Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Regeringen vill öka skyddet för utstationerade

I somras tog Unionen fram ett avtal som ska trygga villkor för anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige. Nu ska även regeringen undersöka vad som kan göras lagvägen för att förbättra villkoren.
Lina Björk Publicerad
Bertil Ericsson/TT
Det lettiska byggföretaget Laval som skulle bygga en skola i Vaxholm försattes i blockad från dom svenska byggfacken, 2005. Konflikten ledde sedan till förändringar i utstationeringslagen, Lex Laval. Bertil Ericsson/TT

I och med Laval-domen infördes vissa ändringar i utstationeringslagen. De innebar bland annat att fackens möjligheter att konflikta med utländska arbetsgivare som tillfälligt är verksamma i Sverige begränsades. Till exempel är det inte tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verkliga lönerna i branschen är högre.

Enligt lagen måste fackförbunden också lämna in de avtal de är beredda att ta strid för till Arbetsmiljöverket. IF Metall var först på banan för några år sedan och följdes av Seko och Kommunal. I juli lämnade även Unionen in ett bantat avtal, till myndigheten och vann racet bland tjänstemannaförbunden.

Avtalet, som bygger på Teknikavtalet, innebär en reglering av löner och allmänna villkor. Bland annat slår man fast att varje arbetstagare ska ha en individuellt bestämd lön men en minimilön på minst 21 000 kronor per månad om han eller hon är under 25 år, högre om man är äldre. I avtalet regleras även semester, övertidskompensation, resekostnader och logi, arbetsmiljö och arbetstid.

Nu har även regeringen tagit ställning i frågan och utreder om man genom lag kan stärka kollektivavtalets ställning vid utstationering.

- Vi vill att svenska kollektivavtal ska gälla för alla på svensk arbetsmarknad. Då krävs bland annat ändringar i Lex Laval men också förändringar i EU-direktivet, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i ett pressmeddelande.

Eventuella lagändringar ska föreslås senast den 31 maj 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

Gör din röst hörd på Kollega Debatt

Arbetsförmedlingen, a-kassa och prestationsångest. Här är några av Kollegas mest lästa debatter under året.
Lina Björk Publicerad 11 augusti 2026, kl 09:15
Kollega debatt
Var med och tyck till om arbetslivet och arbetsmarknaden – allt som rör jobbet. Foto: Colourbox

Under året har ämnen debatterats, kommenterats och fått svar på Kollegas debattsida. Har du något som rör arbetslivet värt att lyfta? Tveka inte att höra av dig. 

Här är de debattartiklar som lästes av allra flest 2025: 

Hittar jag inget nytt jobb innan hösten meddelar jag a-kassan och Arbetsförmedlingen att jag inte längre står till deras förfogande, trots att jag då har långt över 100 ersättningsdagar kvar, skriver Eddy Nehls.

Jag har ringt, förklarat, väntat och ringt igen för att nå rätt person på Arbetsförmedlingen. Avverkat timme efter timme i telefonkö för att till slut få samma svar: "Någon kommer att kontakta dig." Ingen har kontaktat mig – på tre månader, skriver Jenny Fornlund. 

Varför väljer så många att stanna hos arbetsgivare som inte ger dem förutsättningar att göra ett bra jobb? Anställda jobbar i motvind, tar ansvar ända in i väggen bara för att bli ersatta när de går sönder, skriver Elin Åberg.

Efter nio månader skrev jag ut mig från Arbetsförmedlingen. Meddelade a-kassan att tack, men nej tack. Det var inte ett enkelt beslut. Varken ekonomiskt eller mentalt. Men alldeles, alldeles livsnödvändigt, skriver Åsa Hanell. 

När Försäkringskassan säger nej till ersättning försvinner inte behoven – bara stödet. Resultatet blir att sjuka människor faller mellan systemen och att kostnaderna vältras över på kommuner och vård, medan individens liv rasar i fritt fall, skriver Lena Hallonlöf.