Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facken vill att regeringen tar ställning

Fackliga företrädare på Astra Zeneca skriver i ett öppet brev till regeringen att läkemedelsföretaget bör förbli svensk-brittiskt. Man uppmanar regeringen att visa nationell styrka genom att gemensamt ta tydlig ställning mot en eventuell Pfizeraffär. Under onsdagen träffade Unionenklubben Stefan Löfven och Astra Zenecas vd.
Linnea Andersson, Niklas Hallstedt Publicerad
Eugene Hoshiko /Scanpix
Fackliga företrädare på Astra Zeneca uppmar regeringen att ta ställning i ett öppet brev. Eugene Hoshiko /Scanpix

”Det vore djupt olyckligt om denna gren av svensk industrikultur med stark kompetens och forskningsbas i landet, skulle slås sönder av kortsiktiga intressen där skatteplanering snarare än nya mediciner är den huvudsakliga drivkraften”.

Det skriver fem företrädare för Unionen, Ledarna och Akademikerföreningen på Astra Zeneca till regeringen. Som Kollega skrivit tidigare är man orolig över att läkemedelsföretagets verksamhetsdelar i Sverige inte verkar finnas med i Pfizers framtidsplaner och menar att det vore bättre om företaget förblev i nuvarande ägo.

Det vore inte bara bättre för Astra Zeneca utan även för Sverige och Europa i stort. Dessutom är det enligt brevskrivarna bra med flera stora aktörer för läkemedelsutvecklingen ur ett globalt perspektiv, eftersom olika företag bedriver olika forskning och har olika inriktningar.

I brevet passar man samtidigt på att uppmärksamma åtgärder och satsningar som regeringen gjort för att bevara sektorn från tidig forskning till produktion och hoppas att de inte varit förgäves. Man betonar också vikten av att den typen av satsningar utvecklas ännu mer för att Sverige ska förbli attraktivt för branschen.

Enligt de fackliga företrädarna är Astra Zenecas företagsledning tillsammans med de fackliga organisationerna och branschföreträdare eniga om att det bästa är att låta företaget ”självständigt och utan störning få utveckla de nya potentiella läkemedel som de har på gång”. De fackliga företrädarna avslutar med att uppmana till ett tydligt ställningstagande från regeringen och öppnar upp för samtal.

På onsdagsförmiddagen träffade Unionens klubbordförande på Astra Zeneca Eva Cedervall bland annat socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven och Astra Zenecas Sverige-vd Jan-Olof Jacke för ett samtal om läkemedelsexportens betydelse för Sverige. Mötet gick jättebra, många kloka ord sades, berättar Eva Cedervall.

- Astra Zeneca håller fast vid sitt nej till Pfizer. Nu börjar Astra gå bra och vi ser ljust på framtiden. Det är jättepositiva resultat på det som är på gång. Vi investerar 5,9 miljarder i Sverige både på forskning och produktion.

Även Stefan Lövfen vände sig mot Pfizers försök övertagande.

- Han vill också se en framtid med Astra Zeneca som det ser ut i dag, den tolkningen gjorde jag. Mycket för Sveriges del, säger Eva Cedervall.

- Jag tror inte att det är någon som är road av Pfizers bud. Vi i Sverige ser Pfizer som en stor ångvält som bara plöjer fram och lägger ned.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.