Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefer är sämst på engelska

Chefer och högre beslutsfattare tillhör dem som har lägst kunskap i engelska bland yrkesverksamma i Sverige. Det framgår av en ny rapport. Mellanchefen får dock bättre betyg.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Högsta chefen är oftast inte den som är bäst på andra språk. Colourbox

Yrken med globala marknader kräver att du kan göra dig förstådd på fler språk än svenska. Och det är vi ganska duktiga på enligt en ny rapport. Svenskarnas kunskaper i engelska rankas som tredje bäst i världen, tätt bakom Holland och Danmark.

Läs mer: Så undviker du pinsam engelska i mejlen

I företagen är språkkunskaperna generellt höga, oavsett bransch, men globalt sett finns de starkaste kunskaperna inom rådgivning, juridik, vetenskap, IT och ingenjörsyrken. I Sverige talar man bäst engelska inom detaljhandeln, mat- och dryckesbranchen, tobaksindustrin och inom juridiken. Förvånande nog finns det mer att önska inom turism och resor, samt IT-sektorn.

Kvinnor är något bättre än män på att göra sig förstådda. Även mellanchefer utmärker sig. De är betydligt bättre på engelska än både sina chefer och medarbetare.  En orsak tros vara att mellancheferna i stor utsträckning sköter de globala kontakterna.

Av de länder som ingår i rapporten hittas fyra nordiska länder i topp fem. Längst ned hamnar Saudiarabien, Algeriet och Costa Rica.

Läs mer: You were saying?

Fakta

Det är språkföretaget EF Education First som genomfört ett språktest under fyra perioder, mellan 2009 och 2013. Testet tar fram ett index för engelskkunskaper hos anställda och företag världen över.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Klas Hallberg: Göra rätt på jobbet räcker inte

Vi drunknar i rutiner, processer och styrdokument på jobbet. Vart tog det mänskliga omdömet vägen? Det frågar sig författaren och föreläsaren Klas Hallberg, aktuell med boken Rätt räcker inte.
Elisabeth Brising Publicerad 3 juni 2025, kl 06:01
Författaren Klas Hallberg och professorn Per Kristensson är aktuella med Boken Rätt räcker inte. En bok om om ett arbetsliv som drunknar i regler och dokumentation. Där det blivit viktigare att göra saker enligt manualer än att göra nytta för andra. Foto: Niklas Nyman/Volante

Klas Hallberg, varför räcker det inte att göra rätt? 

– Det räcker inte att ingen gjort fel, utan vi måste skapa något av värde med alla våra processer, riktlinjer och AI-verktyg. Idén till boken kom när vi läste om Åke 90 år som varit hos 66 olika läkare och inte fått hjälp, fast ingen gjort fel.

Ni skriver att ni vill att fler människor ska känna mening i sitt arbete, hur menar ni då?

– Vi outsourcar vårt eget omdöme till olika styrdokument, nyckeltal och script. Om vi fortsätter underminera det mänskliga omdömets betydelse i vårt arbetsliv så görs vi bara till dålig AI. Då tappar vi vår upplevelse av mening. 

Hur kan människans eget omdöme få en revansch?

– Det är tiotusenkronorsfrågan. En tredjedel av boken handlar om att ta risker. Vi är inte ute efter anarki, utan en gradförskjutning på två procent tillbaka till det mänskliga omdömet som kompass. Att tänka själv och våga agera.

Hur kan vi bli mer modiga på jobbet?

– Vi citerar flera höga chefer i boken som pekar på det nödvändiga i att provtrycka på regler och riktlinjer. Det finns annars en risk att man låter bli att fatta beslut och bara tar ett möte till. Våga ifrågasätt lite grann, med kunderna i fokus.

Varför är det så viktigt att anställda har mod att använda sitt kritiska tänkande?

– För att Åke 90 år ska få hjälp. För att anställda ska uppleva mening i sitt arbetsliv och för att vi ska bevara tilliten i samhället. 

Om Rätt räcker inte

Diskussionsboken Rätt räcker inte, att göra nytta på riktigt är skriven av Klas Hallberg, föreläsare och författare och Per Kristensson, professor i psykologi (Volante).