Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lönen fokus i korta avtal

Bara ett fåtal av Unionens avtal återstår innan avtalsrörelsen är i mål. Det mesta har handlat om lön, medan övriga frågor hamnat i skymundan.
Niklas Hallstedt Publicerad

Från början var de cirka 90. Nu finns åtta avtal kvar att förhandla. Fyra av dem hoppas Unionen få till före sommaren. Av dessa är ett, Revision och konsult, knepigt. Här tvistar man bland annat om arbetstidsfrågor.

Medan de flesta av de senare årens avtalsrörelser har varit ganska lugna, i alla fall utåt sett, blev det betydligt turbulentare den här gången. Vid flera tillfällen tog Unionen till strejkvapnet, bland annat mot ett antal flygbolag, Bilprovningen och vissa tidningsföretag.

På flyget rörde sig striden om arbetstiderna. Annars har oenigheten med arbetsgivarna mest handlat om lön i olika former. Antingen har arbetsgivaren motsatt sig att samtliga anställda ska vara garanterade lönehöjning, eller så har man inte velat betala ut de pengar som avsattes för kompetensutveckling i förra avtalet.

Inför avtalsrörelsen krävde Unionen 3,7 procents påslag per år och en lägsta garanterad löneökning på 560 kronor. Till slut landade man på 2,6 procent plus 0,2 procent för den uteblivna kompetenssatsningen. Lägstlönegarantin varierar mellan 300 och 395 kronor beroende på avtalsområde.

Dessutom hade Unionen en mängd andra krav, exempelvis satsningar på ökad jämställdhet och företagshälsovård. Av dem syns dock inte mycket i avtalen.

- På vissa områden har det blivit förändringar i de allmänna villkoren, men de flesta avtal centrerade sig kring lönefrågor, konstaterar Unionens biträdande förhandlingschef C-G Hjort som dock anser att det även i korta avtal måste gå att få till andra förbättringar än dem som gäller lönen.

- Men vi hoppas på längre avtal. När de är korta som nu tär de på organisationen, inte bara hos oss utan också motparten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.