Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många anställda jobbar på fritiden

Många tjänstemän är tillgängliga för jobbet även på fritiden. Det kan orsaka stress och psykisk ohälsa. Men det finns lösningar för att sätta gränser: På Volkswagen stänger arbetsgivaren av de anställdas mobiler.
David Österberg Publicerad
Kvinna ligger i soffan och tittar på sin mobil.
I en del företagskulturer finns krav på att alltid svara på mejl och sms på kvällar och helger, enligt professor Göran Kecklund Foto: Shutterstock

Det kan vara svårt att koppla bort jobbet när man är ledig. Många arbetsgivare förväntar sig, uttalat eller outtalat, att anställda svarar på mejl eller i telefon även efter arbetstid. Enligt Unionens senaste arbetsmiljöbarometer svarar fyra av tio arbetsmiljöombud att deras arbetsgivare inte säkerställer att de anställda inte jobbar på fritiden.

Det går dock att ana en positiv trend. För sju år sedan svarade nästan sex av tio arbetsmiljöombud att deras arbetsgivare inte säkerställde ostörd fritid.

Att ständigt vara tillgänglig för sin arbetsplats kan orsaka stress och i förlängningen psykisk ohälsa, enligt Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet.

– Avgörande är huruvida man själv har valt det eller inte. I en del företagskulturer finns krav på att alltid svara på mejl och sms på kvällar och helger. Om det pågår under lång tid och sker under tvång blir det oerhört pressande.

Vems ansvar är det?
– Det är arbetsgivarens. I grunden handlar det ju om hur man planerar arbetet. Som arbetsgivare måste man stämma av med medarbetarna hur de har det och hur de vill ha det. Men det är naturligtvis viktigt att man som arbetstagare också tar upp de här frågorna med sin chef.

De flesta klarar av enstaka tillfällen av arbete utanför arbetstiden utan att uppleva skadlig stress. Och under förra årets påtvingade distansarbete kan många till och med ha valt att arbeta på det viset, tror Göran Kecklund.

– Det kan vara ett sätt att tillfälligt få ihop livspusslet. Men de flesta föredrar ganska tydliga gränser mellan arbetsliv och fritid.

Bestäm när det är okej att mejla

Ett sätt att se till att fritid förblir fritid är att skapa en mejl- och tillgänglighetspolicy. En sådan kan till exempel innehålla regler för vilka tider man får mejla, när på dagen möten ska hållas, affärstider gentemot kunder och begränsningar av vilka som får kopior på mejl. Den typen av policyer verkar dock vara ovanliga på svenska arbetsplatser – bara 14 procent av arbetsmiljöombuden svarar att de har en sådan.

I Frankrike och Spanien är läget delvis annorlunda. I Frankrike finns en lag som säger att arbetsgivare med fler än 50 anställda måste komma överens med de lokala fackklubbarna om hur anställda ska kunna koppla bort jobbet på fritiden. Spanien har en liknande lag, som också innehåller krav på arbetsgivare att utbilda anställda i hur de ska undvika teknikstress.

Göran Kecklund är inte särskilt förtjust i den typen av lagstiftning – men övertygad om att policyer kan vara en väg framåt för minskad stress.

– Då har ju arbetsgivarna och de lokala fackklubbarna en chans att tillsammans komma fram till hur man ska säkerställa återhämtning och att arbetstiderna respekteras, säger han.

Volkswagen stänger av anställdas mobiler

Det finns också företag som självmant arbetar för att göra gränsen mellan arbete och fritid tydlig. Sedan 2011 stänger till exempel Volkswagen i Tyskland av mejlen till de anställdas tjänstemobiler mellan klockan 18.15 och 7 varje dygn. 

På Volkswagen i Sverige går det dock fortfarande att mejla efter arbetstid, enligt Marcus Thomasfolk, kommunikationschef. Han skriver i ett mejl (under kontorstid) till Kollega att de diskuterar frågan om balans mellan arbete och fritid, men att många medarbetare uppskattar att kunna arbeta när det passar dem bäst:

Samtidigt talar vi mycket om chefsansvar i att inte skicka mejl till medarbetare efter kontorstid, då man kanske kan riskera att uppfatta det som att man måste besvara mejlet direkt, även om en sådan förväntan inte finns uttalad”, skriver han.

Foto på Göran Kecklund: Niklas Björling/Stockholms universitet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.