Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Säkrare med digitalt lönebesked
Många anställda kommer bara åt sina lönebesked via jobbdatorn. Det kan bli ett problem om man plötsligt blir av med sitt jobb eller av någon annan anledning inte har tillgång till datorn. En digital brevlåda kan vara lösningen.
Kollega har tidigare skrivit om vikten av att vårda sitt lönebesked. Sofia Karlsson, ombudsman på Unionen, uppmanade alla medlemmar att skicka sina specifikationer vidare till ett privat mejlkonto eller att skriva ut och förvara dem i en pärm hemma.
Men det finns en ännu bättre lösning, enligt flera läsare som arbetar med lönehantering: en digital brevlåda. Med en sådan har man länge kunnat få post från myndigheter och företag direkt till ett digitalt konto. Nu kan anställda dessutom få sina lönespecifikationer digitalt.
Den största leverantören av digitala brevlådor är företaget Kivra.
– Ett lönebesked innehåller känsliga uppgifter och det är därför ingen bra idé att skicka dem via e-post. 2018 kommer dessutom hårdare regler kring vad som är tillåtet att skicka via e-post, säger Alexandra Karnig, affärsutvecklare på Kivra.
Den som får sina lönebesked till en digital brevlåda har alltid tillgång till dem via dator eller telefon. Man kommer åt sitt konto med hjälp av sin e-legitimation, exempelvis mobilt bank-id. Lönebeskeden försvinner aldrig från kontot om man själv inte raderar dem.
Alexandra Karnig tycker dessutom att det är en bra idé att samla all viktig post på ett ställe.
– Via oss kan man få sin post från exempelvis Försäkringskassan och Skatteverket. Då är det logiskt att också få andra dokument som är relaterade till privatekonomin till sin digitala brevlåda, säger hon.
Fyra brevlådor i Sverige
Det finns fyra leverantörer av digitala brevlådor i Sverige.
- Min myndighetspost. Statens digitala brevlåda. I den kan du enbart få meddelanden från myndigheter och kommuner – inte privat sektor.
- Digimail. Ägs av postföretaget Bring. Bland avsändarna finns bland andra Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Kan även skicka lönespecifikationer från företag.
- Kivra. Har drygt 700 000 användare och växer med över 1 000 användare per dag. Mer än 700 företag och myndigheter är anslutna till tjänsten. Drygt 200 av dem skickar lönespecifikationer och andra HR-relaterade dokument via Kivra.
- E-boks. Ursprungligen en dansk tjänst som sedan förra året även finns i Sverige. Ägs av Postnord och Nets.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
