Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det är en rapport beställd av norska Arbeidsforskningsinstituttet som tittar på kostnadsbilden för 15 europeiska flygbolag. Det visar sig, föga förvånande, att det är lågprisbolagen som har minst personalkostnader som andel av de totala intäkterna.
Två bolag sticker ut. SAS, som måste använda 32,1 procent av intäkterna för att betala personalens löner och sociala avgifter, och Air France/ KLM Group där motsvarande siffra är 30,1 procent.
Därefter är det ett rejält hopp ned till IAG och Lufthansa där kostnaden för de anställda ligger på runt 23 procent av intäkterna.
I andra änden av skalan hittar man lågprisbolagen Vueling, Ryanair och Air Berlin med personalkostnader som bara motsvarar cirka 10 procent av intäkterna.
Man bör dock vara uppmärksam på att rapporten baseras på siffror från 2011 och 2012. Sedan dess har SAS lanserat ytterligare sparpaket för att pressa utgifterna.
Dessutom är jämförelser av det här slaget vanskliga eftersom det kan ingå olika saker i det som kallas personalkostnader.
- Ryanair har ju ingen markpersonal och hyr in en stor del av kabinpersonalen och piloterna. Då ser de redovisade personalkostnaderna förstås helt annorlunda ut, säger Anders Underthun, branschexpert på Arbeidsforskningsinstituttet till TT.
TT har även talat med Tormod Sandstö, presskontakt på SAS, som tycker att det är ”en blandning mellan äpplen och päron”. Sandstö påpekar att siffrorna inte är justerade för SAS charterverksamhet och inte heller till flygningarnas längd. Han anser också att man bör komma ihåg att SAS säljer tjänster till många andra flygbolag.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
