Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
För ett år sedan kom beskedet att Volvo Lastvagnars ledning vill flytta all hyttmontering från Umeå till Göteborg. I samband med att monteringen stänger för gott sommaren 2015 beräknas 500 arbetstillfällen att försvinna.
I kölvattnet av förhandlingarna om vilka som får vara kvar och eventuella erbjudanden om avgångsvederlag har det uppstått en mediedebatt som många Volvotjänstemän upplever som orättvis. Det menar Alf Söderlund, klubbordförande för Unionen på Volvo, som säger att IF Metall målar upp en bild som inte stämmer.
- Även om Metall kanske inte säger det rätt ut så framställs det gång på gång som att tjänstemännen i Umeå får det så mycket bättre och att företaget behandlar arbetarna orättvist.
Att det uppstått en infekterad situation tror Alf Söderlund beror på att IF Metall upplever att de inte når framgång i förhandlingarna med Volvo och därför väljer att föra kommunikationen via media i stället, där Metall ofta får sin röst hörd.
- IF Metall är fantastiskt duktiga på att få ut sina budskap i media. De är berömvärda i det. Men sedan kan man diskutera vilket budskap det är.
- Det är jättesvåra förhandlingar och vi vill ha så bra villkor som möjligt. Och kommer man inte fram så provar man alla tänkbara medel.
Enligt Alf Söderlund hänvisar IF Metall till Volvos frivilligpaket (VLP) som förhandlades fram när företaget ville minska antalet tjänstemän i Sverige, men som inte har med flytten av hyttmonteringen att göra. Erbjudandet innebär att den som lämnar frivilligt kan få ersättning från som sämst sex månader till som bäst 24 månadslöner. Volvo väljer dock fritt vem som får ta del av det och har valt att inte erbjuda det till tjänstemännen i Umeå.
Volvo erbjuder arbetarna i Umeå ett avgångsvederlag på 150 000 kronor till den som säger upp sig själv. En summa som IF Metall, enligt Alf Söderlund, tycker är för låg.
- Får vi samma erbjudanden och möjligheter som arbetarna har erbjudits så har vi kommit väldigt långt i våra förhandlingar med företaget. Så här långt har vi inte fått ett smack, förutom att vi kan få flytthjälp om vi flyttar till Göteborg, säger Alf Söderlund.
Företaget erbjuder avgångspension som innebär 70 procent av lönen i 35 månader för arbetare över 60 år och tjänstemän över 62 år, med 20 års anställningstid. Alf Söderlund menar att erbjudandet är något bättre för arbetarna eftersom de har möjlighet att ta ut den två år tidigare än tjänstemännen.
Jan-Olov Carlsson, klubbordförande på IF Metall, är förvånad över tjänstemännens reaktion och menar att Metall riktat all sin kritik mot Volvo och inte mot medlemmar från andra fack.
- Jag blev både bestört och besviken. Det är olyckligt att de känner på det sättet och att det blir en mediefråga mellan två fackföreningar som sitter i samma båt. Vi har aldrig någonsin angripit tjänstemännen, jag förstår inte hur de kan känna sig förorättade av IF Metall, säger Jan-Olov Carlsson.
Visserligen stämmer det att Volvo inte erbjudit sitt frivilligpaket i Umeå, men det har snarare att göra med att det är så få tjänstemän på Volvo Lastvagnar i Umeå. Han menar att det är ett faktum att tjänstemännen får bättre villkor och att samma erbjudande borde gälla arbetarna.
Att tjänstemännen, enligt Jan-Olov Carlsson, inte är övertaliga i Umeå gör också att det främst är arbetare som riskerar att bli varslade och som får gå när hyttmonteringen stänger.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
