Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så lyckas du med vardagsmotionen

En timmes daglig vardagsmotion närapå halverar risken att drabbas av hjärtsvikt. Det visar en ny svensk studie. Drygt 80 procent av befolkningen vill vara fysiskt aktiv – men det finns många hinder för att komma igång.
Johanna Rovira Publicerad
TT
Låt inte höstrusket stoppa dig! För det finns inga dåliga väder eller andra godtagbara orsaker att inte ta varje tillfälle till vardagsmotion i akt. "Men det är lättare att göra något som man tycker är kul", säger Johan Stenbäck, HR-specialist med inriktning på hälsofrämjande arbetsmiljö på Unionen. TT

Hjärtsvikt står för cirka två procent av de sammanlagda vårdkostnaderna i västvärlden. Uppemot hälften av alla som fått diagnosen dör inom fem år. Men tränar du måttligt en timme om dagen, alternativt 30 minuters tuff träning, sänker du risken att drabbas av hjärtsvikt med 46 procent, visar en studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet.

- Om någon uppfunnit ett piller som hade samma positiva effekt på alltifrån hjärt- och kärlsjukdomar till depressioner, som fysisk aktivitet har, skulle denne ha fått Nobelpriset, säger Johan Stenbäck, HR-specialist med inriktning på hälsofrämjande arbetsmiljö på Unionen.

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har gjort en undersökning som visar att drygt 80 procent av befolkningen faktiskt vill vara fysiskt aktiva en timme om dagen – förutsatt att det fanns möjligheter i form av exempelvis utegym, belysning på löpar- och promenadvägar och bibehållna strövområden. Men fastän både viljan och kunskapen om nyttan finns, är det svårt för många av oss att komma igång och fortsätta hålla igång. Johan Stenbäck vet varför:

- Det handlar om hur vi lär in beteenden. Det som driver beteenden är oftast de kortsiktiga vinsterna. Även om jag bestämt mig för att äta nyttigt faller jag för frestelsen när jag blir erbjuden en nygräddad bulle eftersom det ger vinst på kort sikt. De långsiktiga vinsterna får lätt stryka på foten.

För att hålla igång och få del av de långsiktiga vinsterna med motionen krävs enligt Stenbäck att man skapar vanor som har ett mervärde. Blir motionen en vana slipper man göra ett aktivt val och finns det ett mervärde, en ytterligare kortsiktig vinst, utöver den långsiktiga nyttan, så är chansen större att man forsätter.

- Jag tror mycket på lustprincipen.  Det är lättare att göra något som man tycker är kul. Själv går jag av flera hållplatser tidigare och tar en 20 minuters promenad till jobbet. När valet står mellan att trängas i en knökfull tunnelbanevagn eller att gå genom en vacker park är det inte svårt att motivera sig alls, säger Johan Stenbäck.

Tips

 

  1. Motionera måttligt en timme om dagen – men inte nödvändigtvis i sträck. Det är den ackumulerade tiden som räknas.
  2. Hitta nya rutiner – att motionera ska gå av bara farten, som att borsta tänderna.
  3. Umgås med fysiskt aktiva människor. Våra inneboende behov av att dela beteenden och åsikter med dem i närmaste bekantskapskretsen gör att vi smittas av dem vi umgås med.
  4. Anpassa träningen efter dina förutsättningar - både de fysiska (sånt du klarar av) och de psykiska (sånt du går igång på).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.