Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många anställda jobbar på fritiden

Många tjänstemän är tillgängliga för jobbet även på fritiden. Det kan orsaka stress och psykisk ohälsa. Men det finns lösningar för att sätta gränser: På Volkswagen stänger arbetsgivaren av de anställdas mobiler.
David Österberg Publicerad 22 januari 2021, kl 08:00
Kvinna ligger i soffan och tittar på sin mobil.
I en del företagskulturer finns krav på att alltid svara på mejl och sms på kvällar och helger, enligt professor Göran Kecklund Foto: Shutterstock

Det kan vara svårt att koppla bort jobbet när man är ledig. Många arbetsgivare förväntar sig, uttalat eller outtalat, att anställda svarar på mejl eller i telefon även efter arbetstid. Enligt Unionens senaste arbetsmiljöbarometer svarar fyra av tio arbetsmiljöombud att deras arbetsgivare inte säkerställer att de anställda inte jobbar på fritiden.

Det går dock att ana en positiv trend. För sju år sedan svarade nästan sex av tio arbetsmiljöombud att deras arbetsgivare inte säkerställde ostörd fritid.

Att ständigt vara tillgänglig för sin arbetsplats kan orsaka stress och i förlängningen psykisk ohälsa, enligt Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet.

– Avgörande är huruvida man själv har valt det eller inte. I en del företagskulturer finns krav på att alltid svara på mejl och sms på kvällar och helger. Om det pågår under lång tid och sker under tvång blir det oerhört pressande.

Vems ansvar är det?
– Det är arbetsgivarens. I grunden handlar det ju om hur man planerar arbetet. Som arbetsgivare måste man stämma av med medarbetarna hur de har det och hur de vill ha det. Men det är naturligtvis viktigt att man som arbetstagare också tar upp de här frågorna med sin chef.

De flesta klarar av enstaka tillfällen av arbete utanför arbetstiden utan att uppleva skadlig stress. Och under förra årets påtvingade distansarbete kan många till och med ha valt att arbeta på det viset, tror Göran Kecklund.

– Det kan vara ett sätt att tillfälligt få ihop livspusslet. Men de flesta föredrar ganska tydliga gränser mellan arbetsliv och fritid.

Bestäm när det är okej att mejla

Ett sätt att se till att fritid förblir fritid är att skapa en mejl- och tillgänglighetspolicy. En sådan kan till exempel innehålla regler för vilka tider man får mejla, när på dagen möten ska hållas, affärstider gentemot kunder och begränsningar av vilka som får kopior på mejl. Den typen av policyer verkar dock vara ovanliga på svenska arbetsplatser – bara 14 procent av arbetsmiljöombuden svarar att de har en sådan.

I Frankrike och Spanien är läget delvis annorlunda. I Frankrike finns en lag som säger att arbetsgivare med fler än 50 anställda måste komma överens med de lokala fackklubbarna om hur anställda ska kunna koppla bort jobbet på fritiden. Spanien har en liknande lag, som också innehåller krav på arbetsgivare att utbilda anställda i hur de ska undvika teknikstress.

Göran Kecklund är inte särskilt förtjust i den typen av lagstiftning – men övertygad om att policyer kan vara en väg framåt för minskad stress.

– Då har ju arbetsgivarna och de lokala fackklubbarna en chans att tillsammans komma fram till hur man ska säkerställa återhämtning och att arbetstiderna respekteras, säger han.

Volkswagen stänger av anställdas mobiler

Det finns också företag som självmant arbetar för att göra gränsen mellan arbete och fritid tydlig. Sedan 2011 stänger till exempel Volkswagen i Tyskland av mejlen till de anställdas tjänstemobiler mellan klockan 18.15 och 7 varje dygn. 

På Volkswagen i Sverige går det dock fortfarande att mejla efter arbetstid, enligt Marcus Thomasfolk, kommunikationschef. Han skriver i ett mejl (under kontorstid) till Kollega att de diskuterar frågan om balans mellan arbete och fritid, men att många medarbetare uppskattar att kunna arbeta när det passar dem bäst:

Samtidigt talar vi mycket om chefsansvar i att inte skicka mejl till medarbetare efter kontorstid, då man kanske kan riskera att uppfatta det som att man måste besvara mejlet direkt, även om en sådan förväntan inte finns uttalad”, skriver han.

Foto på Göran Kecklund: Niklas Björling/Stockholms universitet

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.