Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetslösas rapportskyldighet ska få fler i jobb

Bortåt en halv miljon aktivitetsrapporter från arbetslösa ska Arbetsförmedlingen ta emot och granska varje månad. På det viset tror man att arbetslösheten ska minskas.
Niklas Hallstedt Publicerad

I oktober ska den första gruppen arbetslösa börja lämna in månatliga rapporter där de berättar vilka jobb de sökt och vad mer de gjort för att ta sig ur arbetslösheten. I början av nästa år ska samtliga öppet arbetslösa liksom deltagare i vissa program lämna in aktivitetsrapporter.

- Syftet är att få ned arbetslösheten. När man har tätare uppföljningar får man högre sökaktivitet, vilket leder till att man snabbare kommer i jobb, säger Arbetsförmedlingens biträdande generaldirektör Clas Olsson och hänvisar till internationell forskning.

Men rapportskyldigheten är inte ny. Enligt projektledaren Göran Åhman ska därför inte införandet av aktivitetsrapporter tolkas som att kraven på de arbetslösa höjs.

- I dag rapporterar de arbetslösa sina ansträngningar på lite olika sätt, men huvudsakligen muntligt. Nu standardiseras det.

För Arbetsförmedlingen lär det nya systemet bli en utmaning. Att granska en halv miljon rapporter varje månad borde rimligtvis kräva sin man.

- Det kan bli en viss administrativ belastning, säger Göran Åhman som dock menar att det också finns vinster med nyordningen, bland annat kan mötena mellan arbetsförmedlare och arbetssökande bli effektivare än i dag.

Om en sökande missköter sitt arbetssökande, exempelvis genom att inte söka anvisade jobb, ska Arbetsförmedlingen rapportera detta till a-kassan som sedan vidtar åtgärder. Det nya är att det införs en åtgärdstrappa i fem steg, varav det första består av en varning. Tanken är att den arbetssökande i stället för att drabbas av ekonomiska sanktioner direkt ska sporras att sköta sitt arbetssökande ordentligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.