Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Skola för vuxna viktigt i framtiden

Vuxenutbildningar kommer att spela en allt viktigare roll i framtidens arbetsliv. Det visar en undersökning från Kairos Future.
Lina Björk Publicerad
Janerik Henriksson / TT
Vuxenutbildningarna kommer att spela allt större roll för den framtida arbetsmarknaden, enligt Kairos Future. Janerik Henriksson / TT

Morgondagens arbetsliv står inför stora utmaningar. Vi blir äldre och arbetar allt längre, nya enkla jobb försvinner och mer komplexa tillkommer, vilket leder till nya kompetensbehov.

Vuxenutbildningarna kommer att spela en stor roll för att utveckla anställda i framtiden, menar Kairos Future i en ny rapport där sammanlagt 5 400 lärare, elever och kommunala beslutsfattare fick svara på frågor om arbetsmarknaden och vuxenstudiers betydelse.

Resultatet visar att 76 procent av dem som deltar i vuxenstudier känner sig nöjda med utbildningen. Mest nöjd är man med sin egen insats och minst nöjd är man med lärarnas pedagogiska förmåga. Paradoxalt nog svarar lärarna att de är mest nöjda med sin egen pedagogiska förmåga, 97 procent, och minst nöjda med deltagarnas resultat.

När deltagarna i enkäten skulle vikta hur vuxenutbildningen kommer att se ut 2030 ansåg de flesta att utbildningarna i framtiden kommer att vara mer anpassade efter näringslivets behov. Många trodde också att enkla jobb skulle försvinna till förmån för mer komplexa och att skillnaderna i kunskapsnivåer kommer att bli större.

- Det kommer att hända enormt mycket med utbildningen framöver. Man kan tänka sig att långa examina kommer att ersättas av kortare certifikationsutbildningar som pågår under hela yrkeslivet, säger Daniel Lindén, som är framtidsstrateg på Kairos Future.

Fakta

Studien ” Vuxenutbildningen i framtiden” genomfördes mellan oktober 2013 och mars 2104.

Deltagarna i enkäten bestod av 5 400 deltagare och drygt 400 lärare i kommunal vuxenutbildning, SFI, Särvux och YH-utbildningar.

Dessutom svarade 257 kommunala beslutsfattare på enkäten.

Kairos Future

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.