Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Tandsköterskor i löneuppror

Tandsköterskorna har fått mer ansvar under åren. Men lönen har inte hängt med. Nu kräver de bättre betalt och en skyddad yrkestitel.
Lina Björk Publicerad 21 mars 2023, kl 14:39
Tandläkarutrustning på en tandläkarmottagning.
I upproret "Löneuppror Tandsköterskor" står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket Foto: Foto Bertil Ericson / SCANPIX.

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga, polera och göra provisoriska fyllningar.

Men trots att ansvaret har växt har lönen inte gjort det i samma omfattning. Enligt Unionen ligger lönen för tandsköterskor på mellan 29 000 till 35 000 kronor i månaden, men ingångslönen är betydligt lägre än så och för tandsköterskor som inte jobbar delegerat kan den ligga på cirka 21 000 kronor i månaden.
 

Löneuppror på Facebook

För fyra veckor sedan skapades Facebookgruppen ” Löneuppror Tandsköterskor” som nu har över 3 900 medlemmar.

Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.
Liza Löfberg Foto: Privat

– Tandsköterskor lämnar yrket för att det inte går att leva på lönen. Har man gått en YH-utbildning på minst tre terminer och tagit studielån så räknar man med en lön som är rimlig, säger Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.

I upproret står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket. I dag kan en tandläkare ha outbildad personal som utför en tandsköterskas arbetsuppgifter, något som Socialstyrelsen också tillåter.


Inte patientsäkert med outbildad personal

Unionen organiserar 2 500 privatanställda tandsköterskor och förbundet ställer sig också bakom kravet om en skyddad yrkestitel.

–  Under YH-utbildningen, som följer den nationella kursplanen, ingår bland annat anatomi, anestesi, odontologi, oral hälsa, smittskydd och hygien. Vi konkurrerar med personal utan utbildning och lönerna hålls nere när arbetsgivaren kan ta in precis vem som helst och kalla den för tandsköterska. I slutändan är detta inte patientsäkert, säger Liza Löfberg.

Tandsköterskornas avtal går ut i juni. Från och med juli i år kan undersköterskor söka om skyddad yrkestitel, något Liza Löfberg tror kan ge en skjuts fram för tandsköterskornas fråga.

– Vi har jobbat med det här under lång tid och ger inte upp förrän våra tandsköterskor får en skyddad yrkestitel, säger hon.

Tandsköterskeupprorets krav:

  • Ingen tandsköterska ha en lön under 28 000 kronor i månaden
  • En plan för snabbare lönekarriär
  • En skyddad yrkestitel
  • Nationell ingångslön på minst 28 000 kronor i månaden
Lön

Mindre lönsamt för män att plugga på universitet

Män tjänar allt mindre på att plugga på universitet. Anledningen är delvis att män tar mer ansvar för familjen, enligt en rapport.
David Österberg Publicerad 17 februari 2023, kl 06:00
Ung man studerar inklämd mellan två travar med böcker.
Ekonomiska kriser, digitalisering och teknisk utveckling har påverkat den privata sektorn mest vilket kan ha påverkat de högskoleutbildade männens löner negativt. FOTO: Colourbox.

Det lönar sig oftast att plugga vidare efter gymnasiet. En högskoleutbildad tjänar i genomsnitt 43 500 kronor, medan en person med enbart gymnasieutbildning har en snittlön på 32 000 kronor, enligt en rapport från akademikerorganisationen Saco.

Skillnaden mellan månadslönerna kallar Saco för högskolepremie. I rapporten har organisationen undersökt hur premien har utvecklats under de senaste 20 åren. Förändringarna är stora: I början av 2000-talet tjänade män betydligt mer på att plugga vidare efter gymnasiet. Högskolepremien sjönk sedan fram till 2013 och har sedan dess legat kvar på den nivån.

För kvinnor sjönk premien fram till 2009, men ökade därefter ända fram till 2020. Det innebär att en högskoleutbildning nu lönar sig lika mycket för kvinnor som för män.

Män tar större ansvar för familjen

Enligt Saco finns det flera förklaringar till förändringen. En är att män nu tar större ansvar för familjen. Högskoleutbildade män är dessutom föräldralediga i större utsträckning än enbart gymnasieutbildade. När arbetsgivare förväntar sig att män ska vara hemma med barn jämnar det ut karriärmöjligheterna mellan könen.

Kvinnor är också chefer i större utsträckning i dag jämfört med för 20 år sedan. Chefer har oftast högre lön och kvinnor får därmed bättre utdelning på sin högskoleutbildning nu.

Stora förändringar i privat sektor

En tredje förklaring till utjämningen är att kvinnor och män arbetar i olika sektorer. Män arbetar oftare i privat sektor och där har förändringarna varit stora de senaste 20 åren, enligt rapporten. Ekonomiska kriser, digitalisering och teknisk utveckling har påverkat den privata sektorn mest vilket kan ha påverkat de högskoleutbildade männens löner negativt.

Kvinnor har högre utbildning

Rapporten visar också att kvinnor är betydligt mer välutbildade än män. Drygt hälften av kvinnorna har pluggat minst tre år på högskola, medan drygt en tredjedel av männen har gjort det.

Att kvinnor och män tjänar lika mycket på att plugga vidare innebär inte att kvinnor och män tjänar lika mycket. Männens löner är fortfarande högre. Premien är dock lika hög eftersom män jämförs med män och kvinnor med kvinnor. Löneskillnaden mellan en gymnasieutbildad kvinna och en högskoleutbildad kvinna är alltså lika stor som löneskillnaden mellan en gymnasieutbildad man och en högskoleutbildad man.

Högre lön efter tre års studier

Medellön, gymnasieutbildade, år 2001

Kvinnor: 17 600

Män: 21 000

Medellön, högskoleutbildade, år 2001

Kvinnor: 23 700

Män: 32 100

Medellön, gymnasieutbildade, år 2020

Kvinnor: 29 600

Män: 33 900

Medellön, högskoleutbildade, år 2020

Kvinnor: 40 500

Män: 48 200