I färska avhandlingen Kollektiv förmåga presenteras resultaten av Philip Runsten, som forskar vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har studerat ett antal kunskapsintensiva organisationer och var tidigare verksam i it-branschen

Philip Runstens rön är att den på senare år vanliga organisationsmodellen med tydliga mål kan leda till låga prestationer.

- Att bestämma arbetsmål och arbetssätt är inte självklart ledarens uppgift. De som ser det som en gemensam uppgift lyckas bättre. Chefen kan inte ensidigt skapa integration mellan chef och medarbetare, däremot underlätta genom att samordna och kommunicera så att alla kan komma till sin rätt i kompetens och ansvar.

Philip Runsten förordar grupper som nätverkar och bryr sig om varandra och de gemensamma arbetsresultaten. Där förs ständiga diskussioner om uppgifter, syften och aspekter, avvägningar och motsättningar.

- Det som sker i möten i olika kombinationer ger pågående och levande diskussioner. Det är den kollektiva förmågan.

- I högpresterande organisationer frågar man mer. Man nämner ordet och tar mer enskilt ansvar, något som kan vara känsligt i ineffektiva grupper eftersom man sällan talar ur skägget där.

I bra grupper ägnas hälften av tiden åt att formulera problem, hälften åt att lösa dem. Lågpresterande grupper ägnar mest tid åt att lösa problem ur olika aspekter, den egna, kundens, företagets.

För att lösa ett problem måste man först identifiera det, menar Runsten.

- Du är hungrig och tänker äta Bullens pilsnerkorv men har ingen konservöppnare. Beroende på mål kan du skaffa en öppnare, välja annan mat, gå ut och äta, strunta i att äta...

Men hans forskning visar att också i grupper där man har hög motivation och gärna delar med sig av sina kunskaper kan problem med kommunikation och koordination göra att gruppen ändå underpresterar.

- Ofta lägger man stor möda på att hitta rätt personer med rätt kunskaper och tror att framgången därmed är garanterad. Men kommunikationen är avgörande, och det är ett stort ansvar för ledaren, säger Philip Runsten.