Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dags för digital skyddsrond

En vanlig orsak till frustration och stress på jobbet är i dag strul med tekniken. IT-stress är en högst konkret arbetsmiljöfråga. Dessutom kostar det företagen 8,6 miljarder kronor om året. Är det läge att införa digitala skyddsronder?
Petra Rendik, Linnea Andersson Publicerad
Person vid dator i suddig miljö.
It-stress är ett allt vanligare arbetsmiljöproblem.

It-strul kostar företag i privat sektor 8,6 miljarder kronor om året, enligt en undersökning från Unionen. Det motsvarar 25 minuter om dagen per anställd i förlorad arbetstid.

Fackförbundet Vision ser it-stress som ett psykosocialt arbetsmiljöproblem och har börjat med digitala skyddsronder för att kartlägga och komma till rätta med problem där tekniken brister. (TCO-tidningen: Arbetsmiljöarbetet inte komplett utan digital skyddsrond.)

Vi har kollat hur Unionen jobbar för att motverka it-stress och om digital skyddsrond kan vara något att satsa på framöver. Dessutom har vi frågat arbetsmiljöombud om de anställda på deras arbetsplatser är it-stressade och hur man hanterar teknikstrul.  

Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialist på Unionen,
Vad tycker du om digital skyddsrond?
- Det är en bra idé. Oavsett om det är den fysiska arbetsmiljön runt datorn eller den inre mjukvarumiljön som inte är anpassad efter människors förutsättningar, så behöver dåliga datamiljöer uppmärksammas. Det vore bra om man även vägde in den digitala arbetsmiljön och teknik när man gör riskbedömningar, till exempel inför en upphandling eller ett inköp eller när det dyker upp problem.

- Skydds- och arbetsmiljöronder inkluderar ofta fysiska och psykosociala aspekter av arbetsmiljön generellt sett. När man sedan har koll på det kan man djupdyka och göra riktade skyddsronder med särskilda teman, till exempel stress, ergonomi eller användarvänlighet i den digitala tekniken.

Kan det vara något för Unionen att jobba med?
- Absolut. En ogenomtänkt och instabil digital arbetsmiljö kan innebära många onödiga knapptryckningar, svår synergonomi, tidsödande procedurer och avbrott som leder till stress och frustration. Hittills har fokus främst legat på kompetensutveckling för att medarbetare ska behärska it-systemen och på att stressen är stor när man saknar kunskap, i stället för att stressen trots allt kvarstår om tekniken inte är användarvänlig.

Kan man upptäcka detta på något annat sätt än i samband med skyddsrond?
- Om man är uppmärksam kan man nog märka om det surras kring och suras över användarovänliga kontorsmaskiner och programvaror. Frustrationen över dåliga system pyser ut på fikaraster, under lunchen med kollegorna, genom utbrott i kopieringsrummet eller ilska vid tangentbordet. Ofta med ett skämt om att "detta borde arbetsmiljöombudet verkligen jobba för att åtgärda", men att man skämtar om det kan vara för att det ligger på en nivå där man varken som vanlig anställd eller avdelningschef har någon möjlighet att påverka.

På vilka andra sätt kan man komma till rätta med it-strul som stressar personalen?
- Man måste komma åt och övertyga de som äger frågan, en it-avdelning i bästa fall, men annars får man försöka påverka mjukvaruleverantörerna. Det är inget lätt jobb som arbetsmiljöombud, eller ens som fackförbund. Jag tror att frågan känns extra svår eftersom man inte kan styra över inköp och slutresultat.

Testa hur IT-stressad din arbetsplats är!

Prevent arbetar just nu med materialet "Hantera risker", i samarbete med Unionen och arbetsmarknadens övriga parter. I materialet tar man upp it-krångel som ett tänkbart arbetsmiljöproblem.

Arbetsmiljölagen (kap 2 §1) säger bland annat att teknik ska anpassas efter individens förutsättningar, samt att teknik varken får utgöra en fysisk eller psykosocial belastning som kan leda till ohälsa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2024, kl 06:01
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm.