Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Transportföretagen: "Sänka löner inget konstigt"

Att sänka löner är inget konstigt om ett företag är i kris. Det anser arbetsgivarorganisationen Transportföretagen.
– Lön är en kostnad precis som alla andra, säger förhandlingschef Joakim Ärlund.
Ola Rennstam Publicerad
Lena Engstrand, Fredrik Sandberg / TT
"Det är bättre att ha en lön än att vara arbetslös", säger Transportföretagens förhandlingschef Joakim Ärlund. Lena Engstrand, Fredrik Sandberg / TT

Som Kollega tidigare berättat har Vings flygbolag Sunclass airlines ekonomiska problem. För att spara pengar lade företaget fram ett förslag där den svenska kabinpersonalens grundlöner skulle sänkas med 20 procent. Unionen, som organiserar kabinpersonalen, vägrade gå med på detta och presenterade en rad alternativa besparingsförslag. När förhandlingarna strandade sade flygbolaget upp hela den svenska personalstyrkan. Totalt 175 personer.

Läs mer Klubben: Vings uppsägning en käftsmäll

Enligt Unionen leder sänkta grundlöner i förlängningen till lönedumpning och har även en rad negativa effekter för individen eftersom ersättningen minskar från olika trygghetssystem. Svenska fackförbund har därför som princip att aldrig acceptera sänkningar av grundlöner för medlemmarna.

Att detta är praxis på svensk arbetsmarknad tillbakavisas dock av Joakim Ärlund, förhandlingschef på Svenska Flygbranschen inom Transportföretagen. Enligt honom förekommer lönesänkningar på svensk arbetsmarknad, även på företag som har kollektivavtal. Han vill dock inte ge något exempel.

– Det kan finnas ett fackligt intresse av att det inte blir känt. De senaste tio åren har det förekommit permanenta sänkningar av grundlön och lönetillägg i olika former då företag hamnat i en akut situation, bland annat i flygbranschen, säger han.

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt håller fast vid sin hållning att det har förekommit att företag vill minska personalens arbetstid och därmed också deras lön, men inte att grundlönen sänks permanent.

– Jag behöver exempel på när det skett för att kunna kommentera det närmare, säger han.

Transportföretagen ser inget problem med lönesänkningar. Enligt Joakim Ärlund är det ibland den modell som behövs, som till exempel i den situation som flygbranschen befunnit sig i det senaste halvåret.

– Löner är en kostnad precis som alla andra. Att sänka dem är inget konstigt om ett företag hamnat i ett läge där man måste se över sina kostnader. Det måste man vara beredd på och normalt sett är det bättre att ha en lön än att vara arbetslös. Lönesänkningar kommer att fortsätta förekomma, men det är inget normalläge utan handlar om specifika situationer, säger han.

Anser ni att kollektivavtalen värnas när ett företag vill att personalen ska gå med på att sänka sina grundlöner?
– Ja. Det är alltid tillåtet att begära förhandlingar med motparten. I ett allvarligt ekonomiskt läge vore det mer uppseendeväckande om ett företag inte försökte sänka sina kostnader också i kollektivavtalen. Om man sedan lyckas komma överens är förstås en annan fråga.

Hur ser ni på risken för lönedumpning om företag, som i fallet med Sunclass airlines, vill sänka grundlönerna med 20 procent? Enligt Unionen finns risk för att företag då börjar konkurrera med löner.
– I flygbranschen har bolagen egna *företagsspecifika lönetariffer så där har Unionen redan en avtalsmodell som ger olika lönenivåer på olika företag. Jag kan inte se att bara för att man har en lönenivå på ett företag så påverkar det resten av branschen.

*Inom många av Unionens avtalsområden gäller i stället branschövergripande kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet

Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.