Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Säkrare med digitalt lönebesked

Många anställda kommer bara åt sina lönebesked via jobbdatorn. Det kan bli ett problem om man plötsligt blir av med sitt jobb eller av någon annan anledning inte har tillgång till datorn. En digital brevlåda kan vara lösningen.
David Österberg Publicerad
Hand håller upp digital symbol för mejl.
Att få lönebeskedet till en digital brevlåda är både behändigt och säkert. Foto: Colourbox

Kollega har tidigare skrivit om vikten av att vårda sitt lönebesked. Sofia Karlsson, ombudsman på Unionen, uppmanade alla medlemmar att skicka sina specifikationer vidare till ett privat mejlkonto eller att skriva ut och förvara dem i en pärm hemma.

Men det finns en ännu bättre lösning, enligt flera läsare som arbetar med lönehantering: en digital brevlåda. Med en sådan har man länge kunnat få post från myndigheter och företag direkt till ett digitalt konto. Nu kan anställda dessutom få sina lönespecifikationer digitalt.

Den största leverantören av digitala brevlådor är företaget Kivra.

– Ett lönebesked innehåller känsliga uppgifter och det är därför ingen bra idé att skicka dem via e-post. 2018 kommer dessutom hårdare regler kring vad som är tillåtet att skicka via e-post, säger Alexandra Karnig, affärsutvecklare på Kivra.

Den som får sina lönebesked till en digital brevlåda har alltid tillgång till dem via dator eller telefon. Man kommer åt sitt konto med hjälp av sin e-legitimation, exempelvis mobilt bank-id. Lönebeskeden försvinner aldrig från kontot om man själv inte raderar dem.

Alexandra Karnig tycker dessutom att det är en bra idé att samla all viktig post på ett ställe.

– Via oss kan man få sin post från exempelvis Försäkringskassan och Skatteverket. Då är det logiskt att också få andra dokument som är relaterade till privatekonomin till sin digitala brevlåda, säger hon.

Fyra brevlådor i Sverige

Det finns fyra leverantörer av digitala brevlådor i Sverige.

  • Min myndighetspost. Statens digitala brevlåda. I den kan du enbart få meddelanden från myndigheter och kommuner – inte privat sektor.
  • Digimail. Ägs av postföretaget Bring. Bland avsändarna finns bland andra Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Kan även skicka lönespecifikationer från företag.
  • Kivra. Har drygt 700 000 användare och växer med över 1 000 användare per dag. Mer än 700 företag och myndigheter är anslutna till tjänsten. Drygt 200 av dem skickar lönespecifikationer och andra HR-relaterade dokument via Kivra.
  • E-boks. Ursprungligen en dansk tjänst som sedan förra året även finns i Sverige. Ägs av Postnord och Nets.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.