Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det finns över 4 500 satelliter i rymden. Fyra av dem tillhör det amerikanska företaget Maxar. Deras satelliter åker varv efter varv runt jorden för att ta bilder av gator, hus, vägar, skogar, öknar och berg. Och trots att de är mellan 60 och 70 mil från jordytan blir bilderna enormt detaljerade.
– Vi brukar säga att bilderna är så bra att vi kan se att någon äter pizza utomhus, men inte vad det är på den, säger Per Lundblad.
Han är operativ chef på företagets kontor i Linköping. Med sina 80 anställda och 26 konsulter är det en liten del av Maxar som totalt har 4 500 medarbetare runt om i världen, de flesta i USA.
Men den svenska personalstyrkan har en viktig uppgift: här omvandlas nämligen satelliternas tvådimensionella bilder av världen till tredimensionella modeller. Genom avancerade algoritmer får de platta bilderna liv och på skärmen får användaren upp en modell som återspeglar verkligheten nästan på pricken.
De anställda i Linköping – majoriteten är mjukvaruutvecklare – arbetar bland annat med att lära programmen att känna igen hus, vägar och växtlighet, men också att rata bilder.
– Det kan handla om att lära programmen vilka satellitbilder som går att använda. Många bilder är till exempel delvis täckta av dis eller moln och då vill vi att programmet ska förstå att de bilderna inte ska användas, säger Anna Birgersson som bland annat arbetar med maskininlärning.
Andra utmaningar kan vara att få programmet att tolka glasbyggnader, på grund av spegeleffekten, eller att förstå att en väg fortsätter trots att den, på en bild tagen uppifrån, täcks av träd.
Maxars kontor i Linköping är nybyggt och ligger i företagsparken Ebbepark. Här var tidigare industriområde, men av det finns inte många spår kvar. Yttertaket är visserligen fortsatt trekantigt och på en av väggarna breder en bonad med klassiskt mönster från Wahlbecks mattfabrik ut sig. I övrigt är det som vilket kontor som helst. På tangentborden knackas långa rader med kod, i lunchrummet luktar det mikrovärmda matlådor och personalen pratar och skrattar.
– Vi har jättekul. Trots att vi numera är ett ganska stort företag har man känslan av att vi är ett litet gäng. Alla är väldigt generösa när det handlar om att hjälpa till. Det är också spännande att jobba med något som är så visuellt: man ser resultatet av sitt arbete direkt. Här känns det som att det jag tycker är viktigt och vi har stora möjligheter att påverka hur olika projekt ska genomföras, säger Anna Birgersson.
För att bygga en modell av verkligheten krävs minst sex olika bilder tagna ur sex olika vinklar, men ju fler bilder, desto bättre. Därför har Maxar planer på att skjuta upp ytterligare sex satelliter det kommande året.
Programmen som bearbetar bilderna är snabba. På en månad kan de omvandla satellitbilder till 3D-modeller motsvarande åtta gånger Sveriges yta. Det betyder att det inom två år finns en modell av hela jorden. Men arbetet på kontoret i Linköping upphör inte för det.
– Då gör vi om samma sak igen. Varje gång strävar vi efter att göra det bättre och effektivare. Dessutom förändras världen hela tiden. En liten ort behöver man kanske inte fota så ofta, men en stad som Beijing kan se helt annorlunda ut bara ett år senare, säger Per Lundblad.
Världen är full av hemliga platser – kärnkraftsanläggningar, flygfält, militärbaser och stridsledningscentraler – som de flesta av oss aldrig får besöka eller ta bild på. Men kamerorna i rymden spelar efter egna regler.
– Det finns inga begränsningar för vad vi får ta bild på, säger Per Lundblad.
När Ryssland anföll Ukraina blev det tydligt att det är svårt att hålla saker hemliga i en värld med satelliter. Plötsligt kunde hela världen både se ryska truppförflyttningar och dödade civila genom Maxars bilder. Men Per Lundblad tonar ner dramatiken kring bilderna.
– När företaget bildades i slutet av 1980-talet var det med idén att alla skulle kunna se vad som händer i världen, oavsett plats. Under kriget i Ukraina blev det tydligare, men var egentligen ingenting nytt. Våra bilder har till exempel ofta använts för att visa konsekvenserna av naturkatastrofer.
Särskilt integritetskränkande är dock bilderna inte, enligt Per Lundblad. En bild av ett område består ofta av flera bilder tagna vid olika tider. Det innebär bland annat att man inte kan se körande bilar eller människor på 3D-modellerna.
Den svenska grenen av bolaget var från början ett eget företag. Ett tag var försvarskoncernen Saab delägare innan Maxar köpte ut Saab. Och det är fortfarande försvarsmyndigheter som är de största kunderna.
– Men vi säljer inte till vem som helst, utan styrs av svensk och amerikansk lagstiftning, betonar Per Lundblad.
Dessutom blir användningsområdena för 3D-modeller allt fler – och därmed också kunderna. Telekombolag kan till exempel använda modellerna när de planerar radiobaser för sina nät, vilket gör det betydligt enklare att se var och hur byggnader står och var det finns vegetation som kan dämpa signaler.
– Våra modeller används också för översvämningsanalyser. Om vattnet stiger en meter ser man direkt hur det påverkar. Vi kan också hitta platser där man kan landa med helikopter. Egentligen är det bara vår fantasi som sätter gränsen för vad våra produkter kan användas till.
Maxar i Sverige har vuxit kraftigt de senaste tre åren och fördubblat personalstyrkan. Positivt, förstås, men ger ändå Per Lundblad en del huvudbry.
– Vi är där vi är i dag genom att vi har jobbat som ett litet företag, med snabba beslut och agila arbetssätt. Jag tänker väldigt mycket på hur vi ska behålla den kulturen nu när vi är 107 personer. Något riktigt svar på den frågan har jag inte än, säger han.
Ytterligare en svårighet är rekryteringen av kompetens. Bristen på utvecklare och programmerare är stor.
– Det är ett jätteproblem och vi hade kunnat växa ännu snabbare om det inte var så. Men vi har varit väldigt lyckosamma trots att vi har en lång rekryteringsprocess. Ofta har vi fyra träffar med en kandidat innan anställning. De träffar mig, HR, sektionerna, sektionsmedlemmarna. För oss är det viktigare att hitta rätt person än att fylla ett specifikt fack. Ett plus ett blir verkligen tre här inne.
Ovanför våra huvuden fortsätter tusentals satelliter att snurra. När de är uttjänta ska de brinna upp.
– Alla satelliter har bränsle ombord för att korrigera kursen under deras livslängd. Satelliten pensioneras innan bränslet tagit slut och det sista bränslet används för att styra ner den till atmosfären där den brinner upp.
Gör: Utvecklar och tillverkar satelliter och annan rymdteknik. På kontoret i Linköping omvandlas satellitbilder till 3D-modeller.
Grundades: 2017 slogs två företag samman och bildade Maxar Technologies. 2020 köpte företaget Vricon som då samägdes av Saab och Digital Globe.
Anställda: 4 500 globalt, drygt 100 i Sverige.
Hundratals anställda på det svenska spelbolaget Evolutions kontor i Georgien är ute i strejk, vilket Kollega tidigare har berättat. Under måndagen hölls ett möte mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer, Evolutions vd Martin Carlesund och företagets hr-chef – något som facket tidigare har efterfrågat, men fått nej. Det säger Unionens internationella ombudsman Asgeir Lundblad till Kollega.
Arbetsvärlden var först med att rapportera om mötet. Enligt Asgeir Lundblad ledde inte träffen till några diskussioner om hur konflikten i Georgien kan lösas. I stället ska det ha varit ”en föreläsning om deras bild av situationen”.
– Vd:n gick igenom en lång Powerpoint-presentation för att ”berätta sanningen”. Det var hans syfte med mötet.
Evolution levererar kasinospel till nätkasinon och är ett av Sveriges största techbolag. Bolaget har kontor runt om i Europa, USA, Storbritannien och Afrika. Anläggningen i Georgien har omkring 8000 anställda.
Företagsledningen har tidigare sagt i media att det georgiska fackförbundet sprider desinformation om de anställdas villkor. Bolaget har också anklagat facket för att bryta mot lagen genom att blockera ingången till arbetsplatsen och använda våld mot de som försökt ta sig förbi. Under måndagens möte ska Martin Carlesund ha upprepat de anklagelserna och slagit fast att Evolution inte tänker förhandla med det georgiska facket.
– Han sade att de inte tänker förhandla med fackliga företrädare som har brutit mot lagen, säger Asgeir Lundblad.
Evolution har tidigare anmälts för förhandlingsvägran till Sveriges avdelning vid den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Under mötet med de svenska facken ska vd:n ha sagt att tusen personer deltog i strejken när den inleddes, att 400 personer nu är kvar och att konflikten kommer blåsa över när sommaren är slut.
Nu har anställda på Evolutions huvudkontor i Stockholm börjat engagera sig i det som händer i Georgien. Unionens ombudsmän har sökt kontakt med dem och fått ett positivt gensvar, enligt Asgeir Lundblad. Evolutions anställda i Sverige har varken kollektivavtal eller fackklubb.
– Medlemmarna har visat intresse för hur bolaget hanterar situationen i Georgien och tycker inte om att kollegorna hanteras på det här viset.
Evolutions talesperson, chefen för investerarrelationer Carl Linton, bekräftar att företaget har haft ett möte med de svenska facken. Han skriver i ett mejl att ”mötets innehåll är inte något vi kommenterar i media”. I övrigt vill han inte låta sig intervjuas om händelserna i Georgien eller dialogen med svenska fack.
I förra veckan, före mötet med Unionen, skrev han i ett mejl till Kollega:
”Evolution är stolta över den arbetsplats vi erbjuder där tiotusentals unga georgier fått inträde till arbetsmarknaden. Vi erbjuder i dag löner som motsvarar två gånger så mycket som vad man kan tjäna i jämförbara roller inom exempelvis servicebranschen, hotell, restaurang eller butik. Vidare har vi väl tilltagna förmåner som inkluderar sjukförsäkring, stipendier för studier vid sidan av arbetet, gratis språkundervisning och subventionerad restaurang.”
Och:
”Strejken omfattar ett mindre antal av våra nära 8 000 anställda och föregås av två års dialog med det lokala facket samt en 21 dagar lång medlingsperiod med en av staten utsedd medlare. Vi arbetar för att hitta en lösning på den situation som nu spelas upp i Tbilisi, enligt gällande lokal lagstiftning och etablerade processer. Det lokala facket har dock valt en väg kantad av illegala aktioner såsom bland annat blockering av ingångar för de nära 7 500 av våra anställda som vill fortsätta sitt arbete på en arbetsplats där de trivs, vandalisering samt våldsamt intrång i byggnader som stängts av för att garantera anställdas säkerhet.”
Nätkasinobolaget Evolution är ett av Sveriges största techföretag, med kontor runt om i Europa, USA, Storbritannien och Afrika. En av de största anläggningarna ligger i Georgiens huvudstad Tbilisi. Där pågår sedan i juli en strejk mot vad de anställda anser är låga löner och farliga arbetsvillkor. Hundratals anställda deltar, enligt den globala fackliga federationen Uni.
I slutet av sommaren inledde en handfull anställda också en hungerstrejk. Det rapporterar SvD. En av dem, spelpresentatören Tamar Ansiani, säger till tidningen:
– Jag började skaka den tredje dagen. Det blev tydligt när jag gjorde en livesändning på Facebook, och inte kunde hålla i min telefon normalt.
I en video producerad av det lokala fackförbundet syns hur en person som presenterar sig som anställd syr igen sin mun.
Omkring 8000 personer jobbar på anläggningen i Tbilisi. Av dem har drygt 4000 personer skrivit under ett upprop till stöd för strejken, enligt Uni. Den fackliga federationen bekräftar också uppgifterna om hungerstrejk.
Giedre Lelyte är chef över spelbolagssektionen inom Uni. Hon säger till SvD att det finns akuta risker i arbetsmiljön som Evolution inte tar på allvar.
– Facket berättar att det har varit vattenläckor från badrummen, vilket utgör en fara eftersom det är en spelstudio med mycket teknisk utrustning. Anställda har fått allergiska reaktioner till följd av insektsbett på kontoret. Och förra året fick en anställd en kraftig elektrisk stöt när hon använde passersystemet, och behövde uppsöka vård.
Konflikten handlar också om lön. De anställda säger att de ligger långt under snittlönen för både spelpresentatörer och andra anställda i Georgien. Evolution skriver i stället till SvD att de erbjuder löner motsvarande dubbelt det som anställda kan tjäna i ”jämförbara roller inom exempelvis servicebranschen, hotell, restaurang eller butik”.
De anställda på Evolution började protestera mot villkoren redan i våras. En statlig medlare kallades in, men försöken att nå en överenskommelse misslyckades. Efter det bröt strejken ut.
Nu går Unionen ut till de strejkandes stöd. Ordföranden Peter Hellberg skriver i ett mejl till Kollega:
”Unionen följer och stödjer strejken på svenska spelbolaget Evolution i Georgien. Vi står bakom deras krav på bättre arbetsmiljö och högre löner. Vi på Unionen är övertygade om att en konstruktiv dialog är avgörande för att komma framåt i konflikten.”
Han skriver att både Unionen och Sveriges Ingenjörer har kontaktat Evolutions svenska ledning och försökt få ett möte – utan framgång. Unionen representerar anställda i spelindustrin i Sverige. Peter Hellberg är också ordförande i den europeiska grenen av Uni.
Evolutions georgiska avdelning har hotat om uppsägning av 1000 anställda och skriver på sin facebooksida att det är ett ”direkt resultat” av fackets agerande. Enligt bolaget beror neddragningen framför allt på att anställda ska ha börjat blockera ingången till arbetsplatsen.
Den georgiska människorättsorganisationen The Social Justice Center (SJC) har anmält händelserna på Evolution till Sveriges avdelning vid den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Det skriver nyhetssajten Open Caucasus Media. I sin anmälan skriver SJC att Evolution har undvikit att på allvar förhandla med de anställda och i stället hotat med att lämna landet.
Carl Linton, chef för investerarrelationer på Evolution, skriver i ett mejl till SvD att facket ”aktivt spridit mycket felaktiga uppgifter” och agerat på ett sätt som är farligt för de anställda.
”Att facket dessutom uppmanar unga människor att riskera sin hälsa är djupt beklagligt. Evolution har, och fortsätter att, uppmana såväl arbetande som strejkande medarbetare, att inte delta i aktiviteter som riskerar skada andra eller sig själv”, skriver han till tidningen.
Han skriver vidare:
”Det finns en etablerad process för att hantera konflikter på arbetsmarknaden i Georgien som vi följer.”
Och:
”Vi respekterar fullt ut de anställdas rätt att strejka inom ramen för gällande lagstiftning.”
Kollega söker Evolution.
Hryhorii Osovyi är sällan i Sverige. Ordföranden i Ukrainas fackliga centralorganisation FPU – som före krigsutbrottet hade knappt fem miljoner medlemmar inom allt från industri till scenkonst – har nog att göra i sitt hemland. Efter Rysslands fullskaliga invasion har det traditionella fackliga arbetet bytts ut mot att hantera och överleva ett krig.
Samtidigt fortsätter vardagslivet i stora delar av Ukraina. Restauranger, fabriker, kollektivtrafik och konserter är i gång i huvudstaden Kyiv. Under krigsmobiliseringen har landets regering också gjort flera lagförändringar som kraftigt underminerat människors rättigheter på jobbet.
Därför är Osovyi i centrala Stockholm en förmiddag i maj. Tillsammans med svenska Union to Union (se faktaruta) har han tagit initiativ till Ukrainas första landsomfattande möten för facklig återuppbyggnad. De ska hållas någon gång under 2024.
När Kollega möter honom har han just skrivit under kontraktet. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.
– Vi diskuterade det viktigaste vi kan göra tillsammans. Ukrainska fack behöver givetvis stöd från svenska fack, som har erfarenhet och resurser. Men ukrainska förbund vill också dela med sig av erfarenheterna av att verka i krigstid och bemöta alla utmaningar som kommer med det.
De utmaningarna är många. Det lyser igenom när Osovyi berättar om vad uppbyggnadsmötena ska handla om.
– Vi pratade mycket om hur vi ska göra för att hjälpa människor komma tillbaka från fronten och bli samhällsmedborgare. Goda anställda på en arbetsplats. Hur vi ska hjälpa till med traumarehabilitering och psykologstöd, hur vi ska skydda anställda under missilattacker, hur vi ska ge dem möjligheten till hälsa och säkerhet på jobbet.
Om man är en enskild fackförbundsmedlem i Sverige och vill hjälpa till, vad kan man göra då?
– Det vi har skrivit under i dag är ett ramavtal. Det kommer såklart ske saker på övergripande, nationell nivå, säger Osovyi och fortsätter:
– Men under våra strategimöten vi skulle vi också vilja föra samman representanter för enskilda branschfack med sina svenska motsvarigheter. Vanliga medlemmar i exempelvis båda länders lärarfack kan då diskutera om vilka specifika utmaningar man står inför. Hur man ska jobba med organisering, rekrytering och kommunikation. Detta kan göras i alla sektorer: utbildning, sjukvård, bygg, industri. Det är vår plan.
Lana Willebrand, programhandläggare för Östeuropa på Union to Union, säger att enskilda personer kan göra mer än att ge pengar. Hon vill att Sverige och Ukraina ska mötas ”fack till fack, medlem till medlem”.
– Som medlem kan man följa nyheterna, komma på manifestationer där det finns möjlighet att visa sitt stöd och skicka solidaritetshälsningar direkt till ett ukrainskt förbund. Ha mänskliga möten. Det är jättestort.
De ukrainska återuppbyggnadsmötena ska hållas någon gång under sommaren eller hösten, beroende på läget vid fronten.
– Många fackförbund förlorar ju sina medlemmar. Också de som migrerat. Man kan inte samla in medlemsavgifter. Arbetsplatserna har försvunnit, primärorganisationerna har försvunnit. Men det finns fortfarande fack som arbetar och tar upp fackliga frågor. Det är löner, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö. Människor är ju traumatiserade, med allt de förlorat och fortsätter förlora, avslutar Lana Willebrand.
En biståndsorganisation som ägs och drivs av alla svenska fack som är medlemmar i LO, TCO och Saco. Däribland Unionen. Fackförbunden bidrar med en så kallad egeninsats på 10 procent av finansieringen. Utöver det kommer en stor del av finansieringen från biståndsmyndigheten SIDA.
Under 2024 hålls Ukrainas första stora möte för facklig återuppbyggnad efter krigsutbrottet. Det drivs av den ukrainska fackliga centralorganisationen FPU och finansieras av svenska Union to Union. Tanken är att föra samman både centralorganisationer och enskilda fack från de båda länderna för att bland annat diskutera rekrytering, psykosocialt stöd till exsoldater och arbetsmiljö. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.