Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Ökar lönegapet?

LO har som mål att skillnaden mellan arbetarnas och tjänstemännens löner ska vara högst 40 procent år 2028 och hänvisar till att lönegapet mellan grupperna ökar. Unionen håller dock inte med om att löneskillnaderna ökar. Så ökar gapet eller inte? Det beror på hur man räknar.
Linnea Andersson Publicerad 20 mars 2015, kl 14:43
Genomsnittliga månadslöner för tjänstemän och arbetare inom privat och offentlig sektor. Siffror från SCB och LO.

Att det råder delad syn på om gapet ökar eller ej, beror till stor del på att man jämför äpplen med päron. Medan LO tittar på hela arbetsmarknaden, med samtliga branscher och sektorer, väljer Unionen att fokusera på löneutvecklingen inom industrin, eftersom det är där man har ett samarbete mellan arbetare och tjänstemän när man samverkar om normeringen, det så kallade märket. Ett samarbete som bygger på att alla inblandade parter tjänar på det. Och det finns inget stöd för att tjänstemännens löner drar ifrån inom industrin.

– Det går inte att se ett sådant lönegap som LO talar om, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

I stället menar han att man i vissa fall snarare kan se tendenser på att det, bokstavligt talat, inte lönar sig när tjänstemän gör karriär och får mer avancerade befattningar. Dessutom säger han att det inte är så enkelt att jämföra grupper och löner rakt av. Tjänstemän kan till exempel kommit överens med arbetsgivaren om att skippa övertidsersättning och få högre lön i stället.

Den lönestrukturstatistik som SCB tagit fram åt LO gäller hela arbetsmarknaden och visar nominella löner. Enligt den statistiken ökade löneskillnaden mellan arbetare och tjänstmän från drygt 4 000 kronor till 10 000 kronor mellan 1994 och 2013. (Se grafen nedan). Gapet ökade som mest, med drygt fem procent, mellan 1997/1998 och 2001. Därefter har gapet ökat i betydligt långsammare takt. (Se grafen ovan).

Enligt Medlingsinstitutet har industrin haft en reallöneökning på 44 procent sedan det första Industriavtalet infördes 1997 till och med 2014. Ett bevis på att vår nuvarande modell för lönebildning är välfungerande, enligt Niklas Hjert.

– Det tyngsta argumentet från den fackliga sidan är att det bevisligen ger en väldigt bra reallöneökning till medlemmarna. Både jämfört med perioden innan, under 70- och 80-talen, och jämfört med andra länder. 

Men det är inte bara industrisektorn som har tjänat på Industriavtalets normerande roll, utan löntagarna i stort. Enligt Unionens beräkningar har vår offentliga sektor haft den näst bästa reallöneökningen i Västeuropa under 2000-talet. Det är bara Norge som klår Sverige. Niklas Hjert menar att Industriavtalet dessutom har bidragit till bra och stabila förhållanden för företagen. Vilket dels är viktigt för att företagen ska kunna konkurrera med utlandet och dels för att det visar att avtalet gynnar både löntagarna och företagen.

Även Lasse Thörn, chef på LO:s arbetslivsenhet, säger att Industriavtalet och den samstämmighet som facken har kring dess normerande roll troligtvis har varit en bidragande faktor till reallöneökningarna. Även om han inte tror att det enbart beror på det.    

Men det finns problem med industrins normerande roll, enligt Lasse Thörn. Flera fackförbund är missnöjda med att det är så svårt att komma till rätta med relativlöneförändringarna efter att märket är satt. Att vissa grupper fortsätter att halka efter lönemässigt jämfört med andra. Han tror att det är orsaken till att en del tjänstemannaförbund väljer att teckna sifferlösa avtal, som riskerar att spräcka modellen. Dessutom finns det fortfarande osakliga löneskillnader mellan branscher, både i arbetarkollektivet och bland tjänstemän.

– I dag ser vi att det drar iväg både vad gäller klass och kön och det blir problem om det fortsätter. Folk accepterar inte det och modellen riskerar att spricka. Det har väl aldrig varit så många grupper som har lokal lönebildning som inför den kommande avtalsrörelsen, säger Lasse Thörn.

– Vi har satt målet om 40 procent för att vi ska kunna hålla ihop en solidarisk lönepolitik.

Niklas Hjert är kritisk till att man ställer upp mål om relationer mellan olika grupper, eftersom det missgynnar den fackliga styrkan. Han tycker att det är bättre att, som parterna inom industrin, samverka och förhandla för att skapa bra villkor för alla. Och även om många riktar kritik mot att märket inte löser problemen med relationerna mellan olika grupper, menar Niklas Hjert att fördelarna med nuvarande lönebildningsmodell ändå överväger nackdelarna.

– Man måste inse att Sverige är ett litet, exportberoende land. Det viktigaste är att se till att vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv och företag som kan verka internationellt. Annars faller allt, såväl sysselsättning som löner och hela välfärden. Det är viktigast att ta hand om och det gör Industriavtalet.

Nominell lön & reallön

Nominell lön – den lön som står på din lönespecifikation.
Reallön – lön uttryckt i mängd varor och tjänster du kan köpa för den, d.v.s. justerat för inflation.

Även om din månadslön (din nominella lön) ligger på 20 000 kronor under en period kan värdet på pengarna (din reallön) minska under samma period. Du kan helt enkelt inte köpa lika mycket för pengarna.

Wikipedia

Lön

7 korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Både universitet och yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som kan leda till jobb med hög lön.
David Österberg Publicerad 17 januari 2024, kl 06:01
6 studenter samlade vid datorskärmar, ser glada ut.
Hög lön och kort utbildning. Vi listar några yrken där det är bra betalt, utan många års studier Foto: Colourbox.

Vill du ha ett jobb med hög lön, men inte gå en lång utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är korta – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2022. Lönerna gäller för personer som jobbat några år. Ingångslönerna är lägre.

 

  1. Inköpare

Lön: 35 000-44 000.

Gör: Analyserar marknaden. Har kontakt med leverantörer och letar efter nya leverantörer. Begär in offerter, förhandlar och tecknar avtal.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

2. Systemutvecklare

Lön: 36 000-47 000, men kan vara betydligt högre.

Gör: Programmerar, testar program, utvecklar och förvaltar IT-projekt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola, men finns också treårig universitetsutbildning.

 

3. Säljare

Lön: 39 000-50 000, vanligt med provision.

Gör: Kontakt med nya och befintliga kunder. Utreder kundernas behov och föreslår lösningar. Förhandlar om priser och villkor och tecknar avtal.

Utbildning: Stort utbud av utbildning. Från en termin till två år.

 

4. Fastighetsmäklare

Lön: 40 000-62 000, vanligt med provision.

Gör: Visar och marknadsför bostäder, sköter förhandlingar och skriver kontrakt. 

Utbildning: Två års studier på högskola i ämnen som juridik, redovisning och byggnadsteknik.

 

5. Redovisningsekonom

Lön: 35 000-42 000

Gör: Kontrollerar in- och utbetalningar. Ser till att skatt, moms och arbetsgivaravgifter betalas in och sammanställer årsbokslut.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

6. Spelutvecklare

Lön: 36 000-60 000

Gör: Programmerar och utvecklar spel och andra interaktiva medier.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola eller tre år på universitet.

 

7. Drifttekniker

Lön: 35 000-46 000

Gör: Styr och övervakar anläggningar. Felsöker och åtgärdar driftstörningar.

Utbildning: Mellan ett och två år på yrkeshögskola, men finns också som universitetsutbildning.

 

På studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser. På yrkeshogskolan.se kan du se Yrkeshögskolans utbud av utbildningar.