Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen om Max: Gränsar till otillbörlig påverkan

En höjd restaurangmoms vore förödande för branschen och jobben, det menar ledningen på snabbmatskedjan Max som uppmanar sina medarbetare att låta bli att rösta på S eller V i nästa val. Flera av de anställda är Unionenmedlemmar.
Linnea Andersson Publicerad
TT
TT

”Det är valår och om oppositionen (S+V) vinner valet vill de höja både restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga. Det vore en fullständig katastrof fös oss och branschen och det kommer att få stora konsekvenser för vår tillväxt.” (Se Max hela månadsbrev till de anställda här. )

Så skriver snabbmatsrestaurangen Max i januari månadsbrev som gått ut till företagets medarbetare och chefer. Brevet är undertecknat Richard och Christoffer Bergfors, VD respektive vice VD. Formuleringen har väckt stor uppmärksamhet och kritiserats i sociala medier. Richard Bergfors står fast vid brevets innehåll men menar att det inte bör uppfattas som en påtryckning av vilket parti de anställda väljer att lägga sin röst på.

- Jag bryr mig absolut inte om vad medarbetarna röstar på. Men för alla som gillar att jobba i restaurangbranschen och vill jobba kvar där är det den absolut viktigaste frågan som påverkar restaurangbranschen nu. Går de två förslagen igenom (höjd restaurangmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga) omkullkastar det hela branschen, tusentals jobb står på spel, det bromsar vår expansion. Alla som älskar restaurangbranschen är skyldiga att kämpa emot förslagen. Det finns andra sätt att påverka på än att rösta, säger Richard Bergfors till Dagens Opinion.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt säger att han inte kan minnas någon liknande händelse. Att företag vill driva politisk opinion är inget ovanligt, men problemet ligger enligt Wästfelt i maktbalasen mellan arbetstagare och arbetsgivare.

- Det som gör det olämpligt är att man som anställd kanske upplever obehag eller att man inte riktigt vågar säga vad man tycker, det gränsar till ett försök till otillbörlig påverkan. Att medarbetarna bara kan skita i det är inget bra försvar från arbetsgivaren som ju har ett övertag. Självklart kan arbetsgivaren säga att restaurangmomsen är en viktig fråga och stå upp för den, men att säga att du som anställd också borde göra det är ett problem, säger Martin Wästfelt.

- Det är bra med yttrandefrihet och högt i tak och det måste arbetsmarknadens båda parter respektera. Facket kan vara ganska högljudda ibland i sina synpunkter på hur arbetsgivare agerar och vice versa. Man kanske tycker att det är lite väl aggressivt vid förhandlingar och konflikthot, men det ligger ändå i systemet att det ska vara någon form av terrorbalans. Men i det här fallet är det inte för att påverka sin motpart, eftersom Hotell- och restaurangfacket också vill ha bort momsen. Precis som vi inte ska använda vårt strejkvapen i ett partipolitiskt intresse.

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har skickat ut ett brev till sina medlemmar som jobbar på Max. I brevet uttrycker HRF att man som anställd har ”rätt till en arbetsmiljö fri från påtryckningar i frågor som arbetsgivaren inte förfogar över” samt att medlemmarna gärna får höra av sig om de är oroliga eller känner sig kränkta av ”er arbetsgivares retorik”.

Över 18 500 personer har gillat Facebooksidan ”Vi som bojkottar Max” sedan i går.

Läs mer: Arbetsgivare har ett extra ansvar i förhållande till sina anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.