Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Lågprisflygen pressar lönerna

SAS anställda är dyrast i branschen, visar en norsk genomgång. Kostnaderna för SAS personal utgör nästan en tredjedel av intäkterna. Norska konkurrenten Norwegian behöver bara använda hälften så stor andel av intäkterna till löner och pensioner.
Niklas Hallstedt Publicerad
Gero Berloer/AP/TT
Air Berlin är ett av de lågprisbolag som har lägst andel personalkostnader, enligt norska Arbeidsforskningsinstituttet. Gero Berloer/AP/TT

Det är en rapport beställd av norska Arbeidsforskningsinstituttet som tittar på kostnadsbilden för 15 europeiska flygbolag. Det visar sig, föga förvånande, att det är lågprisbolagen som har minst personalkostnader som andel av de totala intäkterna.

Två bolag sticker ut. SAS, som måste använda 32,1 procent av intäkterna för att betala personalens löner och sociala avgifter, och Air France/ KLM Group där motsvarande siffra är 30,1 procent.

Därefter är det ett rejält hopp ned till IAG och Lufthansa där kostnaden för de anställda ligger på runt 23 procent av intäkterna.

I andra änden av skalan hittar man lågprisbolagen Vueling, Ryanair och Air Berlin med personalkostnader som bara motsvarar cirka 10 procent av intäkterna.

Man bör dock vara uppmärksam på att rapporten baseras på siffror från 2011 och 2012. Sedan dess har SAS lanserat ytterligare sparpaket för att pressa utgifterna.

Dessutom är jämförelser av det här slaget vanskliga eftersom det kan ingå olika saker i det som kallas personalkostnader.

- Ryanair har ju ingen markpersonal och hyr in en stor del av kabinpersonalen och piloterna. Då ser de redovisade personalkostnaderna förstås helt annorlunda ut, säger Anders Underthun, branschexpert på Arbeidsforskningsinstituttet till TT.

TT har även talat med Tormod Sandstö, presskontakt på SAS, som tycker att det är ”en blandning mellan äpplen och päron”. Sandstö påpekar att siffrorna inte är justerade för SAS charterverksamhet och inte heller till flygningarnas längd. Han anser också att man bör komma ihåg att SAS säljer tjänster till många andra flygbolag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.