Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Osämja mellan facken på Volvo

Volvotjänstemännen på Lastvagnar i Umeå tycker att IF Metall målar upp en orättvis bild av dem i media och att det inte stämmer att de får mer generösa erbjudanden när hyttmonteringen stänger.
- IF Metall använder oss som slagträn när de förhandlar med företaget, säger Alf Söderlund på Unionenklubben.
Linnea Andersson Publicerad
Björn Wanhatalo / TT
Hyttmonteringen på Volvo Lastvagnar i Umeå stänger för gott till sommaren 2015. Björn Wanhatalo / TT

För ett år sedan kom beskedet att Volvo Lastvagnars ledning vill flytta all hyttmontering från Umeå till Göteborg. I samband med att monteringen stänger för gott sommaren 2015 beräknas 500 arbetstillfällen att försvinna.

I kölvattnet av förhandlingarna om vilka som får vara kvar och eventuella erbjudanden om avgångsvederlag har det uppstått en mediedebatt som många Volvotjänstemän upplever som orättvis. Det menar Alf Söderlund, klubbordförande för Unionen på Volvo, som säger att IF Metall målar upp en bild som inte stämmer.

- Även om Metall kanske inte säger det rätt ut så framställs det gång på gång som att tjänstemännen i Umeå får det så mycket bättre och att företaget behandlar arbetarna orättvist.

Att det uppstått en infekterad situation tror Alf Söderlund beror på att IF Metall upplever att de inte når framgång i förhandlingarna med Volvo och därför väljer att föra kommunikationen via media i stället, där Metall ofta får sin röst hörd.

- IF Metall är fantastiskt duktiga på att få ut sina budskap i media. De är berömvärda i det. Men sedan kan man diskutera vilket budskap det är.

- Det är jättesvåra förhandlingar och vi vill ha så bra villkor som möjligt. Och kommer man inte fram så provar man alla tänkbara medel.

Enligt Alf Söderlund hänvisar IF Metall till Volvos frivilligpaket (VLP) som förhandlades fram när företaget ville minska antalet tjänstemän i Sverige, men som inte har med flytten av hyttmonteringen att göra. Erbjudandet innebär att den som lämnar frivilligt kan få ersättning från som sämst sex månader till som bäst 24 månadslöner. Volvo väljer dock fritt vem som får ta del av det och har valt att inte erbjuda det till tjänstemännen i Umeå.

Volvo erbjuder arbetarna i Umeå ett avgångsvederlag på 150 000 kronor till den som säger upp sig själv. En summa som IF Metall, enligt Alf Söderlund, tycker är för låg.

- Får vi samma erbjudanden och möjligheter som arbetarna har erbjudits så har vi kommit väldigt långt i våra förhandlingar med företaget. Så här långt har vi inte fått ett smack, förutom att vi kan få flytthjälp om vi flyttar till Göteborg, säger Alf Söderlund.

Företaget erbjuder avgångspension som innebär 70 procent av lönen i 35 månader för arbetare över 60 år och tjänstemän över 62 år, med 20 års anställningstid. Alf Söderlund menar att erbjudandet är något bättre för arbetarna eftersom de har möjlighet att ta ut den två år tidigare än tjänstemännen.

Jan-Olov Carlsson, klubbordförande på IF Metall, är förvånad över tjänstemännens reaktion och menar att Metall riktat all sin kritik mot Volvo och inte mot medlemmar från andra fack.

- Jag blev både bestört och besviken. Det är olyckligt att de känner på det sättet och att det blir en mediefråga mellan två fackföreningar som sitter i samma båt. Vi har aldrig någonsin angripit tjänstemännen, jag förstår inte hur de kan känna sig förorättade av IF Metall, säger Jan-Olov Carlsson.

Visserligen stämmer det att Volvo inte erbjudit sitt frivilligpaket i Umeå, men det har snarare att göra med att det är så få tjänstemän på Volvo Lastvagnar i Umeå. Han menar att det är ett faktum att tjänstemännen får bättre villkor och att samma erbjudande borde gälla arbetarna.

Att tjänstemännen, enligt Jan-Olov Carlsson, inte är övertaliga i Umeå gör också att det främst är arbetare som riskerar att bli varslade och som får gå när hyttmonteringen stänger.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.