Vi hade nåtts väg ände, förklarade Unionens Cecilia Fahlberg i fredags natt när avtalet för 90 000 medlemmar var ett faktum. 2,6 procent på ett och ett halvt år, kan tyckas lågt, särskilt som större delen av höjningen kommer först i juni 2011. Men med tanke på arbetsgivarnas hårdnackade motstånd, att inte släppa till något i ett centralt avtal, är det ett viktigt genombrott. Om det sen räcker för att lönerna ska hålla jämna steg med priserna återstår att se. Här finns också framsteg för olika hjärtefrågor, som en extra månad föräldralön och pengar till att höja kompetensen.

Garantin för var och en, 294 kronor i månaden, är mager. Det är nu upp till arbetsgivarna att visa att det blir lokala förhandlingarna värda namnet. Hittills har det ofta varit chefen som på egen hand dikterat villkoren, utan att vare sig den anställde eller facket fått ett ord med i laget. Hela 70 procent av kvinnorna och drygt hälften av männen upplever att de haft litet eller inget inflytande alls över sin lönesättning. Här finns mycket för arbetsgivarna att bevisa.

Är nu avtalet dödsstöten för den fackliga samordningen? Knappast. På samma sätt som arbetsgivarna på nytt formerat sig i en front kommer facken att göra det så länge medlemmarna tjänar på det. Men det innebär inte att det alltid är LO-förbunden som ska hålla i taktpinnen. Många vill nu visa musklerna, för att stärka sin roll både inåt och utåt. Inte minst gäller det förbund som gick med på tuffa krisavtal.

Inom Teknikföretagen är tjänstemännen i majoritet och står för 60 procent av lönesumman. Då är det rimligt att tjänstemannaavtalen är klara först, hävdar vd Anders Narvinger. Det ligger en del i det. Men det är förstås innehållet som avgör. Och där är det medlemmarna som dömer.

Första steget är taget. Nu återstår alla andra avtal. Samtidigt skramlar flera förbund med konfliktvapnet. Livs var först och varslade i fredags, strax innan tjänstemännen fick sitt slutbud. Och nu har Handeln varslat för att kunna lamslå påskhandeln. Kanske kan en och annan pressa till sig mer pengar. Men avgörande är resultat när de lokala uppgörelserna är i hamn. Skulle då tjänstemännen ha hamnat på efterkälken väntar en rejäl uppladdning inför hösten 2011.