Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Facken vill att regeringen tar ställning

Fackliga företrädare på Astra Zeneca skriver i ett öppet brev till regeringen att läkemedelsföretaget bör förbli svensk-brittiskt. Man uppmanar regeringen att visa nationell styrka genom att gemensamt ta tydlig ställning mot en eventuell Pfizeraffär. Under onsdagen träffade Unionenklubben Stefan Löfven och Astra Zenecas vd.
Linnea Andersson, Niklas Hallstedt Publicerad
Eugene Hoshiko /Scanpix
Fackliga företrädare på Astra Zeneca uppmar regeringen att ta ställning i ett öppet brev. Eugene Hoshiko /Scanpix

”Det vore djupt olyckligt om denna gren av svensk industrikultur med stark kompetens och forskningsbas i landet, skulle slås sönder av kortsiktiga intressen där skatteplanering snarare än nya mediciner är den huvudsakliga drivkraften”.

Det skriver fem företrädare för Unionen, Ledarna och Akademikerföreningen på Astra Zeneca till regeringen. Som Kollega skrivit tidigare är man orolig över att läkemedelsföretagets verksamhetsdelar i Sverige inte verkar finnas med i Pfizers framtidsplaner och menar att det vore bättre om företaget förblev i nuvarande ägo.

Det vore inte bara bättre för Astra Zeneca utan även för Sverige och Europa i stort. Dessutom är det enligt brevskrivarna bra med flera stora aktörer för läkemedelsutvecklingen ur ett globalt perspektiv, eftersom olika företag bedriver olika forskning och har olika inriktningar.

I brevet passar man samtidigt på att uppmärksamma åtgärder och satsningar som regeringen gjort för att bevara sektorn från tidig forskning till produktion och hoppas att de inte varit förgäves. Man betonar också vikten av att den typen av satsningar utvecklas ännu mer för att Sverige ska förbli attraktivt för branschen.

Enligt de fackliga företrädarna är Astra Zenecas företagsledning tillsammans med de fackliga organisationerna och branschföreträdare eniga om att det bästa är att låta företaget ”självständigt och utan störning få utveckla de nya potentiella läkemedel som de har på gång”. De fackliga företrädarna avslutar med att uppmana till ett tydligt ställningstagande från regeringen och öppnar upp för samtal.

På onsdagsförmiddagen träffade Unionens klubbordförande på Astra Zeneca Eva Cedervall bland annat socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven och Astra Zenecas Sverige-vd Jan-Olof Jacke för ett samtal om läkemedelsexportens betydelse för Sverige. Mötet gick jättebra, många kloka ord sades, berättar Eva Cedervall.

- Astra Zeneca håller fast vid sitt nej till Pfizer. Nu börjar Astra gå bra och vi ser ljust på framtiden. Det är jättepositiva resultat på det som är på gång. Vi investerar 5,9 miljarder i Sverige både på forskning och produktion.

Även Stefan Lövfen vände sig mot Pfizers försök övertagande.

- Han vill också se en framtid med Astra Zeneca som det ser ut i dag, den tolkningen gjorde jag. Mycket för Sveriges del, säger Eva Cedervall.

- Jag tror inte att det är någon som är road av Pfizers bud. Vi i Sverige ser Pfizer som en stor ångvält som bara plöjer fram och lägger ned.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.