Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Miljarder i företagsstöd till glesbygden

Varje år får glesbygdens företag miljontals kronor i statligt stöd, bara under det senaste decenniet har 11,2 miljarder beviljats. Mest bidrag har gått till Härjedalen. Vi for dit för att besöka ett callcenter som sannolikt inte hade funnits där om man inte fått 39 miljoner kronor i bidrag.
Anita Täpp Publicerad
Tommy Andersson
"Det är klart att amerikanska företag som etablerar sig i Sverige inte skulle välja Sveg om det inte fanns kostnadsfördelar, det är den enkla sanningen", säger Anki Nordin, HR-ansvarig för Sykes Norden. Tommy Andersson

I den röda tegelbyggnad där callcentret Sykes är beläget är det nästan overkligt tyst när vi går en rundtur. Här jobbar de flesta av de 275 anställda med kundsupport åt olika uppdragsgivare, men ljuden från de ständiga telefonsamtalen har effektivt dämpats med hjälp av en för verksamheten väl anpassad lokal och inredning.

Nu kommer lycksökarna från USA...

Vi befinner oss i Sveg, centralort i Härjedalen med drygt 2 500 invånare, vilket är en fjärdedel av alla boende i kommunen, en av Sveriges mest glesbefolkade. Här, där den säsongsbundna fjällturismen är den största inkomstkällan, är naturligtvis varje företag som kan erbjuda ett arbete på årsbasis extra värdefullt.

När man talar med anställda och andra ortsbor framgår det att Sykes också är populärt av andra anledningar. En är att man tar ett stort socialt ansvar enligt Eva Blom, chef på arbetsförmedlingen i Sveg.

– Vi har ett väldigt gott samarbete och Sykes ger oss möjlighet att få in dem som står längst från arbetsmarknaden, som personer med någon form av funktionsnedsättning, säger hon.

Det många framhåller är att callcentret också innebär att fler unga har en chans att komma in på arbetsmarknaden och stanna kvar i Härjedalen. Det gäller exempelvis 22-årige Johan Claesson som började på Sykes förra hösten och nu jobbar i kundsupport. Visst kan jobbet vara väldigt stressigt och emotionellt tungt ibland, som när man ska hantera otrevliga kunder, men i stort sett trivs han bra.

– Även om vi alla är ganska tävlingsinriktade har vi en extremt bra sammanhållning där de flesta är schysta, säger han.

När callcentret etablerades i Sveg 1992 var det svenskägt och hette Datasvar. Fyra år senare köptes det upp av det stora amerikanska bolaget Sykes, som har flera callcenter i Sverige.

Richard Stålhandske, HR-assistent, som har jobbat här sedan callcentret startades berättar att det fanns en skeptisk inställning mot Sykes i början.

– Man tänkte att nu kommer lycksökarna från USA för att ta de här statliga pengarna och sedan sticker de. Men så blev det ju inte. Om bidragen inte hade funnits så hade vi inte heller haft något callcenter här och då hade fler gått arbetslösa i dag, säger Richard.

Den inställningen har även Anki Nordin, HR-ansvarig för Sykes Norden, som också varit med från början.

– Det är klart att amerikanska företag som etablerar sig i Sverige inte skulle välja Sveg om det inte fanns kostnadsfördelar, det är den enkla sanningen, säger hon.

Ledningen har förstått att man måste värdesätta de som stannar länge.

Det mesta av de totalt 39 miljoner kronor som callcentret fått i statligt bidrag togs emot under de första åren. Under det senaste decenniet har ett stöd på 225 000 kronor betalats ut, vid etableringen av Sykes Nordens huvudserver i Sveg.

Sykes anställda har alltid omfattats av kollektiv­­avtal och även om ”det har varit en lång facklig resa innan vi kom dit där vi är i dag” som en anställd säger så har man ändå bara haft några få stora duster med arbetsgivaren under åren, enligt Anne-Lie Sellkvist, Unionens klubbordförande.

– En av de stora fighter vi haft har handlat om att det länge var i princip omöjligt att få mer än lägst­lönen, oavsett hur många år man jobbat. Men där har vi haft stora framgångar under de senaste åren eftersom ledningen nu har förstått att man måste värdesätta anställda som stannar länge, säger hon.

Regionalt företagsstöd

  • Tanken med stödet är att det ska ge glesbygdens företag samma förutsättningar som likartade företag på andra platser i landet.
  • Det finns sju olika bidragsformer, av vilka ett par ges till investeringar medan transportbidraget ska kompensera för längre transportsträckor.
  • När bidrag ges till en investering står företaget alltid för merparten av kostnaden. Normalt ges ungefär 20 procent av investeringen i bidrag.
  • Beslut om bidrag till en investering på upp till 25 miljoner kronor fattas av länsstyrelsen, vid större belopp beslutar statliga Tillväxt­verket.
  • Det sker alltid en avräkning av det beviljade bidraget. Efter fem år behöver pengar inte betalas tillbaka om företaget läggs ned.
  • Sedan stödet betalats ut sker alltid en kontroll så att pengarna används till det de är avsedda för.
  • Det händer att beviljade bidragspengar inte utnyttjas till följd av att företaget drar ner på sin planerade investering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Illustration av en svart profilsiluett omgiven av gröna ringar med texten Open to Work samt LinkedIns logotyp.
Desperat eller ett självklart verktyg för att hitta drömjobbet? Open to work-ringen på yrkesnätverket Linkedin gör det lättare för rekryterare att upptäcka dig – men kan också få vissa arbetsgivare att välja bort dig redan från start.
Foto: Colourbox/Linkedin

Vågar du visa öppet att du söker jobb? Många karriärrådgivare och rekryterare rekommenderar arbetssökande att använda Linkedins gröna Open to work-ring. Detta eftersom funktionen sägs öka möjligheterna att få rekryterarnas uppmärksamhet på karriärplattformen.

Cecilia Mannheimer, ansvarig för rekrytering på bemanningsföretaget Randstad, ser den gröna ringen enbart som en tillgång.

Foto: Randstad

– Det är superpositivt att direkt se vem som är tillgänglig. Det underlättar mitt jobb som rekryterare, och jag har svårt att tro att någon skulle uppfatta det som desperat eller negativt. Däremot ska man nog inte låta ringen ligga kvar i flera år.

Rekryteraren: Våga visa att du söker jobb

Att öppet signalera att man söker jobb är inte lika laddat längre, enligt Cecilia Mannheimer.

–  Många har blivit uppsagda under de senaste årens lågkonjunktur, att stå utan jobb är inget konstigt. Samtidigt har attityderna förändrats. Det går att jämföra med nätdejting, något som kanske ansågs lite genant för femton år sedan men som i dag är helt normaliserat.

Vad är Open to work?

  • Funktion som signalerar att du söker nya jobbmöjligheter. 
  • Enligt Linkedin ökar jobbsökarnas chanser med 40 procent att få mejl från en rekryterare.
  • Välj om Open to work-ringen kan ses av alla Linkedin-medlemmar eller endast rekryterare som använder betalverktyget LinkedIn recruiter. Se hur du ställer in detta i dina profilinställningar här.
  • Globalt använder cirka 60 miljoner Open to work på sin profilbild. 
    Källa: Linkedin

Cecilia Mannheimers råd till den som söker jobb är att våga vara synlig.

–  Var modig och våga bygg upp ett eget nätverk på Linkedin. Nöden har ingen lag – det viktiga i slutändan är ju att få ett nytt jobb.

Effekten av Open to work ifrågasätts

Men lever Open to work-ringen verkligen upp till löftet om fler jobbmöjligheter? När Kollega frågade Linkedin-användare om deras erfarenheter strömmade svaren in och gav en splittrad bild. 

Medan rekryterare hyllade funktionen vittnade arbetssökande om motsatsen: Många såg ingen effekt alls, medan andra upplevde att intresset från arbetsgivare till och med minskade efter att de aktiverat den gröna ringen. 

Här är några kommentarer:

”När jag hade jobb blev jag ganska ofta kontaktad av rekryterare. Sedan jag satte upp den gröna ringen: 0.”
”Har fått flertalet relevanta ingångar sedan jag tog på mig min gröna ring.”
”Inte en kontakt efter att gröna ringen kom upp. Innan, några gånger i månaden.”

Därför väljer Kristina bort Open to work

En som vägrar sätta den gröna ”Open to work”-ringen på sin Linkedinprofil är Kristina, 56, som söker chefsjobb. Sedan hon blev arbetslös har flera tidigare kollegor avrått henne från att använda ringen eftersom den signalerar desperation.

– Allt för många personer betraktar den som ett stigma. Bara att vissa uppfattar den så gör det problematiskt. Jag skulle aldrig våga ta den risken, säger hon.

Jag avskyr Linkedin - det ska bli så skönt
 att slippa vara där den dagen jag får jobb.

Kristina beskriver Linkedin som en plats där många skryter och menar att den gröna ringen riskerar att förstärka bilden av en person som står utan alternativ.

– Antingen försöker man, som jag gör, att framstå som att allt går bra. Eller så intar man den totala offerpositionen och berättar uppgivet om alla jobb man sökt. Jag avskyr Linkedin – det ska bli så skönt att slippa vara där den dagen jag får jobb.

I stället för ringen försöker Kristina stärka sitt personliga varumärke på Linkedin med en annan strategi:

– Jag har valt att göra innehåll som stärker min profil så att arbetsgivare ska förstå vem jag är och vad jag kan bidra med, men utan att vara skrytig eller tigga om ett jobb. 

Forskare: Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser

Samtidigt som den gröna ringen kan vara en biljett till ditt nästa jobb finns det forskning som visar på baksidan med att signalera att man är utan jobb. Arbetsgivare kan dra negativa slutsatser av signaler om arbetslöshet, vilket kan minska chansen att bli kallad till intervju.

Stefan Eriksson är docent vid Uppsala universitet och forskar kring arbetsgivares attityder mot arbetslösa. Han anser att man generellt ska vara försiktig med att skylta med att man är arbetslös.

Stefan Eriksson
Stefan Eriksson

– Risken med enkla signaler, som att visa sig som arbetslös i Open to work, är att man åker bort i den första rundan vid en sållning. När det är många sökande måste arbetsgivarna självklart sålla, konstaterar han.

Risken är att man åker bort i den första rundan

I en studie skickade Stefan Eriksson och hans forskargrupp ut fiktiva jobbansökningar till ett stort antal företag. Resultatet var tydligt: Personer som hade varit arbetslösa i nio månader eller längre hade betydligt svårare att bli kallade till intervju än andra kandidater.

– Många arbetsgivare reagerade negativt på längre tider av arbetslöshet. Det är en signal om att man blivit bortvald av många andra arbetsgivare och att man kan ha tappat viktig kompetens. Det är svårt att tvätta bort ett sådant stigma.

Fördelar och nackdelar med Open to work

Stefan Eriksson tror att Open to work-ringen kan vara ett tveeggat svärd. Vissa arbetsgivare kan se den som ett tecken på desperation. Samtidigt är synlighet ofta avgörande för den som söker jobb.

– Som arbetslös bör man ta alla chanser att visa upp sig. Det är möjligt att ringen kan tolkas som att man är ambitiös i sitt jobbsökande, men samtidigt är det ju ingen stor ansträngning, säger han.

Ska du använda Open to work om du redan har jobb?

Innan du lägger till den gröna ringen kan det, enligt många rekryterare, vara klokt att tänka ett varv till om du redan har ett jobb. Alla chefer uppskattar inte att medarbetare signalerar att de är på väg vidare. I värsta fall kan Open to work-ringen väcka irritation och uppfattas som ett tecken på bristande lojalitet mot arbetsgivaren.

Så många tjänstemän använder LinkedIn

  • I Sverige har 60 procent av tjänstemännen använt Linkedin under året, 30 procent varje vecka och 13 procent dagligen. 
  • Globalt har plattformen 850 miljoner medlemmar i över 200 länder.
  • I Sverige har cirka fem miljoner ett Linkedin-konto. 

Källa: Linkedin/rapporten Svenskarna och internet