Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så gör du om du inte får ut din lön

Om din arbetsgivare inte har pengar att betala din lön gäller det att agera snabbt. Annars riskerar du att gå miste om de pengar du har rätt till.
David Österberg Publicerad
Röd kartnål markerar den 25:e i almanacka.
Om du inte får ut din lön är det viktigt att du pratar med din arbetsgivare så snart som möjligt och sedan tar kontakt med facket. Foto: Shutterstock

När ett företag får ekonomiska problem kan det innebära att de anställda inte får ut sina löner. Är företaget seriöst meddelar arbetsgivaren de anställda att lönen inte kommer. I värsta fall blir det en obehaglig upptäckt på lönedagen.

Kontakta din arbetsgivare

Oavsett ska man som anställd snabbt kontakta sin arbetsgivare för att få veta orsaken till att lönen inte kommit. Om det inte handlar om administrativt strul bör man kontakta Unionen för att få hjälp att driva in lönen.

– Vi börjar med att skicka ett kravbrev till arbetsgivaren som då har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen inte har kommit efter det får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Där står att vi avser att gå vidare med en konkursansökan om lönen inte betalas ut, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen.

Lönegaranti vid begärd konkurs

Syftet med att begära ett företag i konkurs är att se till att de anställda får pengar via den statliga lönegarantin. När företaget är i konkurs eller under rekonstruktion kan lönegarantin ersätta löner upp till tre månader bakåt, räknat från när konkursansökan lämnades in.

– Därför är det viktigt att agera snabbt. Har man lön som betalas ut månaden efter intjänandet är det ännu viktigare eftersom man då bara har en månad på sig, säger Björn Alquist.

Det är konkursförvaltaren som beslutar om lönegarantin och Skatteverket som betalar ut pengarna.

Hur lång tid tar det från det att man upptäcker att man inte fått någon lön till dess att man får pengarna via lönegarantin?
– Det varierar oerhört. Ett seriöst företag som inte kan betala löner försätter sig själv i konkurs. Då går det snabbare. Är arbetsgivaren oseriös och går under jorden tar det längre tid. Men oavsett tar det minst en månad och för många arbetstagare blir det väldigt tufft.

Hur ska man som anställd agera om arbetsgivaren säger att den uteblivna lönen kommer att betalas ut månaden efter?
– Mitt generella råd är att inte lita på sådana utfästelser. I stället bör man agera så fort som möjligt och påbörja indrivning av lönen. Har man arbetat länge hos sin arbetsgivare och litar på att det verkligen är en tillfällig svacka kan man kanske stanna, men man ska vara medveten om att det är en risk.

Har man rätt att direkt lämna sitt arbete om man inte får sin lön?
– Ja. Att inte betala lön är ett brott mot anställningsavtalet som är så pass allvarligt att en arbetstagare normalt har rätt att frånträda anställningen omedelbart. Rätten att frånträda inträder när det står klart att arbetsgivaren inte avser att betala ut lön som förfallit till betalning och att det inte beror på någon typ av administrativt kortvarigt misstag, säger Björn Alquist.

Lönen förfaller till betalning den dag den skulle ha betalats ut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.