Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rekord i övertid: TCO föreslår kompledigt

Samtidigt som drygt 400 000 svenskar går arbetslösa jobbar anställda allt mer övertid. I fjol gjordes en ny toppnotering, då övertidsarbetet ökade till drygt 240 miljoner timmar, vilket motsvarar runt 150 000 heltidsjobb.
Anita Täpp Publicerad

Under 2013 jobbade vi 4,7 miljoner timmar övertid i veckan enligt statistik från SCB.

Mats Essemyr, utredare på TCO, som snart kommer att presentera en egen rapport om övertidsarbetet, är inte förvånad.

-  Tidigare var det ju väldigt mycket så att övertiden ökade när konjunkturen går upp och minskade när konjunkturen gick ned. Men nu är övertiden mer konjunkturoberoende och min bild är att det är tjänstemannagrupperna som är mest illa ute, säger han.

- Det handlar om det här med ett gränslöst arbetsliv, där man inte vet när arbetsdagen börjar och slutar. Och det är ju främst tjänstemännen som har ett sådant arbetsliv, där övertiden blivit en mer eller mindre permanent del av arbetstiden.

Mest övertid jobbar de privatanställda tjänstemännen och då framför allt männen. Och bland dessa tjänstemän är det också många som inte får någon övertidsersättning eftersom man har avtalat bort den, för att i stället få en extra semestervecka och ett mindre lönepåslag.

Med tanke på allt övertidsarbete som görs, är inte de som avtalat bort sin övertidsersättning ofta stora förlorare?

- Ja enligt de uppgifter jag har och den bild som tonar fram av de studier som Unionen tidigare gjort blir det mer arbete än den ledighet som de extra semesterdagarna ger när man avtalat bort övertidsersättningen.

Ändå har undersökningar visat att många själva är positiva till den lösningen. Vad är förklaringen till det?

- Det kan jag egentligen inte uttala mig om. Men en rimlig förklaring skulle ju kunna vara att man kanske tänker att "Oj, jag får en veckas extra semester, det är ju jättemycket", utan att man inser att man kommer att jobba mycket mer än den ledigheten sedan.

Varför leder inte allt övertidsarbete till flera jobb?

-  Därför att i huvudsak använder sig företagen av övertidsarbete innan man rekryterar. Sedan ska ju egentligen ett långvarigt övertidsarbete övergå i anställningar. Nu kan man se att det tar allt längre tid innan företagen nyanställer. Det finns olika orsaker, som att man inte hittar rätt kompetens eller är rädd att anställa av osäkerhet om verksamheten kommer att fortsätta gå bra.

Vad borde göras? Borde facket bli tuffare? Eller ska politikerna gripa in?

- Nej, det här är något som arbetsmarknadens parter ska sköta. Och vi har ett förslag om att man ska minska övertidsregeln från 200 timmar till färre timmar, kanske 150, liksom att man också skulle kunna ha en regel enligt vilken den arbetsgivare som tar ut övertid också måste betala tillbaka den i form av kompledighet så att folk faktiskt är lediga.

- Som det nu är kan anställda jobba och få pengar och då minskar ju skyddsvärdet av arbetstidsreglerna. Att då i stället ge kompledigt är en möjlighet för att det inte ska bli en försämrad arbetshälsa, säger Mats Essemyr.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Han har Sveriges glassigaste jobb

Som marknads- och innovationschef på Sia Glass är Dan Bengtsson med och tar fram alla nya sorter. Och får mumsa fritt på arbetstid.
Joachim Stokstad Publicerad 22 juni 2026, kl 06:01
I slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt i Slöinge. Här har det producerats glass sedan 1961 - bland annat klassikern Glassbåten. Men marknadschefen Dan Bengtsson testar varje år nya sorter. Foto: Anders Andersson

Vad gör du som marknads- och innovationschef i glassbranschen? 

– Jag är med och tar fram nya produkter, från ax till limpa – trendspanar och är med när nya smaker tas fram. Varje måndag har vi provsmakning. Det är ett fantastiskt roligt jobb. Och jag älskar glass!

Din största utmaning?

– Runt två tredjedelar av glassen säljs under vår och sommar. Vi vill öka försäljningen under övriga året. Bland annat har vi tagit fram en julkollektion. 

Det bästa med ditt jobb?

– Att få jobba med en produkt som nästan enbart väcker positiva associationer. Enda gången vi möter motsatsen är när någon glass utgår ur sortimentet.

DAN BENGTSSON

GÖR: Marknads- och innovationschef på Sia Glass AB sedan 2019.

ÅLDER: 41 år. 

UTBILDNING: Marknadsföring, företagsekonomi och en master i international marketing.

KARRIÄR: Marknadsförare på bland annat Microsoft och inom medtech.

Vågade floppen ost-glass

Så ni har aldrig misslyckats totalt med någon sort?

– Vi gjorde en glass med smak av getost, chèvre, tänkt som kall förrätt på krogar, den slog inte stort. Men man måste våga testa.

Hur viktigt är det att skapa nyheter?

– Försäljningen drivs av säsongens nya sorter. Nu tar vi fram vad som ska lanseras nästa år. 

Vem hittar på nya smaker?

– Produktchefer, produktutvecklare och så har vi interna workshoppar och trendspaningsgrupper.

Nästan alla mindre glasstillverkare är uppköpta av livsmedelsjättar – kommer Sia kunna stå emot?

– Vi ingår i familjeföretaget Bertegruppen med anor från 1569, jag tror på minst 450 år till.

Hur skiljer man ut sig med så många konkurrenter?

– Vi marknadsför hårt att vi tillverkar i Sverige, med svenska produkter – vi har till och med egna mjölkkor. Ett år lanserade vi en jordgubbsglass där gubbarna både plockats och blivit till sylt fem minuter från fabriken. Den storyn kan vi berätta – både i reklam och när våra säljare är ute. Sedan gjorde vi om samma grej, men med blåbär.

Glassbåten går aldrig ur

Hur ser trenderna inom glass ut?

– Svenskproducerat – sedan pandemin och insikten om landets självförsörjning, men också med tanke på djurhållning och klimat. Vardagslyx – när inflationen gör att man väljer bort en ny tv unnar man sig lite extra i det lilla. Och nostalgi – i oroliga tider vill man tillbaka till det bekanta och trygga. Vår glassbåt har till exempel ökat med 2 miljoner om året och slog rekord 2023 med 21 miljoner glassar.

Vilken glass kommer aldrig utgå ur sortimentet?

– Glassbåten, förstås.

Är det fri glass på jobbet?

– Ja, på arbetstid är det faktiskt det – en bra förmån. Men vi har friskvårdsbidrag också.

Sia Glass och fabriken i Halland

  • I fabriken i Slöinge produceras 25 miljoner liter per år. Med en nytillbyggd fabriksanläggning kan kapaciteten nästan fördubblas.
  • När ett lokalt slakteri i Slöinge lade ner i slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt. Här har producerats glass sedan 1961. I dag är man 165 anställda.
  • I Sverige sätter vi i oss mycket glass – tolv liter person och år. Konsumtionen ökade rejält under pandemin, men har efteråt backat något.
  • Sia:s marknadsandel är cirka 16 procent, en andraplats man delar med Triumfglass. Unilever-ägda GB Glace har ungefär hälften av marknaden.
  • Konsumenterna är trogna sina gamla favoritglassar, men ändå tar företaget varje säsong fram 15–20 nya sorter.