Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
En mycket liten del av de heltidsarbetande kan få maximal ersättning från a-kassan vid arbetslöshet, motsvarande 80 procent av den tidigare inkomsten. Medelinkomsttagaren får nöja sig med ungefär hälften.
När TCO har tittat på hur det ser ut i landet, är det högst andel som får fullt inkomstskydd i Jämtland och Västerbottens län. Lägst andel har finns i Kronoberg och Jönköpings län.
Enligt en tidigare studie från TCO har arbetslösa förlorat tusentals kronor varje månad i köpkraft, eftersom a-kasseersättningen inte hänger med vare sig pris- eller löneökningar. I vissa fall kan det till och med bli svårt att klara försörjningen. Exempelvis har ensamstående arbetslösa utan barn 3 700 kronor mindre varje månad att röra sig med i 2014 års prisnivå, jämfört med 2001.
TCO föreslår att inkomsttaket i arbetslöshetsförsäkringen höjs från 18 700 kronor i månaden till 27 500 kronor. Det skulle innebära att ytterligare 1 123 000 personer som jobbar heltid skulle få fullt inkomstskydd och att andelen som får full ersättning skulle bli 39 procent i hela landet.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
