Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Tandsköterskor i löneuppror

Tandsköterskorna har fått mer ansvar under åren. Men lönen har inte hängt med. Nu kräver de bättre betalt och en skyddad yrkestitel.
Lina Björk Publicerad
Tandläkarutrustning på en tandläkarmottagning.
I upproret "Löneuppror Tandsköterskor" står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket Foto: Foto Bertil Ericson / SCANPIX.

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga, polera och göra provisoriska fyllningar.

Men trots att ansvaret har växt har lönen inte gjort det i samma omfattning. Enligt Unionen ligger lönen för tandsköterskor på mellan 29 000 till 35 000 kronor i månaden, men ingångslönen är betydligt lägre än så och för tandsköterskor som inte jobbar delegerat kan den ligga på cirka 21 000 kronor i månaden.
 

Löneuppror på Facebook

För fyra veckor sedan skapades Facebookgruppen ” Löneuppror Tandsköterskor” som nu har över 3 900 medlemmar.

Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.
Liza Löfberg Foto: Privat

– Tandsköterskor lämnar yrket för att det inte går att leva på lönen. Har man gått en YH-utbildning på minst tre terminer och tagit studielån så räknar man med en lön som är rimlig, säger Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.

I upproret står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket. I dag kan en tandläkare ha outbildad personal som utför en tandsköterskas arbetsuppgifter, något som Socialstyrelsen också tillåter.


Inte patientsäkert med outbildad personal

Unionen organiserar 2 500 privatanställda tandsköterskor och förbundet ställer sig också bakom kravet om en skyddad yrkestitel.

–  Under YH-utbildningen, som följer den nationella kursplanen, ingår bland annat anatomi, anestesi, odontologi, oral hälsa, smittskydd och hygien. Vi konkurrerar med personal utan utbildning och lönerna hålls nere när arbetsgivaren kan ta in precis vem som helst och kalla den för tandsköterska. I slutändan är detta inte patientsäkert, säger Liza Löfberg.

Tandsköterskornas avtal går ut i juni. Från och med juli i år kan undersköterskor söka om skyddad yrkestitel, något Liza Löfberg tror kan ge en skjuts fram för tandsköterskornas fråga.

– Vi har jobbat med det här under lång tid och ger inte upp förrän våra tandsköterskor får en skyddad yrkestitel, säger hon.

Tandsköterskeupprorets krav:

  • Ingen tandsköterska ha en lön under 28 000 kronor i månaden
  • En plan för snabbare lönekarriär
  • En skyddad yrkestitel
  • Nationell ingångslön på minst 28 000 kronor i månaden

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Chef – Har du rätt lön?

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 18 maj 2026, kl 06:02
Lönegapet mellan manliga och kvinnliga chefer är fortfarande stort – men minskar enligt ny lönestatistik från Unionen. Foto: Shutterstock

Manliga chefer tjänar betydligt mer än kvinnliga. Men lönegapet tycks minska. Enligt Unionens statistik tjänar manliga ledare i genomsnitt 7 000 kronor mer – för ett år sedan var skillnaden mellan könen nästan 8 000 kronor.

Förutom kön är det en rad andra faktorer som påverkar löneläget bland landets chefer. Bland annat bransch och bostadsort. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom ligger över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Branscher

IT & Telekom: 75 211

Konsult & Finans : 69 311

Media & Kommunikation: 67 928

Farmaci & Hälsa: 65 636

Industri & Teknik: 64 949

Energi & Miljö: 63 289

Handel: 61 183

Bygg & Fastighet: 60 518

Transport & Logistik: 58 010

Organisationer & Föreningar: 54 023

Service & Tjänster: 50 908

 

Ålder

20–24: 37 054

25-29: 44 238

30-34: 53 390

35-39:  59 020

40-44: 63 228

45-49: 66 181

50-54: 66 992

55-59: 65 752

60- : 63 634

 

Region

Stockholm: 69 923

Göteborg: 64 694

Sydväst: 62 404

Småland: 58 575

Uppland: 58 401

Östra Sörmland/Gotland: 57 913

SjuHall: 57 752

Mälardalen: 57 444

Öst: 56 953

Bergslagen: 56 708

Värmland: 56 514

Sydost: 55 746

Skaraborg/Väst: 55 709

Västerbotten: 55 659

Gävleborg: 53 854

Dalarna: 53 679

Norrbotten: 53 588

Mellannorrland: 52 984

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2025. 

Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.