Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Minimilöner i EU klubbat av parlamentet

I dag antog Europaparlamentet EU:s nya lag om minimilöner. Ett beslut som fått hård facklig kritik.
– EU har gett sig in på ny mark, där de inte hör hemma, säger Thomas Göransson, internationell sekreterare på Unionen.
Lina Björk Publicerad
Europaparlamentet
Direktivet om minimilöner i EU klubbades av Europaparlamentet. Foto: Fredrik Persson/TT

Unionen och övriga svenska parter på arbetsmarknaden har varit mycket kritiska till att lagstadga om minimilöner på  EU-nivå och menar att lönebildning hanteras bäst så nära dem det angår – alltså av fack och arbetsgivare i Sverige.

Thomas Göransson, internationell sekreterare
Thomas Göransson Foto: Unionen

Förhoppningen från direktivets förespråkare är att den nya lagen, som fastställer förfaranden för att se till att de lagstadgade minimilönerna är tillräckliga, ska bidra till mer skäliga minimilöner och därigenom bland annat motverka fattigdom och stärka köpkraften.

I somras enades lagstiftarna i EU, Europaparlamentet och ministerrådet, preliminärt om lagens utformning, och i dag klubbades det formellt igenom av Europaparlamentet. Ministerrådet väntas sedan formellt besluta om att anta lagen i oktober månad.

Medlemmarnas lönebildning inte i fara

Även om Unionen inte tror att direktivet här och nu ska få några konsekvenser för den svenska lönebildningsmodellen, och därigenom på medlemmarnas lönebildning, så är man orolig över framtida konsekvenser.

– Dels är vi kritiska av principiella skäl. När EU reglerar någonting så ger de medlemsländerna mindre utrymme att hantera frågan själva. Vi vill inte att våra politiker ska lägga sig i lönebildningen, inte heller politikerna i EU, säger Thomas Göransson.

En annan källa till oro handlar om hur lagen kan komma tolkas.

– Så som vi läser direktivet så ser vi inte att vi kommer att behöva göra några ändringar av vår modell, bortsett från vissa rapporteringskrav, men när det gäller EU-rätt så finns det som alltid utrymme för tolkningar som blir för EU-domstolen att i slutändan avgöra, och det skapar såklart en oro, säger Thomas Göransson.

I dag har 21 av EU:s 27 medlemsländer minimilöner inskrivet i lagen. Senast hösten 2024 måste medlemsstaterna ha gjort verklighet av de nya bestämmelserna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön