Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Säkrare med digitalt lönebesked

Många anställda kommer bara åt sina lönebesked via jobbdatorn. Det kan bli ett problem om man plötsligt blir av med sitt jobb eller av någon annan anledning inte har tillgång till datorn. En digital brevlåda kan vara lösningen.
David Österberg Publicerad
Hand håller upp digital symbol för mejl.
Att få lönebeskedet till en digital brevlåda är både behändigt och säkert. Foto: Colourbox

Kollega har tidigare skrivit om vikten av att vårda sitt lönebesked. Sofia Karlsson, ombudsman på Unionen, uppmanade alla medlemmar att skicka sina specifikationer vidare till ett privat mejlkonto eller att skriva ut och förvara dem i en pärm hemma.

Men det finns en ännu bättre lösning, enligt flera läsare som arbetar med lönehantering: en digital brevlåda. Med en sådan har man länge kunnat få post från myndigheter och företag direkt till ett digitalt konto. Nu kan anställda dessutom få sina lönespecifikationer digitalt.

Den största leverantören av digitala brevlådor är företaget Kivra.

– Ett lönebesked innehåller känsliga uppgifter och det är därför ingen bra idé att skicka dem via e-post. 2018 kommer dessutom hårdare regler kring vad som är tillåtet att skicka via e-post, säger Alexandra Karnig, affärsutvecklare på Kivra.

Den som får sina lönebesked till en digital brevlåda har alltid tillgång till dem via dator eller telefon. Man kommer åt sitt konto med hjälp av sin e-legitimation, exempelvis mobilt bank-id. Lönebeskeden försvinner aldrig från kontot om man själv inte raderar dem.

Alexandra Karnig tycker dessutom att det är en bra idé att samla all viktig post på ett ställe.

– Via oss kan man få sin post från exempelvis Försäkringskassan och Skatteverket. Då är det logiskt att också få andra dokument som är relaterade till privatekonomin till sin digitala brevlåda, säger hon.

Fyra brevlådor i Sverige

Det finns fyra leverantörer av digitala brevlådor i Sverige.

  • Min myndighetspost. Statens digitala brevlåda. I den kan du enbart få meddelanden från myndigheter och kommuner – inte privat sektor.
  • Digimail. Ägs av postföretaget Bring. Bland avsändarna finns bland andra Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Kan även skicka lönespecifikationer från företag.
  • Kivra. Har drygt 700 000 användare och växer med över 1 000 användare per dag. Mer än 700 företag och myndigheter är anslutna till tjänsten. Drygt 200 av dem skickar lönespecifikationer och andra HR-relaterade dokument via Kivra.
  • E-boks. Ursprungligen en dansk tjänst som sedan förra året även finns i Sverige. Ägs av Postnord och Nets.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.