Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljö mellan stolarna för inhyrda

Att vara bemanningsanställd innebär att ofta byta arbetsplats och arbetsuppgifter. Det ställer till det en del i arbetsmiljöarbetet som inte sällan hamnar mellan stolarna.
- Nyckeln är att involvera både kundföretag och bemanningsföretag i arbetet, säger Ann-Beth Antonsson, som är projektledare på Svenska Miljöinstitutet.
Lina Björk Publicerad

Bemanningsföretagen har växt i många år. I mitten av 1990-talet arbetade ungefär 5 000 i branschen. I dag är det över 130 000 och det är tjänstemännen som dominerar. Men de nya jobben är inte endast av godo. Bemanningsanställda lever farligare. Olycksstatistiken har skjutit i höjden på senare år, mycket på grund av att arbetsmiljöarbetet hamnar mellan stolarna. Har kundföretaget ansvar för personen de anställt? Eller är det bemanningsföretaget som ska se till att den uthyrde inte far illa på jobbet?

- Det är svårt att kräva ansvar som inhyrd. Ofta känner sig bemanningsanställda mer utsatta, de kanske har en osäker anställning, vill inte klaga och tar mer risker än vad de annars skulle göra. De som säljer in tjänsterna till företagen vill inte klampa in och prata om skyddsronder det första de gör, för då får de vända i dörren, säger Ann-Beth Antonsson, som tillsammans med tre andra forskare skrivit en rapport om arbetsmiljöarbete i bemanningsbranschen.

Ansvaret är egentligen delat. Som bemanningsföretag bör man ställa krav på att kundföretaget har en fungerande arbetsmiljö och backa om så inte är fallet. Som kundföretag ska man efterfråga kunniga konsulter som tar arbetsmiljöarbetet på allvar och ge dem uppdrag som de har kompetens att utföra.

- En arbetsskadad konsult som vi intervjuade till rapporten berättade om en maskin som han fick komma in och manövrera helt utan utbildning. Han och tre andra skadade sig på den, säger Johan M Sanne, från Svenska Miljöinstitutet.

För att arbetsmiljöarbetet ska fungera måste många aktörer involveras, allt från ledning, HR-avdelning och säljare, till arbetsledare, skyddsombud och fackliga organisationer.

- Man har rätt att få en introduktion och att jobba med de arbetsuppgifter som man har fått information om. Ofta händer det att bemanningsanställda får nya uppdrag under uthyrning och då måste det finnas rutiner för det, säger Ann-Beth Antonsson.

I arbetsmiljölagen finns regler och skyldigheter för arbetsgivare och skyddsansvariga att ta till för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Men när det inte räcker kan man reglera detaljer i avtal.

- Vi tror inte på alltför detaljstyrda lösningar, men i avtalen skulle man kunna göra en del tillägg. Exempelvis skulle man kunna lägga till en formulering om att när en bemanningsanställd blir skadad på jobbet så ska det återkopplas till bemanningsföretaget så att de kan få en överblick, och därmed avgöra om de ska fortsätta hyra ut till det företaget i framtiden.

Slutrapporten som finansierats av AFA försäkring kommer att publiceras senare under året.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.