Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Konsten att tala

Knäna skakar, munnen är torr och händerna blöta av svett. Känner du igen dig? Du är långt ifrån ensam. Men lugn, det finns knep för att bli en säkrare talare.
Linnea Andersson Publicerad
Maria Obed
Pontus Dahlberg arbetar som ombudsman på Unionen. Men han är också grundare till en toastmasterklubb och har samlat på sig massor av erfarenhet av att tala inför folk. Maria Obed

I en lokal i centrala Karlstad välkomnar människor varandra med engelska hälsningsfraser. Det är Karlstad international toastmasters som träffas här ett par gånger i månaden. Trots att de flesta har svenska som modersmål är det engelska som gäller, till och med under fikarasten.

– Det finns en tanke bakom det, förutom att du blir bättre på engelska. Kan du hålla ett tal på engelska så klarar du det på svenska också, säger Pontus Dahlberg, en av grundarna till toastmasterklubben i Karlstad.

Till vardags arbetar Pontus som ombudsman på Unionen. Förutom klubben vi är på i kväll, dit vem som helst är välkommen, startade han och en kollega en toastmasterklubb för medarbetarna hos sin före detta arbetsgivare Ericsson i mitten på 90-talet. Pontus tänkte att det skulle leda till att de gjorde ett bättre jobb vilket i sin tur skulle göra att det gick bättre för arbetsgivaren. På Ericsson höll man med om att det var bra kompetensutveckling och finansierade allt.

– De tyckte det var jättebra och billigt. För knappt en tusenlapp per person och år får man kontinuerlig kompetensutveckling i engelska, presentations-teknik och ledarskap, säger Pontus.

De höll i gång tills Ericsson lade ner sin verksamhet i Karlstad. Synd, tyckte Pontus och hans kollega och idén till Karlstadklubben föddes.

Kvällen fortsätter med både förberedda och improviserade tal. Alla hjärtans dag närmar sig så i kväll är det kärlekstema. Alla tal är tidsstyrda och timekeepern signalerar med grön, gul eller röd lapp hur talaren ligger till.

Men att hålla sig inom tidsramarna är lättare sagt än gjort, speciellt när man blir nervös, något som Pontus fått lära sig den hårda vägen när han för 15 år sedan ställde upp i uttagningarna till skandinaviska mästerskapen för toastmasters. Han hade inte övat tillräckligt och nervositeten gjorde att han talade för långsamt. Tiden gick ut och han blev diskad.

– Hu vad hemskt det var. Man måste öva tills det sitter i ryggraden, säger Pontus.

I dag behöver Pontus inte vara nervös när det förväntas att han ska ta till orda.  Själv beskriver han sig som en introvert person men det är svårt att tro när man hör hur entusiasmerande han talar. Även om toastmaster för tankarna till bröllop fungerar retoriken som en grundtrygghet som är användbar i alla sammanhang. Som ombudsman förutsätts det att Pontus kan hålla föredrag och fungera som facklig ledare.

– Klubben är ett kanonbra sätt att träna på de bitarna så att jobbet blir enklare och roligare.

Oavsett situation säger Pontus att det bara är att gå till sig själv för att förstå varför man tjänar på att bli en bättre talare.

– Alla har vi lyssnat på en föreläsare som visar over-headbild efter overheadbild och är så tråkig att klockorna stannar och alla minns vi något tal som fått oss att glömma bort tiden eller någon vi velat höra mer av.

Karlstadsklubbens möte börjar lida mot sitt slut och det är dags att utvärdera kvällens tal. Medlemmarna ger varandra feedback på språket, ämnesvalet och hur väl man hållit tiden. På så vis blir det dessutom en träning i att ge och ta kritik.


Toastmasterklubben: Toastmasters startade i USA på 1920-talet. I dag är det världens största ideella utbildningsorganisation.

I Sverige finns det klubbar i flera städer. De flesta är engelskspråkiga men det finns klubbar med både svenska och andra språk.

Lär dig tala

Förstå målgruppen: Du måste veta vem du talar till och vilken nivå du ska lägga dig på. Är du en ovan talare är det extra viktigt. Varför ska just de lyssna på det du säger?

Förstå syftet: Vad ska du prata om och varför? Ska du informera, övertyga eller vill du bara berätta en rolig historia?

Strukturera: Ha en början, fortsättning och ett slut. Inledningen är viktig, försök fånga publikens intresse direkt. Är du en tråkig jävel tappar publiken koncentrationen. Humor kan funka, men skippa plumpa skämt.

Var ödmjuk: Kom inte in med ett von oben-perspektiv och tro att du kan mer i ämnet än åhörarna. Du får omöjligt fram ditt budskap om du läxar upp dem. Särskilt viktigt för chefer som vill få med sig medarbetarna. Till och med det gamla tricket ”jag är ingen talare men…” kan gå hem.

Övning ger färdighet: Precis som att du inte blir någon maratonlöpare efter första rundan, blir du ingen talare utan träning.

Använd metaforer: I stället för nischade begrepp kan allegorier och gamla fabler framkalla känslor. Tricket med bildspråk är att alla kan måla upp sin egen inre bild och förstå vad du talar om.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.