Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt fler hamnar i jobbkarantän

Oskäliga konkurrensklausuler i anställningskontrakt blir allt vanligare. Under 2011 ökade antalet ärenden till Unionen med 20 procent, i år ser ökningen ut att bli ännu större.
- Det innebär att anställda hamnar i jobbkarantän. Vi vill att människor ska vara fria att söka de jobb de vill, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Ola Rennstam Publicerad

En konkurrensklausul innebär att den anställde skriver under ett kontrakt där man förbinder sig att inte börja arbeta hos något annat företag i branschen ett år efter anställningens slut. Konkurrensklausuler är vanliga på företag inom exempelvis it, revision, reklam, media, telemarketing, bemanning och konsultverksamhet. Säljare är en särskilt utsatt grupp, enligt Unionen, och tvingas ofta skriva under klausulerna för att få jobb.

- Det är relevant med konkurrensklausuler för väldigt specifika befattningar som har tillgång till tillverkningshemligheter och andra unika kunskaper men trenden är att allt fler måste skriva under den här typen av avtal. Men vår upplevelse är att det sker slentrianmässigt och i många situationer där det inte är befogat, säger Martin Wästfelt.

Under 2011 fick Unionen in 490 ärenden om konkurrensklausuler, vilket var en ökning med 20 procent jämfört med året innan. Hittills i år har förbundet fått in 511 ärenden. Trenden att det blir allt vanligare håller alltså i sig.

- Jag tror att det ökar för att fler medlemmar än tidigare är beredda att stå upp. Sen finns det en samhällsförändringsaspekt där medarbetarnas kunskap har blivit en allt viktigare tillgång för arbetsgivarna. Man kan värna dessa kunskaper antingen med morot eller piska, vårt intryck är att man använder piskan mer än tidigare, säger Martin Wästfelt.

Den som får ett intressantare arbete med högre lön hos en konkurrent riskerar att bli stämd av sin tidigare arbetsgivare. I de fall där företag har stämt en tidigare anställda har utfallet hittills blivit att konkurrensklausulerna var oskäliga. Men trots det kan kontrakten ställa till stora problem för individen. En karantän på ett år utan arbete kan leda till förlorade kontakter och inaktuella kunskaper. Det leder dessutom till en sämre rölighet på arbetsmarknaden.

- Att ha friheten att börja hos ett konkurrerande företag kan vara enda chansen att försörja sig för den som flyttar till annan ort eller ge möjligheter till högre lön och utvecklingsmöjligheter i yrket. Färre konkurrensklausuler ger högre rörlighet på arbetsmarknaden och våra medlemmar. Våra medlemmar ska inte vara inlåsta i anställningar där de inte trivs, säger Martin Wästfelt.

- Trots att arbetsgivarna vet att klausulerna inte är giltiga gör man det ändå, som ett preventivt syfte för att skrämma folk, både den som man riktar krav emot men även kollegorna. Många tycker inte att det är värt att ta risken att bli stämd på två miljoner i skadestånd. Mörkertalet är stort, jag tror att det flesta stillatigande accepterar kontrakten.

Vad gör Unionen för de medlemmarna som hamnat i den här situationen?
- När medlemmar som inför en anställning har fått ett sådant kontrakt på bordet och vill ha rådgivning då kan vi ta en förhandling. Det vanligaste är att medlemmen redan har en sådan klausul eftersom de hade något val när de anställdes och nu när de vill byta jobb blir det problem. Unionens uppgift då att försöka hjälpa till och göra villkoren mer rimliga genom att få till en kortare bundenhet, mindre omfång och med en rimlig ekonomisk reglering under tiden man är bunden. Och sen företräder vi även medlemmar som blivit stämda för brott mot konkurrensklausulen, säger Martin Wästfelt.

Kollektivavtalet som reglerar konkurrensklausuler är från 1969 och Unionen skulle gärna se en modernisering, kanske i kombination med en ändrad avtalslagstiftning, för att täcka in alla sektorer och för att hitta en rimlighet i kontrakten.

Fakta

Antal ärenden om konkurrensklausuler

2010: 404

2011: 490

2012: 511 (15 Oktober)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.