Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rekord i övertid: TCO föreslår kompledigt

Samtidigt som drygt 400 000 svenskar går arbetslösa jobbar anställda allt mer övertid. I fjol gjordes en ny toppnotering, då övertidsarbetet ökade till drygt 240 miljoner timmar, vilket motsvarar runt 150 000 heltidsjobb.
Anita Täpp Publicerad

Under 2013 jobbade vi 4,7 miljoner timmar övertid i veckan enligt statistik från SCB.

Mats Essemyr, utredare på TCO, som snart kommer att presentera en egen rapport om övertidsarbetet, är inte förvånad.

-  Tidigare var det ju väldigt mycket så att övertiden ökade när konjunkturen går upp och minskade när konjunkturen gick ned. Men nu är övertiden mer konjunkturoberoende och min bild är att det är tjänstemannagrupperna som är mest illa ute, säger han.

- Det handlar om det här med ett gränslöst arbetsliv, där man inte vet när arbetsdagen börjar och slutar. Och det är ju främst tjänstemännen som har ett sådant arbetsliv, där övertiden blivit en mer eller mindre permanent del av arbetstiden.

Mest övertid jobbar de privatanställda tjänstemännen och då framför allt männen. Och bland dessa tjänstemän är det också många som inte får någon övertidsersättning eftersom man har avtalat bort den, för att i stället få en extra semestervecka och ett mindre lönepåslag.

Med tanke på allt övertidsarbete som görs, är inte de som avtalat bort sin övertidsersättning ofta stora förlorare?

- Ja enligt de uppgifter jag har och den bild som tonar fram av de studier som Unionen tidigare gjort blir det mer arbete än den ledighet som de extra semesterdagarna ger när man avtalat bort övertidsersättningen.

Ändå har undersökningar visat att många själva är positiva till den lösningen. Vad är förklaringen till det?

- Det kan jag egentligen inte uttala mig om. Men en rimlig förklaring skulle ju kunna vara att man kanske tänker att "Oj, jag får en veckas extra semester, det är ju jättemycket", utan att man inser att man kommer att jobba mycket mer än den ledigheten sedan.

Varför leder inte allt övertidsarbete till flera jobb?

-  Därför att i huvudsak använder sig företagen av övertidsarbete innan man rekryterar. Sedan ska ju egentligen ett långvarigt övertidsarbete övergå i anställningar. Nu kan man se att det tar allt längre tid innan företagen nyanställer. Det finns olika orsaker, som att man inte hittar rätt kompetens eller är rädd att anställa av osäkerhet om verksamheten kommer att fortsätta gå bra.

Vad borde göras? Borde facket bli tuffare? Eller ska politikerna gripa in?

- Nej, det här är något som arbetsmarknadens parter ska sköta. Och vi har ett förslag om att man ska minska övertidsregeln från 200 timmar till färre timmar, kanske 150, liksom att man också skulle kunna ha en regel enligt vilken den arbetsgivare som tar ut övertid också måste betala tillbaka den i form av kompledighet så att folk faktiskt är lediga.

- Som det nu är kan anställda jobba och få pengar och då minskar ju skyddsvärdet av arbetstidsreglerna. Att då i stället ge kompledigt är en möjlighet för att det inte ska bli en försämrad arbetshälsa, säger Mats Essemyr.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.