Hoppa till huvudinnehåll
Mångfald

RFSL lär ut hbtq i arbetslivet

RFSL vill skynda på utvecklingen och har startat en webbutbildning om hbtq i arbetslivet.
Lina Björk Publicerad 17 juni 2016, kl 16:30
Colourbox
Colourbox

Hej Emelie Jönsson, utbildningsutvecklare på RFSL. Vad innebär er utbildning?
– Den ger en första inblick i hbtq-frågor, för dem som saknar eller bara har lite förkunskaper. Vi pratar om arbetsmiljöfrågor, bemötande och hur normer påverkar oss.

Vad går man igenom?
– Kursen innehåller flera moduler: normer, hbtqbegrepp, lagar, mänskliga rättigheter och bemötande. Vi rekommenderar att man går en eller högst två av modulerna per dag, eftersom reflektion är en viktig del av kursen.

Emelie Jönsson, RFSL.Varför behövs den här utbildningen?
– Alla verksamheter tjänar på att bli mer inkluderande, vare sig det rör sig om offentlig eller privat sektor. När anställda och kunder känner sig välkomna från början läggs en förtroendefull grund för fortsatt positiv kontakt.

Enligt er uppfattning, hur bra koll på hbtq-frågor har man på Sveriges arbetsplatser?
– Det ser förstås väldigt olika ut. Vissa arbetsplatser kan ha behov av att fokusera på bemötande eller att skapa ett tryggt internt klimat. Men de flesta har någon form av behov, även om man inte alltid är medveten om det. Man kanske är generellt bra på bemötande, men kan ändå vara exkluderande i den bemärkelsen´att man bortser från hbtq-gruppens särskilda behov och livsvillkor.

Vad skulle anställda kunna bli bättre på?
– Att bli medvetna om normer och hur man själv ingår i och skapar dessa. Ett konkret exempel kan vara att man i olika former av bemötande öppnar upp frågor om familjesituation så att inte själva frågan utgår från till exempel heterosexualitet, tvåsamhet eller kategorierna man eller kvinna.

Vad händer när man har gått utbildningen?
– Vi hoppas att man får en aha-upplevelse med nya perspektiv att jobba vidare med. Man blir bättre på hbtq-frågor både internt och externt, vilket gynnar både personal, kunder och besökare. Företaget kan också få statistik över antalet godkända samt svaren som medarbetarna har gett. Det ger en tydlig överblick kring hur kompetensen ser ut på arbetsplatsen och hur det därmed är lämpligt att jobba vidare.

Mångfald

"Våga se döva som en tillgång”

Dennis Hed Rudin har anställt femton döva städare på tre år. Och uppmuntrar chefer i andra branscher att göra likadant.
Publicerad 17 maj 2023, kl 07:41
Dennis Hed Rudin, vd på Städarna i Örebro.
"Trots att många döva är kompetenta kommer de inte in på arbetsmarknaden och det kändes bra att kunna ändra på det. Just nu är 7 av våra 38 anställda döva", säger Dennis Hed Rudin, vd på Städarna i Örebro. Foto: Per Knutsson.

Hur kom det sig att du anställer döva städare?
– Jag kan teckenspråket eftersom båda mina föräldrar är döva, dessutom är min låtsaspappa hörselskadad. När företaget skulle växa föll det sig naturligt att kontakta Arbetsförmedlingen och berätta att vi är öppna för att anställa döva personer.
– Trots att många döva är kompetenta kommer de inte in på arbetsmarknaden och det kändes bra att kunna ändra på det. Just nu är 7 av våra 38 anställda döva. Under min tid har vi haft 15 döva städare och några har gått vidare till andra jobb. Det har hänt att vi blivit språngbrädan till drömjobbet.

Hur är det att leda människor som inte hör?
– Det finns fördomar om att dövhet är detsamma som en intellektuell funktionsnedsättning. Så är det naturligtvis inte. Det är inte nödvändigt att kunna teckenspråket för att göra sig förstådd. Man kommer jättelångt med kroppsspråket. Jag har arbetsledare som gestikulerar, pekar och artikulerar i sin kontakt med de döva städarna. Det går utmärkt.

Allt handlar om att ge rätt förutsättningar



Vilka utmaningar finns?
– Det tar lite längre tid eftersom vi oftast kommunicerar skriftligen via mobil med våra döva medarbetare. Allt handlar om att ge rätt förutsättningar och vi har även tydliga riktlinjer och rutiner nedskrivna. Det gagnar dessutom alla anställda. Vid medarbetarsamtal och liknande går det också att boka tolk från Arbetsförmedlingen.

Vilka fördelar ser du?

– Att vara öppen för döv arbetskraft gör att rekryteringsmarknaden blir större. Många döva är supermotiverade och duktiga, men har inte tidigare fått chansen att visa vilket bra jobb de kan göra.

Vad säger kunderna?
 – Av våra 300 kunder har någon enstaka varit lite skeptisk till en början. Men sedan har de insett att det inte finns något negativt med att få hjälp av en döv städare.

Skulle du råda chefer i även andra branscher att anställa döva?
– Ja, definitivt. Våga se döva som en tillgång!

Text: Gertrud Dahlberg.

Dennis Hed Rudin

Gör: Vd på Städarna i Örebro sedan tre år tillbaka. 
Ålder: 29.
Bakgrund: Sommarjobb på McDonald's, blev kvar där i över tio år och slutade som restaurangchef.
Fritidsintressen: Spela fotboll och umgås med sambon.
Bästa städtipset: Håll efter och småstäda ofta så att det inte gror igen.