm

År 2020 kommer Europa att sakna 1 000 000 dataprogrammerare enligt EU-kommissionen. Trots att arbetslösheten och särskilt ungdomsarbetslösheten är hög har de flesta länder, däribland Sverige, ingen programmering på schemat.

Att det svenska skolväsendet inte har lyckats tillgodose den kommande kompetens­bristen såg Johan Wendt som en orättvisa och bestämde sig för att göra något åt saken. Det var dock inte första gången som Johan Wendt drog i gång ett socialt företag, fröet till idén såddes redan under studietiden.

Johan Wendt pluggade till civilingenjör i Lund. En kväll ringde det på dörren. Utanför stod granntjejen Gabriella. Hon insåg att hon inte skulle klara matte­provet dagen därpå om hon inte fick hjälp. Johan Wendt som vuxit upp i ett lärarhem var van att alltid kunna fråga sina föräldrar men ingen i Gabriellas familj hade möjlighet att förklara gymnasiematten för henne. De slog sig ned i köket och kvällen sprang förbi. Johan Wendt hade kul. Han mådde bra och föreslog att de skulle göra om det. En kväll var hon tillbaka. Plugg­träffarna i köket kom att pågå i flera år. Ibland tog hon med sig sina syskon eller någon kompis, alla var välkomna till Johan Wendts kök.

Som nybakad civilingenjör var Johan Wendt taggad att börja jobba. Men starten på arbetslivet blev inte som han hade hoppats. Efter en kort tid som avloppsingenjör i Södertälje ville han vidare och fick jobb på Vattenfall i Råcksta. Här var medelåldern hög och stämningen låg. Det enda som verkade glädja människor var att räkna dagarna till pensionen.

Besvikelsen och atmosfären gjorde till slut att Johan Wendt gick in i en depression. Han började fundera över när i livet han hade varit lycklig och tankarna förde honom tillbaka till kvällarna när han pluggade matte med grannbarnen.

Insikten fick honom att säga upp sig från Vattenfall och kontakta skolor i Stockholm för att låna klassrum under kvällstid. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Skolorna anklagade honom för att tillhöra en religiös sekt som ville värva barn genom att erbjuda gratis läxhjälp, och Johan Wendt fick bedyra att så inte var fallet när Skolverket ringde.

– Det var många som var skeptiska när jag skulle starta Mattecentrum och mamma grät när jag sa upp mig, säger Johan Wendt och flinar lite.

Men såväl mammas tårar som misstron från skolan var helt i onödan. Sedan starten 2008 har Mattecentrum växt till att finnas i 26 svenska städer och föreningen hjälper i dag över 180 000 barn och ungdomar med matte.

Efter succén med Mattecentrum bestämde sig en rastlös Johan Wendt för att starta systerföreningen Kodcentrum. Nu skulle alla barn oavsett bakgrund få chansen att lära sig programmering.

Att Matte- och Kodcentrum drivs av volontärer tror Johan Wendt är en av anledningarna till att de klarar det som svenska skolan har misslyckats med. Precis som när han själv agerade läxhjälp är volontärerna där för att de vill och mår bra av att undervisa barnen. Att de får ägna sig helt och fullt åt det som de är utbildade för låter kanske som en självklarhet men flera pensionerade lärare som nu är volontärer säger att det är första gången i livet.

– De behöver varken vara poliser, sjuksköterskor eller psykologer, utan bara lära folk matte.
Det är en orimlig förväntan att en ensam lärare ska kunna bedriva undervisning på 25 elevers olika nivå. Skolan har dessutom problem med att motivera inlärning. Johan Wendt beskriver upprört hur elever frågar sina lärare varför de ska kunna något och får till svar att det är för att bli godkända i matte. Volontärerna lyckas med att sätta in matten eller programmerandet i ett sammanhang.

Viktigast för Johan Wendt är ändå att volontärerna delar hans syn om alla människors lika värde och strävar efter att möta barnen oavsett bakgrund.

– Något av det absolut vackraste med Sverige är att vem som helst kan bli vad som helst därför att utbildningssystemet är gratis. Men vad dina föräldrar gör och tjänar påverkar dina chanser att lyckas. Sådana faktorer vill jag eliminera. Jag vill att alla ungar ska få samma chans. Det är så fundamentalt viktigt i en demokrati. //

Gratis kod för barn

  • Kodcentrum är en ideell förening som med hjälp av volontärer och sponsorer lär ut programmering till barn mellan 9 och 13 år, kostnadsfritt. 
  • Kodcentrum startades 2013 av Johan Wendt. 
  • Målet är att finnas i fem städer innan året är slut, i 15 städer året därpå och i 30 städer 2016.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK