Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konsulttvist på Volvo

Nödvändigt för att skapa flexibilitet, eller ett sätt att ersätta fasta anställningar med otrygga? Synen på de inhyrda anställda skiftar. På AB Volvo har facket dragit frågan om insyn i konsulternas villkor till central förhandling.
Niklas Hallstedt Publicerad

En statlig utredning slog i somras fast att det är sällsynt att personal från bemanningsföretag hyrs in när tidigare uppsagda fortfarande har företrädesrätt till anställning.

Det lutar sig Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, mot i en debattartikel i Svenska Dagbladet när han skriver att det är ”hög tid att facken en gång för alla slutar svartmåla bemanningsbranschen”. Från LO:s sida anser man dock att utredningens slutsats beror på att den inte fick tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Företagen ”säger upp sin ordinarie personal men väljer att behålla dem som är inhyrda, något som uppfattas som oerhört provocerande”, skriver LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och ombudsmannen Kent Ackholt.

Unionen har avtal både med konsult- och bemanningsbranschen, och har under flera år arbetat med att skapa bättre villkor för de anställda. Men den fackliga verksamheten i beställarföretagen kan bli lidande när branschen växer.

- Ju fler man tar in, oaktat om det är konsulter eller från bemanningsföretag, så påverkas den fackliga styrkan. I regel är inte konsulterna med i klubbar på arbetsplatsen, det kan urholka det fackliga inflytandet, säger Kennet Morin, ombudsman på Unionen.

Ett vanligt argument för att anlita konsulter är att de är lättare att göra sig av med än den egna personalen när verksamheten måste bantas. Det är dock inte alltid det går till på det viset.

- På AB Volvo ger man den fasta personalstyrkan erbjudanden så att de säger upp sig själva och behåller konsulterna i stället, berättar Mats Henning, en av Unionens sektionsordförande på företaget. Enligt Mats Henning utgör konsulterna cirka 30 procent av tjänstemännen på vissa enheter.

- Nu håller vi på och drar ned på konsulterna också. Men min upplevelse är att det skedde först efter man gått ut med erbjudandet till den fasta personalen. Företagsledningen är så noga med att poängtera att vi måste ha flexibilitet, ändå har man låst in sig i ett hörn. Vi har många konsulter som är inne i fem sex år och värre än så. Det finns vissa kunskaper som vi inte själva har i dag, därför kan vi inte göra oss av med dem.

Det största problemet med de inhyrda konsulterna är dock fackets brist på insyn, anser Mats Henning. Det har klubben nu drivit till central förhandling.

- Vi har inte den insyn vi vill ha när vi tar in konsulter, vad de ska göra, var de kommer ifrån, vi vet inte om de har kollektivavtal och schysta villkor. Vi är definitivt missnöjda med hur det är i dag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.