Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dags för digital skyddsrond

En vanlig orsak till frustration och stress på jobbet är i dag strul med tekniken. IT-stress är en högst konkret arbetsmiljöfråga. Dessutom kostar det företagen 8,6 miljarder kronor om året. Är det läge att införa digitala skyddsronder?
Petra Rendik, Linnea Andersson Publicerad
Person vid dator i suddig miljö.
It-stress är ett allt vanligare arbetsmiljöproblem.

It-strul kostar företag i privat sektor 8,6 miljarder kronor om året, enligt en undersökning från Unionen. Det motsvarar 25 minuter om dagen per anställd i förlorad arbetstid.

Fackförbundet Vision ser it-stress som ett psykosocialt arbetsmiljöproblem och har börjat med digitala skyddsronder för att kartlägga och komma till rätta med problem där tekniken brister. (TCO-tidningen: Arbetsmiljöarbetet inte komplett utan digital skyddsrond.)

Vi har kollat hur Unionen jobbar för att motverka it-stress och om digital skyddsrond kan vara något att satsa på framöver. Dessutom har vi frågat arbetsmiljöombud om de anställda på deras arbetsplatser är it-stressade och hur man hanterar teknikstrul.  

Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialist på Unionen,
Vad tycker du om digital skyddsrond?
- Det är en bra idé. Oavsett om det är den fysiska arbetsmiljön runt datorn eller den inre mjukvarumiljön som inte är anpassad efter människors förutsättningar, så behöver dåliga datamiljöer uppmärksammas. Det vore bra om man även vägde in den digitala arbetsmiljön och teknik när man gör riskbedömningar, till exempel inför en upphandling eller ett inköp eller när det dyker upp problem.

- Skydds- och arbetsmiljöronder inkluderar ofta fysiska och psykosociala aspekter av arbetsmiljön generellt sett. När man sedan har koll på det kan man djupdyka och göra riktade skyddsronder med särskilda teman, till exempel stress, ergonomi eller användarvänlighet i den digitala tekniken.

Kan det vara något för Unionen att jobba med?
- Absolut. En ogenomtänkt och instabil digital arbetsmiljö kan innebära många onödiga knapptryckningar, svår synergonomi, tidsödande procedurer och avbrott som leder till stress och frustration. Hittills har fokus främst legat på kompetensutveckling för att medarbetare ska behärska it-systemen och på att stressen är stor när man saknar kunskap, i stället för att stressen trots allt kvarstår om tekniken inte är användarvänlig.

Kan man upptäcka detta på något annat sätt än i samband med skyddsrond?
- Om man är uppmärksam kan man nog märka om det surras kring och suras över användarovänliga kontorsmaskiner och programvaror. Frustrationen över dåliga system pyser ut på fikaraster, under lunchen med kollegorna, genom utbrott i kopieringsrummet eller ilska vid tangentbordet. Ofta med ett skämt om att "detta borde arbetsmiljöombudet verkligen jobba för att åtgärda", men att man skämtar om det kan vara för att det ligger på en nivå där man varken som vanlig anställd eller avdelningschef har någon möjlighet att påverka.

På vilka andra sätt kan man komma till rätta med it-strul som stressar personalen?
- Man måste komma åt och övertyga de som äger frågan, en it-avdelning i bästa fall, men annars får man försöka påverka mjukvaruleverantörerna. Det är inget lätt jobb som arbetsmiljöombud, eller ens som fackförbund. Jag tror att frågan känns extra svår eftersom man inte kan styra över inköp och slutresultat.

Testa hur IT-stressad din arbetsplats är!

Prevent arbetar just nu med materialet "Hantera risker", i samarbete med Unionen och arbetsmarknadens övriga parter. I materialet tar man upp it-krångel som ett tänkbart arbetsmiljöproblem.

Arbetsmiljölagen (kap 2 §1) säger bland annat att teknik ska anpassas efter individens förutsättningar, samt att teknik varken får utgöra en fysisk eller psykosocial belastning som kan leda till ohälsa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen