Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så gör du om du inte får ut din lön

Om din arbetsgivare inte har pengar att betala din lön gäller det att agera snabbt. Annars riskerar du att gå miste om de pengar du har rätt till.
David Österberg Publicerad
Röd kartnål markerar den 25:e i almanacka.
Om du inte får ut din lön är det viktigt att du pratar med din arbetsgivare så snart som möjligt och sedan tar kontakt med facket. Foto: Shutterstock

När ett företag får ekonomiska problem kan det innebära att de anställda inte får ut sina löner. Är företaget seriöst meddelar arbetsgivaren de anställda att lönen inte kommer. I värsta fall blir det en obehaglig upptäckt på lönedagen.

Kontakta din arbetsgivare

Oavsett ska man som anställd snabbt kontakta sin arbetsgivare för att få veta orsaken till att lönen inte kommit. Om det inte handlar om administrativt strul bör man kontakta Unionen för att få hjälp att driva in lönen.

– Vi börjar med att skicka ett kravbrev till arbetsgivaren som då har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen inte har kommit efter det får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Där står att vi avser att gå vidare med en konkursansökan om lönen inte betalas ut, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

Lönegaranti vid begärd konkurs

Syftet med att begära ett företag i konkurs är att se till att de anställda får pengar via den statliga lönegarantin. När företaget är i konkurs eller under rekonstruktion kan lönegarantin ersätta löner upp till tre månader bakåt, räknat från när konkursansökan lämnades in.

– Därför är det viktigt att agera snabbt. Har man lön som betalas ut månaden efter intjänandet är det ännu viktigare eftersom man då bara har en månad på sig, säger Björn Alquist.

Det är konkursförvaltaren som beslutar om lönegarantin och Skatteverket som betalar ut pengarna.

Hur lång tid tar det från det att man upptäcker att man inte fått någon lön till dess att man får pengarna via lönegarantin?
– Det varierar oerhört. Ett seriöst företag som inte kan betala löner försätter sig själv i konkurs. Då går det snabbare. Är arbetsgivaren oseriös och går under jorden tar det längre tid. Men oavsett tar det minst en månad och för många arbetstagare blir det väldigt tufft.

Hur ska man som anställd agera om arbetsgivaren säger att den uteblivna lönen kommer att betalas ut månaden efter?
– Mitt generella råd är att inte lita på sådana utfästelser. I stället bör man agera så fort som möjligt och påbörja indrivning av lönen. Har man arbetat länge hos sin arbetsgivare och litar på att det verkligen är en tillfällig svacka kan man kanske stanna, men man ska vara medveten om att det är en risk.

Har man rätt att direkt lämna sitt arbete om man inte får sin lön?
– Ja. Att inte betala lön är ett brott mot anställningsavtalet som är så pass allvarligt att en arbetstagare normalt har rätt att frånträda anställningen omedelbart. Rätten att frånträda inträder när det står klart att arbetsgivaren inte avser att betala ut lön som förfallit till betalning och att det inte beror på någon typ av administrativt kortvarigt misstag, säger Björn Alquist.

Lönen förfaller till betalning den dag den skulle ha betalats ut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik.