Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Konsten att tala

Knäna skakar, munnen är torr och händerna blöta av svett. Känner du igen dig? Du är långt ifrån ensam. Men lugn, det finns knep för att bli en säkrare talare.
Linnea Andersson Publicerad
Maria Obed
Pontus Dahlberg arbetar som ombudsman på Unionen. Men han är också grundare till en toastmasterklubb och har samlat på sig massor av erfarenhet av att tala inför folk. Maria Obed

I en lokal i centrala Karlstad välkomnar människor varandra med engelska hälsningsfraser. Det är Karlstad international toastmasters som träffas här ett par gånger i månaden. Trots att de flesta har svenska som modersmål är det engelska som gäller, till och med under fikarasten.

– Det finns en tanke bakom det, förutom att du blir bättre på engelska. Kan du hålla ett tal på engelska så klarar du det på svenska också, säger Pontus Dahlberg, en av grundarna till toastmasterklubben i Karlstad.

Till vardags arbetar Pontus som ombudsman på Unionen. Förutom klubben vi är på i kväll, dit vem som helst är välkommen, startade han och en kollega en toastmasterklubb för medarbetarna hos sin före detta arbetsgivare Ericsson i mitten på 90-talet. Pontus tänkte att det skulle leda till att de gjorde ett bättre jobb vilket i sin tur skulle göra att det gick bättre för arbetsgivaren. På Ericsson höll man med om att det var bra kompetensutveckling och finansierade allt.

– De tyckte det var jättebra och billigt. För knappt en tusenlapp per person och år får man kontinuerlig kompetensutveckling i engelska, presentations-teknik och ledarskap, säger Pontus.

De höll i gång tills Ericsson lade ner sin verksamhet i Karlstad. Synd, tyckte Pontus och hans kollega och idén till Karlstadklubben föddes.

Kvällen fortsätter med både förberedda och improviserade tal. Alla hjärtans dag närmar sig så i kväll är det kärlekstema. Alla tal är tidsstyrda och timekeepern signalerar med grön, gul eller röd lapp hur talaren ligger till.

Men att hålla sig inom tidsramarna är lättare sagt än gjort, speciellt när man blir nervös, något som Pontus fått lära sig den hårda vägen när han för 15 år sedan ställde upp i uttagningarna till skandinaviska mästerskapen för toastmasters. Han hade inte övat tillräckligt och nervositeten gjorde att han talade för långsamt. Tiden gick ut och han blev diskad.

– Hu vad hemskt det var. Man måste öva tills det sitter i ryggraden, säger Pontus.

I dag behöver Pontus inte vara nervös när det förväntas att han ska ta till orda.  Själv beskriver han sig som en introvert person men det är svårt att tro när man hör hur entusiasmerande han talar. Även om toastmaster för tankarna till bröllop fungerar retoriken som en grundtrygghet som är användbar i alla sammanhang. Som ombudsman förutsätts det att Pontus kan hålla föredrag och fungera som facklig ledare.

– Klubben är ett kanonbra sätt att träna på de bitarna så att jobbet blir enklare och roligare.

Oavsett situation säger Pontus att det bara är att gå till sig själv för att förstå varför man tjänar på att bli en bättre talare.

– Alla har vi lyssnat på en föreläsare som visar over-headbild efter overheadbild och är så tråkig att klockorna stannar och alla minns vi något tal som fått oss att glömma bort tiden eller någon vi velat höra mer av.

Karlstadsklubbens möte börjar lida mot sitt slut och det är dags att utvärdera kvällens tal. Medlemmarna ger varandra feedback på språket, ämnesvalet och hur väl man hållit tiden. På så vis blir det dessutom en träning i att ge och ta kritik.


Toastmasterklubben: Toastmasters startade i USA på 1920-talet. I dag är det världens största ideella utbildningsorganisation.

I Sverige finns det klubbar i flera städer. De flesta är engelskspråkiga men det finns klubbar med både svenska och andra språk.

Lär dig tala

Förstå målgruppen: Du måste veta vem du talar till och vilken nivå du ska lägga dig på. Är du en ovan talare är det extra viktigt. Varför ska just de lyssna på det du säger?

Förstå syftet: Vad ska du prata om och varför? Ska du informera, övertyga eller vill du bara berätta en rolig historia?

Strukturera: Ha en början, fortsättning och ett slut. Inledningen är viktig, försök fånga publikens intresse direkt. Är du en tråkig jävel tappar publiken koncentrationen. Humor kan funka, men skippa plumpa skämt.

Var ödmjuk: Kom inte in med ett von oben-perspektiv och tro att du kan mer i ämnet än åhörarna. Du får omöjligt fram ditt budskap om du läxar upp dem. Särskilt viktigt för chefer som vill få med sig medarbetarna. Till och med det gamla tricket ”jag är ingen talare men…” kan gå hem.

Övning ger färdighet: Precis som att du inte blir någon maratonlöpare efter första rundan, blir du ingen talare utan träning.

Använd metaforer: I stället för nischade begrepp kan allegorier och gamla fabler framkalla känslor. Tricket med bildspråk är att alla kan måla upp sin egen inre bild och förstå vad du talar om.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade 24 timmar - krävs på 56 000

Robert Toth pluggade med omställningsstudiestöd i 28 veckor. Under tiden jobbade han 24 timmar extra. Nu kräver CSN att han ska betala tillbaka 56 000 kronor.
David Österberg Publicerad 26 februari 2026, kl 06:02
Porträtt av Robert Toth, som krävs på 56 000 kronor av CSN efter att ha arbetat 24 timmar under studier med omställningsstudiestöd.
Robert Toth arbetade 24 timmar under studietiden – nu kräver CSN tillbaka 56 000 kronor i omställningsstudiestöd. Foto: Privat

För knappt två år sedan ansökte Roberth Toth om omställningsstudiestöd (se faktaruta). Handläggningstiden var lång och först åtta månader senare fick han besked om att stödet beviljats. Medan han väntade på besked pluggade han med vanligt studiestöd och jobbade 13 timmar extra för att försörja familjen.

Den som får omställningsstudiestöd på heltid får inte arbeta samtidigt. Robert Toth berättade därför för CSN att han hade jobbat 13 timmar – och att han var schemalagd för ytterligare 11 timmar. Företaget han jobbade extra för är litet och Robert ville inte orsaka problem genom att avstå sina schemalagda pass.

– Handläggaren jag pratade med sa att det inte var några problem eftersom det rörde sig om så få timmar. Hon lovade att göra en anteckning om det, säger han.

CSN kräver 56 000 kronor i återbetalning

Men i januari i år kom chockbeskedet: CSN kräver att han ska betala tillbaka 56 000 kronor av det studiemedel han fått. Enligt myndigheten har han inte haft rätt till omställningsstudiestöd på heltid eftersom han har arbetat under studieperioden.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtattack. Det var det värsta beskedet jag någonsin har fått, säger han.

Den som studerar med omställningsstudiestöd kan få stöd på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent. Återkravet motsvarar mellanskillnaden mellan helt stöd och stöd på 75 procent.

Robert Toth kontaktade CSN och begärde att myndigheten skulle ompröva sitt beslut. Han påpekade dels att han hade arbetat 13 av de 24 timmarna innan han ens visste om han skulle få omställningsstudiestöd eller inte, dels att handläggaren på CSN hade försäkrat honom om att de resterande 11 timmarna inte skulle vara något problem:

”Jag har valt att satsa på utbildning för att bygga en bättre framtid för mig och min familj (…). Allt jag önskar är en chans att fortsätta på den vägen utan att krossas ekonomiskt för 11 timmars arbete”, skrev han i sin överklagan.

Hur många timmar får man jobba med omställningsstudiestöd?

När myndigheten stod fast vid sitt beslut överklagade han till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS. Inte heller det gav något resultat. Enligt nämnden ska CSN visserligen inte skicka återkrav om en person bara arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden, men i lagtexten står inget om hur många timmar det innebär.

Om Robert Toth hade arbetat heltid under de 28 veckor som han fick studiemedel hade han arbetat 1120 timmar. Att kalla 24 timmar av 1120 timmar för ”ett fåtal” är rimligt, tycker han. 

– Hur kan man ha en lagtext som inte anger var gränsen går? Och hur kan de säga att de timmar som jag har jobbat är mer än ett fåtal timmar om det inte finns angivet hur många timmar fåtal timmar är? 

Vad som händer nu är oklart. ÖKS beslut går inte att överklaga, men Robert Toth har anmält nämnden till Justitiekanslern, JK. Han har också planer på att vända sig till EU-domstolen för att få sitt ärende prövat där. Samtidigt fortsätter han med studierna till VA-projektör – men vet inte hur han ska finansiera dem.

– Innan jag har betalat tillbaka pengarna till CSN får inget mer studiemedel, så jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Gränsen går vid en procent av heltid

Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN. Han säger att ”ett fåtal timmar” är maximalt en procent av en heltid för den som får omställningsstudiestöd på heltid.

– Om det i efterhand visar sig att en studerande har arbetat för mycket, finns en liten ventil för arbete. Att man arbetat ”ett fåtal timmar” för mycket ska då inte leda till återkrav. Hur mycket det är har faktiskt fastställts av vår överinstans, ÖKS. De har slagit fast att arbete som motsvarar ungefär en procent av heltid under en viss tidsperiod kan anses vara "fåtal timmar". Under 28 veckor motsvarar det omkring 11 timmars arbete, säger han.

Är det rimligt att den som arbetat 24 timmar under 28 veckors heltidsstudier får ett så stort återkrav?

– Har man omställningsstudiestöd på heltid får man inte arbeta alls. Omställningsstudiestöd är ju den ersättning man får i stället för arbete. Skulle man fortsätta arbeta och samtidigt få helt omställningsstudiestöd blir man överkompenserad, då får man stöd trots att man inte har en minskad inkomst. Det vore som att få a-kassa eller sjukpenning trots att man fortsätter att arbeta.

Kan felaktig information från CSN påverka återkravet?

Enligt Robert Toth lovade handläggaren på CSN att hans arbetade timmar inte skulle utgöra något problem. Men eftersom samtalet inte finns inspelat kan han inte bevisa det.

– Det låter såklart inte bra att en person eventuellt kan ha fått motstridiga besked. Om man som studerande kan visa att man fått sådan felaktig information, är det så klart något vi kan ta hänsyn till. Vi har då möjlighet att besluta om att sätta ned eller helt stryka kravet på återbetalning, säger Stefan Tärnhuvud.

Det här är omställningsstudiestödet – krav och villkor

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK