Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Oviss framtid för delpensionen

Rätt till deltidspension? Ja, men bara om du jobbar i rätt bransch. För tjänstesektorn är det fortfarande högst osäkert om delpensionen någonsin blir verklighet.
Niklas Hallstedt Publicerad

Vårens avtalsrörelse går mot sitt slut. 89 procent av medlemmarna har fått sina nya avtal.

Den totala lönenivån har inte varit något tvisteämne, samtliga har landat på 6,8 procent för de tre åren. Däremot har det varit oenighet om individgarantins storlek, den varierar mellan 457 och 851 kronor på tre år, och kanske framför allt införandet av en deltidspension.

I avtalen för industritjänstemännen infördes deltidspensionen som en rättighet från 60 eller 62 års ålder, beroende på avtalsområde. Dessutom beslutades det om en avsättning på 0,5 procent årligen för denna pensionslösning.

I avtalen med Svensk Handel och Almega, arbetsgivarorganisationen för tjänstesektorn, blev resultatet däremot betydligt vagare: en arbetsgrupp.

Med Svensk Handel kom Unionen överens om att tillsätta en arbetsgrupp "för att utreda och analysera förutsättningarna för en deltidspensionslösning". Med Almegaförbunden är skrivningen möjligen ännu vagare: parterna "ska förutsättningslöst analysera de olika åtgärder som kan göras för att tjänstemännen kan arbeta längre". Arbetsgruppen ska dock särskilt utreda om delpension kan vara ett sådant sätt.

Inget av avtalen innebär dock att arbetsgivarna måste gå med på att införa en deltidspension. Unionens förhoppning är att frågan så småningom lyfts till nästa nivå och avgörs mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Det skulle troligtvis öka möjligheterna att få in Almegaförbunden i delpensionsfållan.

Det finns också några avtal med arbetsgivare utanför Svenskt Näringsliv, exempelvis på kommunala bolag. Där är Unionen en liten aktör med relativt få medlemmar jämfört med andra fack och lär få svårt att ställa krav på deltidspension.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.