Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lagen rår inte på mobbare

Drygt tjugo år efter att föreskriften mot kränkande särbehandling infördes råkar fortfarande många illa ut på jobbet. Nu höjs röster för en lagskärpning så att drabbade kan få upprättelse.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Att ignorera eller frysa ut en kollega på möten är typiska mobbningsmetoder. Colourbox

Nästan var tionde känner sig mobbad på jobbet enligt Arbetsmiljöverket. I en tidigare undersökning som Kollega gjort uppgav fyra av tio Unionenmedlemmar att de upplevt att det förekommit mobbning och kränkande särbehandling på deras nuvarande eller en tidigare arbetsplats. Av dessa ansåg två av tio att de själva var eller hade blivit mobbade.

Med dagens lagstiftning är det svårt att komma åt en arbetsgivare som ignorerar att någon utsätts för kränkande särbehandling på arbetsplatsen.

Lagen innebär att Arbetsmiljöverket ska försöka se till att arbetsgivarna arbetar förebyggande för att förhindra mobbning. Lagen innebär dock inte att Arbetsmiljöverket agerar i enskilda fall.

Därför föreslår Maria Steinberg, universitetslektor i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, att det görs ett tillägg i diskrimineringslagen.

- Jag skulle vilja kalla det för förbud mot kränkning av någons värdighet, säger hon.

- Jag tycker man ska pröva det eftersom det vore det enklaste. För då har man en lag som förbjuder mobbning, en lag som säger att man ska ha aktiva åtgärder och också  en myndighet som kan hjälpa människor att ta det här till domstol om de inte själva har ekonomiska möjligheter eller facket ställer upp. Då kan de få upprättelse i form av en diskrimineringsersättning, säger hon.

Också fackförbundet Vision vill stärka anställdas skydd mot kränkande särbehandling. Förbundet har därför tagit fram ett förslag till en helt ny lag mot mobbning i arbetslivet som innebär att facket kan driva medlemmars ärenden till domstol i det fall arbetsgivaren inte tar sitt ansvar för att förhindra eller åtgärda situationen så att mobbningen upphör.

Gör så här!

Undvik mobbning på jobbet

  • Sätt upp regler för hur  ni uppför er mot varandra på arbetsplatsen. Se över era policys.
  • Ordna så att frågor om mobbning ingår i personalenkäten.
  • Se till att alla får  team- och kompetensutveckling.
  • Se till att ingen favoriseras för att undvika risken att informella ledare tar över, då också risken för mobbning ökar.

Tecken på mobbning

  • Kollegor hälsar inte, ignorerar när någon talar på möten och liknande.
  • Elakt skvaller och ryktesspridning
  • En hjärtlig men rå jargong som inkluderar gliringar och förlöjligande av andra.
  • Att en eller flera medarbetare står utanför den sociala gemenskapen.

Tecken på att chefen mobbar dig

  • Chefen tar överraskande ifrån dig en befogenhet.
  • Chefen ”glömmer” att ge dig viktig information.
  • Chefen ignorerar dig helt på möten.
  • Du kallas inte längre till möten som du borde ha varit med på.

TRR

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.