Många anställda kommer bara åt sina lönebesked via jobbdatorn. Det kan bli ett problem om man plötsligt blir av med sitt jobb eller av någon annan anledning inte har tillgång till datorn. En digital brevlåda kan vara lösningen.
Att få lönebeskedet till en digital brevlåda är både behändigt och säkert. Foto: Colourbox
Kollega har tidigare skrivit om vikten av att vårda sitt lönebesked. Sofia Karlsson, ombudsman på Unionen, uppmanade alla medlemmar att skicka sina specifikationer vidare till ett privat mejlkonto eller att skriva ut och förvara dem i en pärm hemma.
Men det finns en ännu bättre lösning, enligt flera läsare som arbetar med lönehantering: en digital brevlåda. Med en sådan har man länge kunnat få post från myndigheter och företag direkt till ett digitalt konto. Nu kan anställda dessutom få sina lönespecifikationer digitalt.
Den största leverantören av digitala brevlådor är företaget Kivra.
– Ett lönebesked innehåller känsliga uppgifter och det är därför ingen bra idé att skicka dem via e-post. 2018 kommer dessutom hårdare regler kring vad som är tillåtet att skicka via e-post, säger Alexandra Karnig, affärsutvecklare på Kivra.
Den som får sina lönebesked till en digital brevlåda har alltid tillgång till dem via dator eller telefon. Man kommer åt sitt konto med hjälp av sin e-legitimation, exempelvis mobilt bank-id. Lönebeskeden försvinner aldrig från kontot om man själv inte raderar dem.
Alexandra Karnig tycker dessutom att det är en bra idé att samla all viktig post på ett ställe.
– Via oss kan man få sin post från exempelvis Försäkringskassan och Skatteverket. Då är det logiskt att också få andra dokument som är relaterade till privatekonomin till sin digitala brevlåda, säger hon.
Det finns fyra leverantörer av digitala brevlådor i Sverige.
Min myndighetspost. Statens digitala brevlåda. I den kan du enbart få meddelanden från myndigheter och kommuner – inte privat sektor.
Digimail. Ägs av postföretaget Bring. Bland avsändarna finns bland andra Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Kan även skicka lönespecifikationer från företag.
Kivra. Har drygt 700 000 användare och växer med över 1 000 användare per dag. Mer än 700 företag och myndigheter är anslutna till tjänsten. Drygt 200 av dem skickar lönespecifikationer och andra HR-relaterade dokument via Kivra.
E-boks. Ursprungligen en dansk tjänst som sedan förra året även finns i Sverige. Ägs av Postnord och Nets.
Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
Chef - har du rätt lön? Trots en snittlön på 59 000 kronor för chefer i privat sektor tjänar manliga chefer i genomsnitt 7 300 kronor mer än sina kvinnliga kollegor. Det innebär att löneskillnaderna fortsätter att öka.
Foto: Colourbox.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
Kvinnor tjänar mindre än män
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg. Foto: Hilda Forsell.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Vill ha individuell föräldraförsäkring
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Vill se lönen i annonsen
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
