Unionen och övriga svenska parter på arbetsmarknaden har varit mycket kritiska till att lagstadga om minimilöner på EU-nivå och menar att lönebildning hanteras bäst så nära dem det angår – alltså av fack och arbetsgivare i Sverige.
Förhoppningen från direktivets förespråkare är att den nya lagen, som fastställer förfaranden för att se till att de lagstadgade minimilönerna är tillräckliga, ska bidra till mer skäliga minimilöner och därigenom bland annat motverka fattigdom och stärka köpkraften.
I somras enades lagstiftarna i EU, Europaparlamentet och ministerrådet, preliminärt om lagens utformning, och i dag klubbades det formellt igenom av Europaparlamentet. Ministerrådet väntas sedan formellt besluta om att anta lagen i oktober månad.
Medlemmarnas lönebildning inte i fara
Även om Unionen inte tror att direktivet här och nu ska få några konsekvenser för den svenska lönebildningsmodellen, och därigenom på medlemmarnas lönebildning, så är man orolig över framtida konsekvenser.
– Dels är vi kritiska av principiella skäl. När EU reglerar någonting så ger de medlemsländerna mindre utrymme att hantera frågan själva. Vi vill inte att våra politiker ska lägga sig i lönebildningen, inte heller politikerna i EU, säger Thomas Göransson.
En annan källa till oro handlar om hur lagen kan komma tolkas.
– Så som vi läser direktivet så ser vi inte att vi kommer att behöva göra några ändringar av vår modell, bortsett från vissa rapporteringskrav, men när det gäller EU-rätt så finns det som alltid utrymme för tolkningar som blir för EU-domstolen att i slutändan avgöra, och det skapar såklart en oro, säger Thomas Göransson.
I dag har 21 av EU:s 27 medlemsländer minimilöner inskrivet i lagen. Senast hösten 2024 måste medlemsstaterna ha gjort verklighet av de nya bestämmelserna.
