Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Många sållas bort i rekryteringen"

Sverige får bottenbetyg när det gäller antalet nyanlända invandrare som har jobb. På Unionen tycker man att diskrimineringen glöms bort i integrationsdebatten.
- Man skyller på dem som kommer hit men pratar inte om rasismen på arbetsmarknaden, säger Shadé Jalali, likabehandlingsexpert på Unionen.
Linnea Andersson Publicerad

Sociologen Ryszard Szulkin har tittat på hur många invandrade personer som fått jobb i sitt nya hemland under de första tio åren, uppger Ekot. Av 16 europeiska länder hamnar Sverige näst sist. Men i stället för att diskutera bristande integration utifrån invandrares förutsättningar menar Shadé Jalali att man borde jobba för att förebygga diskriminering.

- När integrationsfrågor diskuteras handlar det sällan om de skyhöga trösklarna som finns för att komma in på arbetsmarknaden. Till exempel visar siffror från DO att de som byter ett afrikanskt, slaviskt eller asiatiskt namn mot ett svenskklingande namn på sikt får högre inkomst och att arbetssökande med arabiskklingande namn har hälften så stor chans att bli kallade på anställningsintervju.

- Rekryteringen är den viktigaste processen där många sållas bort och utan arbetslivserfarenhet så är det ju svårt. Har man då inget nätverk med personer som kan tala gott om en och dessutom ett arabiskt eller slaviskklingande namn så har man det svårare på arbetsmarknaden i dag.

Bland de som invandrat till Sverige ligger arbetslösheten de första tio åren på 23 procent för män och 27 procent för kvinnor. Det är bara bland män i Spanien och bland kvinnor i Frankrike som arbetslösheten är högre i de 16 länderna som studerats. Efter tio år kommer Sverige ikapp övriga länder men startsträckan är alltså lång in på arbetsmarknaden.

- Det är arbetsgivarna som är ansvariga för att vi ska få en arbetsmarknad som speglar samhällets sammansättning men det görs alldeles för lite. Inom politiken pratar utbildningsministern om att de som kommer hit är analfabeter eller att de inte har någon studiestark bakgrund, man skyller helt enkelt på dem.

Unionen jobbar bland annat med utbildning i diskrimineringsfrågor och med att prata om värderingar på sina arbetsplatser, men Shadé Jalali tycker att fler borde göra mer.

- I Unionenklubbarna kan man till exempel utse någon som har hand om diskrimineringsfrågor och då handlar det inte bara om diskrimineringsärenden utan även om att jobba förebyggande på arbetsplatserna.

- Med den demografiska utveckling vi har, där det om några år finns för få personer som kan ta över efter dem som går i pension, är det jätteviktigt att ta vara på de resurser som alla människor har att komma med.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.