Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Myt att las inte fungerar"

Las har blivit allt mer arbetsgivarvänlig. Det är en myt att det skulle vara svårt att göra sig av med personal. Det anser två forskare i arbetsrätt.
Ola Rennstam Publicerad
Andrei Shumskiy/Colourbox
Enligt forskarna har las blivit en mer arbetsgivarvänlig lag, bland annat vad gäller undantag från turordningsreglerna. Andrei Shumskiy/Colourbox

Lagen om anställningsskydd, las, är 45 år gammal och måste förändras för att bli mer flexibel eftersom samhället har förändrats sedan 1970-talet. Så låter det ofta från företagare och borgerliga partier. Och från Svenskt Näringsliv så sent som i går:

Läs mer: "Trygghet är inte att bita sig fast vid ett jobb"

Men faktum är att lagen inte ser ut som den gjorde när den instiftades. Den har reviderats många gånger under årens lopp – och varje gång har det handlat om förändringar som underlättat för arbetsgivarna.

Läs mer: "Las fungerar dåligt i praktiken"

– Las har blivit en mer arbetsgivarvänlig lag sedan 1974, det gäller bland annat undantag från turordningsreglerna och bestämmelser som gör det lättare för arbetsgivare att tillämpa tidsbegränsade anställningar, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, instämmer i analysen.

– Utrymmet för tidsbegränsade anställningar har ökat väsentligt. Förutom lagändringarna och utvecklingen i samhället har det också skett en förskjutning i domstolarnas tillämpning, Arbetsdomstolen är till exempel oerhört arbetsgivarvänligt när det gäller uppsägningar på grund av arbetsbrist, säger han.

Läs mer: 8 av 10 domar ger arbetsgivaren rätt

Enligt arbetsrättsforskarna är lagen inte så omodern som sitt rykte och den går att tillämpa på nya företeelser på arbetsmarknaden.

– Det är inget större fel på las, den fungerar utmärkt. Som alltid med en bra kompromiss är båda sidor lite missnöjda. Det är klart att arbetsgivare vill kunna plocka russinen ur kakan, och just därför krävs det någon form av reglering som ger balans, säger Birgitta Nyström.

Första gången som las ändrades var 1982. Fram tills dess hade tillsvidareanställning varit norm men nu valde den borgerliga regeringen att luckra upp bestämmelserna med följd att det blev lättare för arbetsgivare att få till tidsbegränsade anställningar. 1994 var det dags igen, då beslutade Carl Bildts regering att företag med tio anställda skulle få undanta två personer från turordningsreglerna. 

Forskarna slår fast att det är en myt att det skulle vara svårt för arbetsgivare att säga upp den personal de vill med stöd av las. Principen sist in, först ut är inte något problem i det avseendet. 

Läs mer: Turordningen inte självklar för tjänstemännen

– En arbetsgivare kan alltid behålla nyckelpersoner med stöd av las och kraven på tillräckliga kvalifikationer i turordningsreglerna, säger Mats Glavå. 

Enligt honom ser arbetsgivarsidan till att myten om las lever kvar för att kunna använda tidsbegränsade anställningar i högre utsträckning.

– När Svenskt Näringsliv säger att det är omöjligt att bli av med folk talar de inte sanning. När småföretagare säger samma sak har de fel men jag tror dem. Men eftersom det är de som anställer blir det ett problem.

Ur ett internationellt perspektiv är det billigt att säga upp på grund av arbetsbrist i Sverige.

– Det är väldigt generöst och just därför väljer många multinationella aktörer med verksamhet i många länder att lägga ner här för det blir billigast. I Sydeuropa blir det ofta höga avgångsvederlag och myndigheterna kan gå in och lägga sig i hur många som får sägas upp, säger Birgitta Nyström.

Läs mer: Så funkar las

Las genom tiderna

1974 – Las instiftas.

1982 – Luckrar upp tidsbegränsade anställningar, bland annat införs provanställning.

1994 – Företag med högst 10 anställda får undanta 2 personer från turordningsreglerna. Togs direkt bort av Ingvar Karlssons regering men återinfördes år 2000 av Miljöpartiet och de borgerliga partierna.

2007 – Allmän visstidsanställning införs. Redan 1997 införde Göran Perssons regering överenskommen visstid som senare utökades till fri visstid en anställningsform som Fredrik Reinfeldts regering justerade allmän visstid.

2016 – Möjligheterna att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra spärras för att uppfylla EU-direktivet om visstidsanställningar.

Sedan Sverige gick med i EU 1995 har regler även ändrats med hänsyn till EU-rätten, till exempel skyldigheten att informera om anställningsvillkor samt regler vid övergång av verksamhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Påpekade brister – fick sparken

Långa arbetspass och många patienter. Det var vardagen för personalen på en tandläkarklinik i Stockholm. När en av tandsköterskorna skrev ett brev till ledningen och begärde åtta timmars arbetsdag blev hon avskedad.
Ola Rennstam Publicerad 19 februari 2025, kl 06:01
tandsköterska med dentalutrustning
En tandsköterska avskedades sedan hon och några kollegor påpekat att de jobbade för långa arbetspass. Nu har Unionen stämt arbetsgivaren, en klinik i Stockholm. Foto: Colourbox

Ledningen för tandläkarkliniken krävde att personalen skulle arbeta långa pass och ta emot fler patienter än vad som är vanligt i branschen. I november förra året skrev en grupp anställda ett brev till arbetsgivaren där de begärde att de inte skulle behöva jobba mer än åtta timmar per dag och få tillgång till uppdaterad utrustning. Brevet föll inte i god jord. Kort därpå blev en av brevskrivarna – en tandsköterska och Unionenmedlem – avskedad.

Unionen: "Har inte agerat för att skada bolaget"

Unionen anser att det saknas grund för att avsluta anställningen och har nu stämt kliniken i Stockholm för brott mot las, lagen om anställningsskydd. I stämningsansökan påpekar förbundet att kvinnan alltid skött sitt arbete på ett korrekt sätt och inte på något vis agerat i syfte att skada bolaget. 
Unionen bekräftar att tandsköterskan har varit med i en sms-grupp tillsammans med andra kollegor men förnekar att hon därigenom skulle ha spridit bilder eller information som inneburit brott mot tystnadsplikten eller patientsekretessen, vilket arbetsgivaren hävdat under tidigare förhandlingar med facket.

Unionen kräver 190 000 kronor i allmänt skadestånd till medlemmen och att avskedandet ogiltigförklaras.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivarens juridiska ombud för en kommentar.