Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Dan Hasson, docent i folkhälsovetenskap, Hur hittar man energin efter julledigheten?
- Om du jobbat hårt och varit väldigt engagerad i julaktiviteterna så kanske du inte fått så mycket vila som du skulle behövt och då handlar det om att välja rätt ambitionsnivå när du återgår till jobbet. Det är okej att mjukstarta om man har den möjligheten. Kanske börja jobba på en onsdag. Fasa in dig i jobbet igen och var lite förlåtande om arbetsuppgifterna tar lite längre tid. Det tar några dagar att gå från semesterhjärna till jobbhjärna.
Hur behåller jag energin?
- Jag tror att en bra sak är att försöka behålla semesterkänslan så länge det går. Det är lättare på sommaren när kvällarna är ljusa, men även på vintern får man inte glömma bort att göra roliga saker som ger energi och gör dig glad. Fundera på vad du skulle kunna göra för att få mer energi och njuta mer i vardagen.
Januari är ju nyårslöftenas månad. Hur får man motivation att börja leva mer hälsosamt?
- Det är viktigt att tänka långsiktigt. Hur bra vill jag må och vad behöver jag göra för att nå dit? Jag behöver välja om jag vill lägga energi på jobbet, på barnen, eller en fritidsaktivitet. Om det är viktigast för mig att barnen ska få sin beskärda del av min energi, behöver jag anpassa livet runtomkring efter det. Det går inte att lägga ned sin själ i allt.
Hur säkerställer jag motionen?
- Den bästa motionen är förstås den som blir av. I stället för att köpa ett dyrt gymkort som du inte kommer att använda, fundera på hur du kan säkerställa en motion som du använder i vardagen. Det kanske är gymkortet. Men det kanske också är att du lägger upp en rutin för lunchpromenader eller träning till och från jobbet.
Hur skiljer jag mellan privatliv och arbetsliv?
- Återigen handlar det om att göra val. Problemet är att många inte gör det utan flyter med i en ström tills det blir för mycket och när det blir det sätter de förhoppningsvis ned foten. Men man behöver göra det långt innan.
- En enkel sak att reflektera över är hur du skulle vilja fördela din tid och energi till exempel mellan arbete familj, vänner och övrigt. Utgå från att du har 100 procent. Vad skulle hända om du fördelade din energi och tid på det sättet? Tänk sedan på hur du fördelar din energi och tid idag? Om det är stor skillnad, fundera över vad det kan bero på. Vad hindrar dig från att fördela din energi/tid som du önskar och vad kan du göra för att det ska bli som du vill?
Vilka är de största energitjuvarna?
- Det är att människor inte har några mål. Många har inte identifierat vad de vill utan tänker bara på vad de inte vill och det är enorma energitjuvar. Vi fokuserar på hoten och det är vår instinkt att göra det. Det är som att bli jagad av en rånare och hela tiden titta bakåt fast vi springer framåt.
Vill man verkligen vinna energi så måste man tänka på vad det egentligen är man vill och systematiskt sträva efter det. Med andra ord: sätta mål. Med tydliga mål blir det också lättare att välja bort det man inte vill.
Hur ska man få ett hälsosamt 2014?
- Genom att avsätta tid för sig själv. Det kan handla om enkla saker att som exempelvis som småbarnsförälder, lämna barnet hos någon en timme och gå ut och ta en kaffe och läsa tidningen i lugn och ro. Särskilt kvinnor tar ofta huvudansvaret i hemmet och sliter ut sig om de inte prioriterar sig själva ibland. Det är lätt att tänka att man inte har tid, men den lilla stunden man får för sig själv ger så enormt mycket energi tillbaka, så det är värt lite planering.
- Fundera på små saker du kan ändra i ditt liv som ger dig mycket belöning tillbaka.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
