Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Minimilöner kan bli verklighet i Tyskland

Som ett resultat av valet kan Tyskland få minimilöner i lag, ett krav som drivits bland annat av socialdemokraterna, SPD.
Niklas Hallstedt Publicerad

Inför valet var lägstlönerna en av de största frågorna. Anledningen är enkel: Tyskland, liksom Sverige, är ett av de sju EU-länder som inte har minimilöner i lag. Samtidigt finns 7,5 miljoner människor i Tyskland som kan sägas vara fattiga trots att de arbetar, enligt fackförbundet DGB som är en tysk motsvarighet till LO. Det handlar om anställda som tjänar fem euro (drygt 40 kronor) i timmen och ofta mindre än så.

Faktum är att Tyskland är ett av Europas låglöneländer. Men kritiken mot den stora låglönesektorn handlar inte bara om att folk utnyttjas, utan har även andra dimensioner.

I Dagens Nyheter citerades för en tid sedan Frankrikes minister för social ekonomi Benoit Hamon: "Jag vill ha ett Tyskland som inte är beroende av löner på 400 euro i månaden för att vara konkurrenskraftigt".

Frankrike är ett av de länder som tappar i konkurrenskraft gentemot Tyskland. I Frankrike finns en minimilön på 9,50 euro i timmen.

Socialdemokraterna, SPD, och de Gröna krävde före valet att en minimilön på 8,50 euro i timmen skulle införas, vänstern ville att gränsen skulle läggas på 10 euro.

Nu finns möjlighet att detta kan bli verklighet, trots rapporter om att det skulle kunna skada den tyska ekonomin. Efter att liberalerna åkt ur parlamentet finns möjligheten att kristdemokraterna med Angela Merkel  ger med sig på den punkten för att kunna bilda en koalitionsregering med SPD.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.