Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Maxars satelliter ser allt från rymden

Med hjälp av satelliter och kameror i världsklass tar Maxar i Linköping tusentals bilder från rymden. Bilderna används för att bygga en 3D-modell av världen. Och har bland annat varit till hjälp i krigets Ukraina.
David Österberg Publicerad 23 november 2022, kl 10:48
Satellit i rymden.
Med hjälp av satelliter och kameror i världsklass tar Maxar i Linköping tusentals bilder från rymden. Foto: Maxar technologies

Det finns över 4 500 satelliter i rymden. Fyra av dem tillhör det amerikanska företaget Maxar. Deras satelliter åker varv efter varv runt jorden för att ta bilder av gator, hus, vägar, skogar, öknar och berg. Och trots att de är mellan 60 och 70 mil från jordytan blir bilderna enormt detaljerade.

– Vi brukar säga att bilderna är så bra att vi kan se att någon äter pizza utomhus, men inte vad det är på den, säger Per Lundblad.

Han är operativ chef på företagets kontor i Linköping. Med sina 80 anställda och 26 konsulter är det en liten del av Maxar som totalt har 4 500 medarbetare runt om i världen, de flesta i USA.

Modell av verkligheten

Men den svenska personalstyrkan har en viktig uppgift: här omvandlas nämligen satelliternas tvådimensionella bilder av världen till tredimensionella modeller. Genom avancerade algoritmer får de platta bilderna liv och på skärmen får användaren upp en modell som återspeglar verkligheten nästan på pricken.

De anställda i Linköping – majoriteten är mjukvaruutvecklare – arbetar bland annat med att lära programmen att känna igen hus, vägar och växtlighet, men också att rata bilder.

Per Lundblad och Anna Birgersson tittar på en satellitbild.
Med avancerad teknik förvandlar Maxar satellitbilder till 3D-modeller. Foto: John Sandlund

– Det kan handla om att lära programmen vilka satellitbilder som går att använda. Många bilder är till exempel delvis täckta av dis eller moln och då vill vi att programmet ska förstå att de bilderna inte ska användas, säger Anna Birgersson som bland annat arbetar med maskininlärning.

Andra utmaningar kan vara att få programmet att tolka glasbyggnader, på grund av spegeleffekten, eller att förstå att en väg fortsätter trots att den, på en bild tagen uppifrån, täcks av träd.

Ska skjuta upp fler satelliter

Maxars kontor i Linköping är nybyggt och ligger i företagsparken Ebbepark. Här var tidigare industriområde, men av det finns inte många spår kvar. Yttertaket är visserligen fortsatt trekantigt och på en av väggarna breder en bonad med klassiskt mönster från Wahlbecks mattfabrik ut sig. I övrigt är det som vilket kontor som helst. På tangentborden knackas långa rader med kod, i lunchrummet luktar det mikrovärmda matlådor och personalen pratar och skrattar.

Anna Birgersson framför fönster.
Anna Birgersson gillar stämningen på Maxar. Foto: John Sandlund

– Vi har jättekul. Trots att vi numera är ett ganska stort företag har man känslan av att vi är ett litet gäng. Alla är väldigt generösa när det handlar om att hjälpa till. Det är också spännande att jobba med något som är så visuellt: man ser resultatet av sitt arbete direkt. Här känns det som att det jag tycker är viktigt och vi har stora möjligheter att påverka hur olika projekt ska genomföras, säger Anna Birgersson.

För att bygga en modell av verkligheten krävs minst sex olika bilder tagna ur sex olika vinklar, men ju fler bilder, desto bättre. Därför har Maxar planer på att skjuta upp ytterligare sex satelliter det kommande året.

Tar bilder av hemliga platser

Programmen som bearbetar bilderna är snabba. På en månad kan de omvandla satellitbilder till 3D-modeller motsvarande åtta gånger Sveriges yta. Det betyder att det inom två år finns en modell av hela jorden. Men arbetet på kontoret i Linköping upphör inte för det.

Per Lundblad.
Maxar har vuxit kraftigt de senaste åren, men Per Lundblad försöker behålla känslan som finns i ett litet företag. Foto: John Sandlund

– Då gör vi om samma sak igen. Varje gång strävar vi efter att göra det bättre och effektivare. Dessutom förändras världen hela tiden. En liten ort behöver man kanske inte fota så ofta, men en stad som Beijing kan se helt annorlunda ut bara ett år senare, säger Per Lundblad.

Världen är full av hemliga platser – kärnkraftsanläggningar, flygfält, militärbaser och stridsledningscentraler – som de flesta av oss aldrig får besöka eller ta bild på. Men kamerorna i rymden spelar efter egna regler.

– Det finns inga begränsningar för vad vi får ta bild på, säger Per Lundblad.

Bilder från kriget i Ukraina

När Ryssland anföll Ukraina blev det tydligt att det är svårt att hålla saker hemliga i en värld med satelliter. Plötsligt kunde hela världen både se ryska truppförflyttningar och dödade civila genom Maxars bilder. Men Per Lundblad tonar ner dramatiken kring bilderna.

– När företaget bildades i slutet av 1980-talet var det med idén att alla skulle kunna se vad som händer i världen, oavsett plats. Under kriget i Ukraina blev det tydligare, men var egentligen ingenting nytt. Våra bilder har till exempel ofta använts för att visa konsekvenserna av naturkatastrofer.

Särskilt integritetskränkande är dock bilderna inte, enligt Per Lundblad. En bild av ett område består ofta av flera bilder tagna vid olika tider. Det innebär bland annat att man inte kan se körande bilar eller människor på 3D-modellerna.

Den svenska grenen av bolaget var från början ett eget företag. Ett tag var försvarskoncernen Saab delägare innan Maxar köpte ut Saab. Och det är fortfarande försvarsmyndigheter som är de största kunderna.

– Men vi säljer inte till vem som helst, utan styrs av svensk och amerikansk lagstiftning, betonar Per Lundblad.

Skador på bron mellan Krim och Ryssland.
Satellitbilderna har fått uppmärksamhet under kriget i Ukraina. Här visar de skador på bron mellan Krim och Ryssland. Foto: Maxar technologies

Dessutom blir användningsområdena för 3D-modeller allt fler – och därmed också kunderna. Telekombolag kan till exempel använda modellerna när de planerar radiobaser för sina nät, vilket gör det betydligt enklare att se var och hur byggnader står och var det finns vegetation som kan dämpa signaler.

– Våra modeller används också för översvämningsanalyser. Om vattnet stiger en meter ser man direkt hur det påverkar. Vi kan också hitta platser där man kan landa med helikopter. Egentligen är det bara vår fantasi som sätter gränsen för vad våra produkter kan användas till.

Brist på kompetens

Maxar i Sverige har vuxit kraftigt de senaste tre åren och fördubblat personalstyrkan. Positivt, förstås, men ger ändå Per Lundblad en del huvudbry.

– Vi är där vi är i dag genom att vi har jobbat som ett litet företag, med snabba beslut och agila arbetssätt. Jag tänker väldigt mycket på hur vi ska behålla den kulturen nu när vi är 107 personer. Något riktigt svar på den frågan har jag inte än, säger han.

Ytterligare en svårighet är rekryteringen av kompetens. Bristen på utvecklare och programmerare är stor.

– Det är ett jätteproblem och vi hade kunnat växa ännu snabbare om det inte var så. Men vi har varit väldigt lyckosamma trots att vi har en lång rekryteringsprocess. Ofta har vi fyra träffar med en kandidat innan anställning. De träffar mig, HR, sektionerna, sektionsmedlemmarna. För oss är det viktigare att hitta rätt person än att fylla ett specifikt fack. Ett plus ett blir verkligen tre här inne.

Ovanför våra huvuden fortsätter tusentals satelliter att snurra. När de är uttjänta ska de brinna upp.

Alla satelliter har bränsle ombord för att korrigera kursen under deras livslängd. Satelliten pensioneras innan bränslet tagit slut och det sista bränslet används för att styra ner den till atmosfären där den brinner upp.

MAXAR

Gör: Utvecklar och tillverkar satelliter och annan rymdteknik. På kontoret i Linköping omvandlas satellitbilder till 3D-modeller.

Grundades: 2017 slogs två företag samman och bildade Maxar Technologies. 2020 köpte företaget Vricon som då samägdes av Saab och Digital Globe.

Anställda: 4 500 globalt, drygt 100 i Sverige.

Internationellt

Unionen stöttar finska storstrejken

Över 40 000 privatanställda tjänstemän är i strejk mot den finska regeringens begränsningar av strejkrätten. Nu går Unionens ordförande Peter Hellberg ut till stöd för de strejkande, i ett uttalande som Kollega tagit del av.
Noa Söderberg Publicerad 1 februari 2024, kl 14:08
Peter Hellberg, Unionen till vänster och till höger Finlands flagga.
Samtliga finska tjänstemän på SSAB, Stora Enso och många andra företag strejkar mot regeringen
– Finlands sak är vår, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.
Foto: Peter Jönsson/Hasse Holmberg/TT.

Kort efter att den finska högerregeringen tillträdde aviserades förslag om stora förändringar av landets strejkrätt, löneförhandlingssystem och regler kring uppsägningar. Regeringen meddelade också att de vill genomföra nedskärningar och sänka ersättningarna i landets välfärdssystem.

Den finska fackföreningsrörelsen reagerade skarpt och har, enligt egen utsago, försökt få till förhandlingar med regeringen utan framgång. Därför har stora delar av fackföreningsrörelsen varslat om politisk strejk under torsdagen och fredagen. Delar av flygtrafiken, skolor, fabriker och restauranger står just nu still.

Unionens systerförbund Pro har tagit ut över 40 000 privatanställda tjänstemän i strejk. På arbetsplatser som ABB, SSAB, Stora Enso och Sandvik har samtliga tjänstemän lagt ned arbetet. Förbundet deltar också i en demonstration på Senatstorget i centrala Helsingfors under torsdagen.
 

Unionen till de strejkandes försvar

Nu rycker Unionens ordförande Peter Hellberg ut till de strejkandes försvar. I ett uttalande som Kollega tagit del av skriver han att konflikten ”har sin grund i en omfattande politisk inblandning i lönebildningen”. Han fortsätter:

”Att genom politiken kraftigt förändra spelplanen utan att samtal och förhandling sker, det skadar förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Det är en dålig politik för Finlands löntagare!”

Hellberg uttrycker också sitt explicita stöd till strejkerna, demonstrationerna och ”de fackförbund i Finland som arbetar stenhårt för en rättvis, trygg och inkluderande arbetsmarknad”. Rubriken på uttalandet lyder ”Finlands sak är vår”.

Demonstrationer i Finland

Andreas Mårtensson är ordförande i riksklubben på Boliden Minerals – ytterligare ett av de företag där finska tjänstemän är i strejk. Han berättar för Kollega att han varit i kontakt med sina finska kollegor genom företagets bolagsstyrelse och Europeiska arbetsråd (EWC). Enligt Mårtensson har arbetsgivaren uttryckt ”neutralitet” inför konflikten och den svenska klubben har därför beslutat att inte göra någon särskild stödaktion. Däremot säger Mårtensson att han själv stöttar sina finska kollegor.

– Vi har ju svårt att göra sympatiåtgärder eller så, säger han och fortsätter:

– Men vi står bakom dem och stödjer dem i deras strid.

Den finska tidningen Huvudstadsbladet rapporterar på torsdagseftermiddagen att demonstrationen i centrala Helsingfors har "stort deltagande och folkmassan bara växer". 

Internationellt

Facklig aktivist kan slippa fängelse - kan få asyl i Polen

Den fackliga aktivisten Ala Tsvirko kan få asyl i Polen och slippa fängelse i Belarus. Unionens kongress i förra veckan krävde att utvisningar av samtliga fackligt aktiva till Belarus stoppas och att de 50 fackliga fångarna i landet friges.
Johanna Rovira Publicerad 16 oktober 2023, kl 13:27
Bild från Unionens kongress där medverkande håller upp skyltar som bildar orden Frige alla fackliga fångar i Belarus!
Den fackliga aktivisten Ala Tsvirko kan få asyl i Polen och slippa fängelse i Belarus. Unionens kongress krävde att utvisningar av fackligt aktiva till Belarus stoppas och att fackliga fångar i landet friges. Foto: Mikael Hedquist.

Polen har lovat att pröva den fackliga aktivisten Ala Tsvirkos asylärende, enligt tidningen Arbetsvärlden

Ala Tsvirko.
Ala Tsvikro. Foto: Anders G. Warne.

Beskedet kom i slutet förra veckan, då Ala Tsvirko, som Kollega skrivit om tidigare, deltog på Unionens kongress i Karlstad. Förutom Ala Tsvirko fanns Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast på plats i Karlstad. Han vittnade bland annat om fackaktiva fångar som riskerar att dö i fängelset. 

– En fackligt aktiv som blivit dömd till nio års fängelse har cancer och behöver behandling. För honom är straffet en enkelbiljett, han kommer troligen aldrig att lämna fängelset, sade Maksim Pazniakou, som själv suttit fängslad två gånger i Belarus. 

Enkelbiljett till fängelse för dödssjuk

Han vittnade också om en 73-åring som blivit dömd till fyra års fängelse och sitter i en liten cell tillsammans sex till åtta andra fångar utan tillgång till frisk luft och solsken. En annan facklig fånge lider av diabetes och får inte någon medicin i fängelset. 

– Alla dessa människor är offer för demokratin i Belarus. Vi måste göra något så att inte deras uppoffring ska ha varit för intet, manade Maksim Pazniakou. 

Under kongressen gjordes ett gemensamt uttalande med krav på att Sverige omedelbart stoppar utvisningar av fackligt engagerade till Belarus och att de 50 fackligt engagerade som sitter fängslade friges. Kongressdeltagarna deltog också i en solidaritetsmanifestation och poserade med krav på att frige fackliga fångar i Belarus. 

Internationellt

Fackligt aktiv belarusier utvisas

Hon var med och startade en fackförening, har öppet kritiserat regimen och hennes man fängslades när hon flydde landet. Men Ala Tsvirko får inte asyl i Sverige utan ska utvisas till Belarus.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 2 oktober 2023, kl 06:30
Ala Tsvirko
Ala Tsvirko var med och startade en oberoende fackförening i Belarus. Men efter hot från KGB-agenter flydde hon landet. Migrationsverket tycker dock att hon kan vara trygg i att åka tillbaka. Foto: Ander g. Warne

Skickas jag tillbaka grips jag direkt och fängslas. Det är fruktansvärt obehagligt, men jag ger inte upp. Jag tänker framåt och försöker hitta en lösning, säger Ala Tsvirko när Kollega når henne på telefon.

Senast den 9 oktober måste hon lämna Sverige, och försöker nu få visum till Polen eller något annat EU-land. Ala Tsvirko tycker att Migrationsverkets beslut, som nu har fastställts av både Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen, är orättvist.

Ala Tsvirko
Ala Tsvirko Foto: Anders G. Warne

 De förstår uppenbarligen inte vad som sker i Belarus, trots att många människorättsorganisationer har publicerat rapporter om att kränkningen av mänskliga rättigheter har ökat markant sedan presidentvalet 2020, säger hon och tillägger:

Fackliga aktivister får inte politisk asyl i Sverige, därför att facklig aktivism inte uppfattas som en politisk aktivitet. Men fackligt aktiva förföljs i alla diktaturer och det är alltid politiskt motiverat. Det har varit känt i minst hundra år.

Ala Tsvirkos fall är inte unikt. Förra året sökte 130 belarusier asyl i Sverige. 98 procent av dem fick avslag på sin ansökan. Det visar statistik från Migrationsverket som begärts ut av Belarus folkambassad i Sverige, en ideell organisation som företräder det belarusiska folket och inte landets regim.

 Bedömningarna är otroligt absurda, otroligt inkompetenta. Om Sveriges regering skulle sätta någon på planet till Belarus vore det en skandal, säger Dmitri Vasserman, talesperson för folkambassaden, som tror att avslagen kan bero på okunskap.

I slutat av augusti gjorde Kollega en längre intervju med Ala Tsvirko på Unionens huvudkontor i centrala Stockholm. Då väntade hon fortfarande på besked från Migrationsöverdomstolen och berättade varför hon lämnade Belarus och sökte asyl i Sverige.
 

Protesterade mot regimen

Det började under valrörelsen 2020. Då greps flera kandidater som utmanade Belarus president Aleksandr Lukasjenko om makten och dömdes till långa fängelsestraff. Mängder av vanliga människor som protesterade mot regimen misshandlades och även fängslades. Ala Tsvirko var tvungen att göra något. Tillsammans med tiotusentals andra belarusier deltog hon i solidariska kedjor. Axel mot axel stod de längs trottoarerna för att fredligt protestera mot regimens agerande.

Vi protesterade mot laglösheten i landet, säger Ala Tsvirko.

När Lukasjenko utropade sig till valets segrare i augusti 2020 – ett valresultat som bland annat har underkändes av EU - tilltog protesterna och polisens misshandel. För att visa sitt missnöje organiserade de anställda på lastbilsfabriken, där Ala Tsvirko arbetade som konstruktör, en strejk.

Arbetet stoppades i protest mot det gränslösa våldet i landet, mot det förfalskade valresultat och mot att vi berövats vår rösträtt, säger Ala Tsvirko. 

Under strejken framförde hon arbetstagarnas krav till fabriksledningen. De krävde bland annat nyval, ett stopp på polisens våldsanvändning och att fängslade regimkritiker skulle friges. För att kraven skulle nå Lukasjenko-regimen begärde arbetstagarna att fabrikens direktör skulle publicera hela kravlistan på företagets hemsida, och låta både oberoende och statliga medier bevaka strejken inifrån fabriken. Men de fick inget gehör för sina krav. Kopplingen mellan fabriksledningen och regimen, som enligt Ala Tsvirko redan tidigare var stark, blev istället ännu tydligare.

En KGB-man letade upp regimkritiker i fabriken och gav dem sparken på påhittade grunder med företagets goda minne, säger Ala Tsvirko.

Det var inte allt. Anställda som kritiserade regimen förtalades också och fick sina mobiltelefoner genomsökta, enligt Ala Tsvirko. För att försvara arbetstagarna mot arbetsgivarens kraftigt ökade förtryck bildade hon tillsammans med några kollegor en lokal oberoende fackförening på fabriken i september 2020. En viktig uppgift för facket var att sammanföra drabbade arbetstagare med juridiska ombud.

Vi hjälpte anställda som blivit felaktigt avskedade, frihetsberövade och gav råd om arbetarskydd. Vi stod upp för arbetstagarnas rättigheter, som kränktes och fortfarande kränks, säger Ala Tsvirko, som var fackets vice ordförande.

Tre månader efter att facket bildats uppmanades hon av säkerhetschefen på fabriken, enligt Ala en person från säkerhetspolisen KGB, att säga upp sig. Hon fick ingen förklaring till varför företaget ville bli av med henne, men antar att ledningen ville få bort den oberoende fackföreningen. När hon fick reda på att flera av hennes kollegor skulle sparkas om hon inte slutade frivilligt sade hon upp sig.

I nästan ett år kunde Ala Tsvirko arbeta ostört hemifrån med fackliga frågor. Men den 18 november 2021 ringde mobilen när hon var ute och handlade. Det var hennes då 13- åriga dotter, som berättade att KGB hade ringt på hemma i lägenheten i Minsk och sökt Ala. Dagen innan hade ordföranden för den oberoende lokala fackföreningen på fabriken gripits, så samtalet från dottern skrämde Ala Tsvirko. Hon åkte genast i väg till vänner i en annan stad.

Jag hade inget val. Jag visste att jag skulle gripas och dömas till många års fängelse om jag inte lyckades fly.

Dagen efter att hon flytt fördes hennes man och dotter i två olika bilar till KGB:s lokala station för förhör.

Men min man kördes först till en skog i närheten och misshandlades.

Dottern släpptes efter förhöret. Men maken hölls kvar och dömdes till två veckors fängelse för våldsamt motstånd. Från Belarus tog sig Ala Tsvirko olagligt till fots över gränsen till Ukraina. Via Polen kom hon till Stockholm den 13 mars, där hennes syster bor, och sökte asyl.

 Bedömningarna är otroligt inkompetenta

Migrationsverket prövade om hon hade rätt till uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande, men avslog ansökan i november 2022. Av beslutet, som Kollega har läst, framgår att verket inte anser att Ala Tsvirko har kunnat bevisa att hon är eftersökt eller att det finns en individuell och konkret hotbild mot henne i Belarus. Hon har lämnat in handlingar som visar att hennes man dömdes till fängelse. Men Migrationsverket går på den belarusiska domstolens linje och anser att han greps på grund av våldsmotstånd, inte på grund av Ala Tsvirkos fackliga aktivitet.

Den verkliga anledningen till att han greps var jag. Nästan alla frågor han fick handlade om mig, var jag befann mig och när jag skulle komma tillbaka. De ville hitta mig för att kunna gripa mig, säger Ala Tsvirko.
 

Oberoende fackföreningar extra utsatta

Ala Tsvirko har också lämnat in en handling från KGB som visar att fyra personer är åtalade. Alas namn finns med i handlingen, där det också står att hon har deltagit i olagliga protester och demonstrationer i samband med presidentvalet 2020. Men Migrationsverket anser att hon inte har kunnat bevisa att hon är eftersökt eller på annat sätt är av intresse för myndigheterna i Belarus.

Till grund för Migrationsverkets beslut ligger bland annat utrikesdepartementets landinformation från 2019. Människorättsorganisationen Östgruppen och Belarus folkambassad i Sverige ifrågasätter varför Migrationsverket inte tar del av den expertis som finns hos belarusiska MR-organisationer, som Vjasna, och FN:s kommission för mänskliga rättigheter om den aktuella situationen för fackligt aktiva i Belarus.

Migrationsverket ignorerar fullständigt vad de säger, säger Dmitri Vasserman från Belarus folkambassad.

Han berättar att efter valet är oberoende fackföreningar, som protesterade högljutt mot valfusket och våldet i samband med valet, särskilt utsatta. De uppfattas som ett hot av regimen och förbjöds i juli 2022.

 Många fackliga ledare har dömts till långa fängelsestraff anklagade för att syssla med verksamhet kopplad till terrorism, säger Dmitri Vasserman.

Ala Tsvirko överklagade Migrationsverkets beslut till Migrationsdomstolen. I juni 2023 avslog domstolen överklagandet och hon fick inte uppehållstillstånd på grund av skydd. Domstolen anser bland annat att Ala Tsvirko inte har kunnat bevisa att hon har haft en ”så hög och profilerad position” i facket att myndigheterna skulle bry sig om henne om hon återvände. Men i ett brev till Migrationsverket försäkrar den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskajasmadministration att Ala Tsvirko är en facklig aktivist som riskerar ett politiskt motiverat åtal i Belarus.

Enligt Migrationsdomstolen talar heller inget för att belarusiska myndigheter känner till att Ala Tsvirko har varit politiskt aktiv i Sverige, trots att hon har lämnat in en protestlista med namnunderskrifter till Belarus ambassad i Stockholm med krav på att alla fängslade fackliga medlemmar i Belarus ska släppas.

 Att hon har protesterat mot den belarusiska ledningen i Sverige är känt för regimen. Och det förlåter inte regimen, säger Dmitri Vasserman.

Philipp Galtsov, informationshandläggare på Östgruppen, anser att Ala Tsvirko risker ett långt fängelsestraff om hon utvisas till Belarus.

 Det är förvånande att Migrationsverket och Migrationsdomstolen inte anser att facklig aktivism uppfattas som ett hot av regimen i Belarus. Och om en person har protesterat mot den belarusiska regimen i Sverige är det ett skäl att öppna ett brottmål, säger han.
 

Migrationsverket svarar

Kollega har sökt Migrationsverket för en intervju om Ala Tsvirkos fall. Det ville dock inte låta sig intervjuas utan valde att svara i mejlform. Myndigheten hade inte möjlighet att svara på frågor om Alas enskilda fall utan svarade generellt.

Enligt Migrationsverket går det inte att säga vad som krävs för att få sin asylansökan godkänd. Men enligt myndigheten är beviskravet betydligt lägre i asylärenden än i andra rättsliga processer:

”Bedömningen av asylärendet utgår från de principer om bevisning som gäller i Sverige, nämligen en fri bevisföring och fri bevisprövning. Beviskravet för en asylsökande är inte detsamma som i en annan typ av process. Den sökande har visserligen bevisbördan, men beviskravet är att kunna 'göra sannolikt' att asylsökande är i behov av internationellt skydd, det vill säga ett lägre beviskrav än i merparten andra processer. ”

I sitt svar beskriver verket Sveriges asylprövning som rättssäker och kunskapsstyrd:

”En grundläggande förutsättning för Migrationsverkets arbete är att varje asylsökandes asylansökan får en individuell bedömning”.

Kollega söker migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

Belarus

  • Statsskick: republik, enhetsstat. Blev en självständig stat när Sovjetunionen upplöstes 1991.
  • Statschef: president Aleksandr Lukasjenko sedan 1994. Kallas ofta Europas sista diktator
  • Antal invånare: 9,2 miljoner (2022).
  • Huvudstad: Minsk.
  • Regimen tystar all opposition genom hårt förtryck. Straffen för oliktänkande har skärpts sedan presidentvalet 2020. Motstånd mot regimen medför risk för dödsstraff.

Källa: Utrikespolitiska institutet

 

ILO och EU uppmärksammar Belarus

I juni 2023 fördömde den internationella arbetstagarorganisationen ILO Belarus kränkande av fackliga rättigheter. ILO:s generaldirektör har bett medlemsstaterna att inte utvisa belarusiska fackliga aktivister som är behov av skydd.

I maj 2023 antog Europaparlamentet en resolution där EU:s medlemsstater uppmanas att förbättra asylprocessen och ge tillfälligt skydd i EU till personer från Belarus som söker skydd av politiska skäl.

Källa: Social Europe, IUF, EU

Asyl och uppehållstillstånd

En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl i Sverige.

Den som söker asyl lämnar sin ansökan till gränspolisen när hen reser in i Sverige eller på en av Migrationsverkets ansökningsenheter.

Uppehållstillstånd beviljas till den som bedöms vara flykting enligt FN-konventionen eller skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler.

Källa: Migrationsverket