Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 skäl att spara din lönespecifikation

Ditt lönebesked kan vara räddningen när du som minst anar det. Ändå struntar 37 procent att ens kolla sin lönespecifikation, visar en ny Sifo-undersökning.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna läser på laptop.
Det kan vara bra att spara dina lönebesked, oavsett om du får dem digitalt eller per post. Foto: Shutterstock

Finns det något som väcker så mycket känslor som en lönespecifikation? För många är höjdpunkten på månaden när lönebeskedet dimper ner i brevlådan eller mejlkorgen eller var det nu uppenbarar sig, eftersom det signalerar att det förhoppningsvis kommit in pengar på lönekontot.

Men nästan fyra av tio, 37 procent, låter bli att kontrollera sin specifikation, enligt en ny undersökning gjord av Kantar Sifo på uppdrag av Visma. Detta trots att det enligt samma undersökning är vanligt att lönespecifikationerna innehåller fel – 58 procent av de tillfrågade svarade att de någon gång varit med om att det blivit fel i lönebeskedet. En tiondel svarade att det varit med om det flera gånger.

Även om det inte är nödvändigt att lusläsa sina lönespecifikationer kan det alltså visa sig lönsamt att ägna det några minuter. Än viktigare är att spara dem. Skriv ut dem om de kommer digitalt eller spara ner dem på din egen dator, så du har tillgång till dem om du eventuellt skulle byta jobb eller sluta arbeta.

Därför ska du spara lönespecifikationen

Otaliga gånger har lönebeskedet visat sig vara räddningen när fackmedlemmar hamnat i kläm: 

  • Om du fått ut för lite i semesterersättning eller fått för låg provision av din arbetsgivare. 
     
  • Du kan skicka med lönespecifikationen när du ändrar inkomst hos Försäkringskassan, för att få en snabbare handläggning.
     
  • Om du, liksom många andra, får svårigheter med att få ut arbetsgivarintyg när du slutat ditt jobb, eller får felaktigt arbetsgivarintyg, kan lönespecifikationerna hjälpa dig att få ut rätt a-kassa.
     
  • Om det visar sig att din arbetsgivare missat att betala in din tjänstepension, kan du med hjälp av facket och gamla lönespecifikationer ändå få rätt till pension.
     
  • Har din arbetsgivare gått i konkurs och det uppdagas att det inte betalats in någon skatt och kanske inga arbetsgivaravgifter heller, kan du, om det vill sig illa, bli krävd på pengarna. Har du då kvar din specifikation som visar att skatt dragits från lönen kan du lätt bevisa din oskuld.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.