Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljö mellan stolarna för inhyrda

Att vara bemanningsanställd innebär att ofta byta arbetsplats och arbetsuppgifter. Det ställer till det en del i arbetsmiljöarbetet som inte sällan hamnar mellan stolarna.
- Nyckeln är att involvera både kundföretag och bemanningsföretag i arbetet, säger Ann-Beth Antonsson, som är projektledare på Svenska Miljöinstitutet.
Lina Björk Publicerad

Bemanningsföretagen har växt i många år. I mitten av 1990-talet arbetade ungefär 5 000 i branschen. I dag är det över 130 000 och det är tjänstemännen som dominerar. Men de nya jobben är inte endast av godo. Bemanningsanställda lever farligare. Olycksstatistiken har skjutit i höjden på senare år, mycket på grund av att arbetsmiljöarbetet hamnar mellan stolarna. Har kundföretaget ansvar för personen de anställt? Eller är det bemanningsföretaget som ska se till att den uthyrde inte far illa på jobbet?

- Det är svårt att kräva ansvar som inhyrd. Ofta känner sig bemanningsanställda mer utsatta, de kanske har en osäker anställning, vill inte klaga och tar mer risker än vad de annars skulle göra. De som säljer in tjänsterna till företagen vill inte klampa in och prata om skyddsronder det första de gör, för då får de vända i dörren, säger Ann-Beth Antonsson, som tillsammans med tre andra forskare skrivit en rapport om arbetsmiljöarbete i bemanningsbranschen.

Ansvaret är egentligen delat. Som bemanningsföretag bör man ställa krav på att kundföretaget har en fungerande arbetsmiljö och backa om så inte är fallet. Som kundföretag ska man efterfråga kunniga konsulter som tar arbetsmiljöarbetet på allvar och ge dem uppdrag som de har kompetens att utföra.

- En arbetsskadad konsult som vi intervjuade till rapporten berättade om en maskin som han fick komma in och manövrera helt utan utbildning. Han och tre andra skadade sig på den, säger Johan M Sanne, från Svenska Miljöinstitutet.

För att arbetsmiljöarbetet ska fungera måste många aktörer involveras, allt från ledning, HR-avdelning och säljare, till arbetsledare, skyddsombud och fackliga organisationer.

- Man har rätt att få en introduktion och att jobba med de arbetsuppgifter som man har fått information om. Ofta händer det att bemanningsanställda får nya uppdrag under uthyrning och då måste det finnas rutiner för det, säger Ann-Beth Antonsson.

I arbetsmiljölagen finns regler och skyldigheter för arbetsgivare och skyddsansvariga att ta till för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Men när det inte räcker kan man reglera detaljer i avtal.

- Vi tror inte på alltför detaljstyrda lösningar, men i avtalen skulle man kunna göra en del tillägg. Exempelvis skulle man kunna lägga till en formulering om att när en bemanningsanställd blir skadad på jobbet så ska det återkopplas till bemanningsföretaget så att de kan få en överblick, och därmed avgöra om de ska fortsätta hyra ut till det företaget i framtiden.

Slutrapporten som finansierats av AFA försäkring kommer att publiceras senare under året.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.