Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Astraklubb kräver att regeringen agerar

Personal och fack på Astra Zeneca oroas av att Sverige inte nämns i Pfizers framtidsplaner vid ett samgående. Nu kräver Unionenklubben att den svenska regeringen agerar på samma sätt som den brittiska för att rädda jobben och forskningen i landet.
Ola Rennstam Publicerad
Adam Ihse/TT
Astra Zenecas anläggning i Mölndal. Adam Ihse/TT

Sverige saknas på det amerikanska läkemedelsföretaget Pfizers karta över hur företaget ser på framtidens forskning och utveckling vid ett samgående med Astra Zeneca. Endast forskningsanläggningar i USA och Storbritannien finns med på kartan. Uppgifterna oroar i Mölndal.

Storbritanniens premiärminister David Cameron för diskussioner med Pfizers ledning för att få garantier om att jobben – och då framför allt forskningen – ska finnas kvar inom landets gränser. Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben i Mölndal, anser att den svenska regeringen varit för passiv.

– Från företagets håll får vi information om att det pågår diskussioner i Storbritannien men hur det skulle se ut i Sverige nämns inte över huvud taget. Regeringen borde absolut gå ut och agera kraftfullt och försöka hitta lösningar. Det här är en företagsangelägenhet, men det är också en samhällsangelägenhet, det är mycket runt omkring som kommer att påverkas om det värsta scenariot skulle slå in, säger han.

När Pfizers köpte Pharmacia för drygt tio år sedan minskades personalstyrkan från 5 000 anställda till dagens 500, trots löften om att satsa på forskning. Nu är oron stor att Astra Zeneca ska gå samma öde till mötes.

– Pfizer har ingen gott ”track record” av de företag de köpt upp så det finns naturligtvis en oro bland personalen. Vi har genomgått omorgansationer i flera år men känner att vi kommit igång väldigt bra nu under våren. Uppgifterna om ett uppköp och att Sverige inte nämns i diskussionerna sprider ytterligare oro och spekulationer att det värsta scenariot ska slå in. Alla blir nervösa men vi jobbar på som vanligt, säger Mikael Hansson.

Klubben tycker att det är bra att Astra Zenecas ledning varit tydlig med vilken väg de vill gå.
– De har sagt att vi har en stark projektportfölj och starka produkter och att man tror på att vi ska utveckla det själva. Det är positivt och jag hoppas att man håller den linjen, säger Mikael Hansson.

– Astra är en dominerande aktör inom läkemedelsindustrin i Sverige och många bolag är beroende av att vi finns att samarbeta med. Det gäller också forskningssamarbeten med universitet och sjukhus. De interaktionerna riskerar att försvinna.

Astra Zeneca har i dag 5 900 anställda i Sverige, varav 2 200 arbetar i Mölndal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.