Det var i klassen könsidentitet/könsuttryck som hon fick pris, eftersom hon har drivit och vunnit många rättsfall där ett stort antal transpersoner drabbats mycket hårt av en orättvis lagstiftning. Hon har drivit målen pro bono, alltså utan att ta betalt och vid sidan av sitt arbete som förbundsjurist.
Vad betyder det här priset för dig?
– Jag är så klart väldigt smickrad över att min insats uppmärksammas. Men jag vill understryka att jag jobbat nära många personer och organisationer så jag kan inte ta åt mig hela äran för de här framgångarna. Sedan är det fint att se att det är så många som står bakom priset och alla nominerade visar också att det finns ett stort engagemang och en stor bredd i frågor om mångfald och inkludering, ett engagemang som Unionen är del av.
Bland annat ligger Kerstin Burman bakom det uppmärksammade målet som ledde fram till att en ändring i den lagstiftning som tvingade transpersoner till sterilisering för att de skulle få byta personnummer och få ut ett nytt pass, oavsett om de hade gjort en könskorrigerande operation eller genomgått en hormonbehandling.
Domstolen konstaterade att lagen stred både mot svensk grundlag och mot Europakonventionen.
– Det hade varit tyst om tvångssteriliseringarna, trots att många transpersoner hade lobbat för att lyfta frågan i flera år. Därför var det viktigt att vi kunde få en juridisk bedömning. Det kunde vi göra tack vare att det var en person som hade ett fall att driva och som var villig att ställa upp. Även om vi inte hade vunnit målet var det viktigt att vi tog upp det, eftersom det satte fokus på frågan.
Det var 2013 som de statliga tvångssteriliseringarna i Sverige upphörde. Transpersoner var den sista grupp av människor som utsattes för den behandlingen. Sedan dess har Kerstin Burman drivit skadeståndsfrågan för cirka 160 av de 800 personer som sedan 70-talet tvingades sterilisera sig. Det var då sterilisering på grund av könsbyte infördes.
Ett annat mål hon har vunnit är att transpersonen ska ha rätt att byta till det namn som de själva tycker passar dem oavsett vilket fysiskt kön de föddes som. Skatteverket höll tidigare hårt på att kvinnonamn endast fick innehas av dem som registrerades som kvinnor i folkbokföringen och vice versa.
Hon började sitt jobb på Unionen i april och har inte drivit några diskrimineringsmål eller arbetsmiljömål för förbundet ännu.
Unionens mångfaldsexpert Peter Tai Christensen var nominerad i klassen sexuell läggning.
– Det var otroligt hedrande att bli nominerad för det arbete som jag och Unionen driver men det var RFSL:s tidigare ordförande Ulrika Westerlund, som fick priset. Jag är väldigt glad för Kerstin Burmans skull. Det är ingen som juridiskt har gjort så mycket för transpersoner som hon, säger han.
