Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Tandsköterskor i löneuppror
Tandsköterskorna har fått mer ansvar under åren. Men lönen har inte hängt med. Nu kräver de bättre betalt och en skyddad yrkestitel.
Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga, polera och göra provisoriska fyllningar.
Men trots att ansvaret har växt har lönen inte gjort det i samma omfattning. Enligt Unionen ligger lönen för tandsköterskor på mellan 29 000 till 35 000 kronor i månaden, men ingångslönen är betydligt lägre än så och för tandsköterskor som inte jobbar delegerat kan den ligga på cirka 21 000 kronor i månaden.
Löneuppror på Facebook
För fyra veckor sedan skapades Facebookgruppen ” Löneuppror Tandsköterskor” som nu har över 3 900 medlemmar.
– Tandsköterskor lämnar yrket för att det inte går att leva på lönen. Har man gått en YH-utbildning på minst tre terminer och tagit studielån så räknar man med en lön som är rimlig, säger Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.
I upproret står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket. I dag kan en tandläkare ha outbildad personal som utför en tandsköterskas arbetsuppgifter, något som Socialstyrelsen också tillåter.
Inte patientsäkert med outbildad personal
Unionen organiserar 2 500 privatanställda tandsköterskor och förbundet ställer sig också bakom kravet om en skyddad yrkestitel.
– Under YH-utbildningen, som följer den nationella kursplanen, ingår bland annat anatomi, anestesi, odontologi, oral hälsa, smittskydd och hygien. Vi konkurrerar med personal utan utbildning och lönerna hålls nere när arbetsgivaren kan ta in precis vem som helst och kalla den för tandsköterska. I slutändan är detta inte patientsäkert, säger Liza Löfberg.
Tandsköterskornas avtal går ut i juni. Från och med juli i år kan undersköterskor söka om skyddad yrkestitel, något Liza Löfberg tror kan ge en skjuts fram för tandsköterskornas fråga.
– Vi har jobbat med det här under lång tid och ger inte upp förrän våra tandsköterskor får en skyddad yrkestitel, säger hon.
Tandsköterskeupprorets krav:
- Ingen tandsköterska ha en lön under 28 000 kronor i månaden
- En plan för snabbare lönekarriär
- En skyddad yrkestitel
- Nationell ingångslön på minst 28 000 kronor i månaden
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
