- Barnrättsperspektivet har reducerats till att enbart handla om barnarbete långt bort någonstans. Då missar man väldigt många aspekter av barns rättigheter. Som att föräldrars arbetsmiljö påverkar, säger Parul Sharma, människorättsjurist och rektor på The Academy for Human Rights in Business.

Tillsammans med Unicef går hon nu ut och varnar de cirka 180 svenska företag som skrivit under att följa FN-organet Global Compacts regler för mänskliga rättigheter. Där ingår även barnrättsprinciperna.

Enligt Parul Sharma handlar det främst om föräldrars arbetstider, ständiga uppkoppling och krav på representation. Här kan föräldrarnas arbetsvillkor äventyra principerna om att ”erbjuda anständiga arbetsförhållanden för föräldrar och vårdnadshavare” och ”se till att barn skyddas och är trygga i hela företagets verksamhet”.

- Barn är ju inte anställda, men företaget har kanske en säljare som representerar sin arbetsgivare fyra gånger i veckan och tar kunder till klubbar, pubar och kommer hem sent och lite alkoholpåverkad. Eller föräldrar som hela tiden är tillgängliga för sin arbetsgivare samtidigt som de är med barnen. Där finns ett jättestarkt barnrättsperspektiv. Det gäller bara att träna upp förmågan att se det, säger Parul Sharma.

Enligt Unionens senaste arbetsmiljöbarometer från förra året är övertider och det gränslösa arbetet några av tjänstemännens största arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljöverket konstaterar i den senaste rapporten om arbetsorsakade besvär att kvinnliga tjänstemän är överrepresenterade när det gäller stress och andra psykiska påfrestningar. Var åttonde kvinnlig tjänsteman uppger att hon har besvär som har med stress att göra.

Enligt TCO:s rapport om övertider från 2012 arbetade 17 procent av tjänstemännen som också var småbarnsföräldrar (har upp till sju år gamla barn) övertid. Fyra procent utan ersättning. Och totalt sett jobbar svenskar 4,6 miljoner arbetstimmar i övertid varje vecka, vilket motsvarar 117 000 jobb enligt TCO:s rapport.

Parul Sharma på The Academy for Human Rights in Business säger att det i dag är främst de svenska storbolagen som skrivit under om att följa principerna för barns rättigheter. Hon efterlyser här de medelstora och mindre företagen. Särskilt inom sektorer som it-branschen där hon anser att övertider och oreglerat arbete är mer vanligt. Några sanktioner för de företag som inte följer principerna finns dock inte.

- Man kan bli utesluten. Men storbolagen måste börja fundera, även om det kostar. Annars får man gå ur och sluta hävda att man följer FN:s barnkonvention.

Men är inte lönesamhet alltid överordnat för företag?

- Vi måste få upp frågan på ledningsnivå för förändring. I det långa loppet behåller man anställda längre och får lägre sjukfrånvaro. Det gäller att sätta system och normer på plats och förstå att man anställer en människa, inte en maskin.
 

De tio barnrättsprinciperna infördes i mars 2012 av FN-organet Global Compact, Rädda Barnen och Unicef. De reglerar hur företag ska agera för att leva upp till FN:s barnkonvention. Alla företag som skrivit under på att följa Global Compacts, som riktar sig till företag och inte stater, arbete med mänskliga rättigheter förbinder sig att följa principerna.

Här är de tio barnrättsprinciperna (de som är mest relevanta för arbetslivet är fetade):