Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

De flesta valde samma tjänstepensionsförvaltare

Drygt 70 procent av 158 000 privatanställda tjänstemän valde förvaltare av sin tjänstepension i höstens omval. Men den största delen av dem valde samma förvaltare som tidigare.
Niklas Hallstedt Publicerad

De tjänstemän som berördes av omvalet hade tidigare haft sitt sparande hos Handelsbanken, Länsförsäkringar eller Nordea, tre bolag som inte finns med i tjänstepensionsbolaget Collectum senaste upphandling av tjänstepensionsförvaltare.

Totalt var det 115 000 tjänstemän som gjorde ett val. Av dem var det drygt 60 procent som valde att stå kvar hos de tidigare bolagen. Men det behöver inte betyda att de gjort ett dåligt val, trots att bolagen inte fanns bland dem som Collectum upphandlat.

- Nej, det är bolag som tidigare varit upphandlade och har en kvalitetssäkrad produkt, säger Jenny Jeppsson, Collectums informationschef.

De tjänstemän som inte gjorde något val får sina pensionsinbetalningar placerade i Alecta.

- Det är ett fullgott ickevalsalternativ. Det viktigaste för pensionen är att man jobbar vitt, jobbar heltid och har en arbetsgivare som betalar in till tjänstepensionen.

Den nya upphandlingen innebär att pensionsavgifterna pressats ytterligare. För en tjänsteman som i dag är 30 år och har en månadslön på 30 000 kronor blir pensionskapitalet mer än 100 000 kronor större än om denne betalat avgifterna på den öppna marknaden.

De framtida placeringarna är på så vis hyfsat säkrade. De som däremot borde titta över sitt pensionssparande är de som har ett äldre sparande i form av ITPK fram till 2007. ITPK är en del av den tjänstepension som de flesta födda före 1979 omfattas av.

- Här finns stora pengar som ligger i oförmånliga produkter med betydligt högre avgifter. Där vill vi att folk ska vara aktiva och fundera på om man har pengar att spara på att flytta dem. Förra året räknade vi ut att pensionsspararna betalat 4,7 miljarder under en tioårsperiod i onödigt höga avgifter, säger Jenny Jeppsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.