I dag antog Europaparlamentet EU:s nya lag om minimilöner. Ett beslut som fått hård facklig kritik.
– EU har gett sig in på ny mark, där de inte hör hemma, säger Thomas Göransson, internationell sekreterare på Unionen.
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Direktivet om minimilöner i EU klubbades av Europaparlamentet. Foto: Fredrik Persson/TT
Unionen och övriga svenska parter på arbetsmarknaden har varit mycket kritiska till att lagstadga om minimilöner på EU-nivå och menar att lönebildning hanteras bäst så nära dem det angår – alltså av fack och arbetsgivare i Sverige.
Thomas Göransson Foto: Unionen
Förhoppningen från direktivets förespråkare är att den nya lagen, som fastställer förfaranden för att se till att de lagstadgade minimilönerna är tillräckliga, ska bidra till mer skäliga minimilöner och därigenom bland annat motverka fattigdom och stärka köpkraften.
I somras enades lagstiftarna i EU, Europaparlamentet och ministerrådet, preliminärt om lagens utformning, och i dag klubbades det formellt igenom av Europaparlamentet. Ministerrådet väntas sedan formellt besluta om att anta lagen i oktober månad.
Medlemmarnas lönebildning inte i fara
Även om Unionen inte tror att direktivet här och nu ska få några konsekvenser för den svenska lönebildningsmodellen, och därigenom på medlemmarnas lönebildning, så är man orolig över framtida konsekvenser.
– Dels är vi kritiska av principiella skäl. När EU reglerar någonting så ger de medlemsländerna mindre utrymme att hantera frågan själva. Vi vill inte att våra politiker ska lägga sig i lönebildningen, inte heller politikerna i EU, säger Thomas Göransson.
En annan källa till oro handlar om hur lagen kan komma tolkas.
– Så som vi läser direktivet så ser vi inte att vi kommer att behöva göra några ändringar av vår modell, bortsett från vissa rapporteringskrav, men när det gäller EU-rätt så finns det som alltid utrymme för tolkningar som blir för EU-domstolen att i slutändan avgöra, och det skapar såklart en oro, säger Thomas Göransson.
I dag har 21 av EU:s 27 medlemsländer minimilöner inskrivet i lagen. Senast hösten 2024 måste medlemsstaterna ha gjort verklighet av de nya bestämmelserna.
Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena
Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
IT-arkitekter, systemutvecklare och civilingenjörer tillhör de yrkesgrupper som har högst genomsnittlig månadslön i Sverige, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. Foto: Martina Holmberg/TT.
Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor.
– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken.
Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.
IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda
Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.
Peter Beijron. Foto: Erik Thor.
– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.
Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.
Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor.
– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.
Privat sektor driver högre löner och större lönespridning
Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.
–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han.
Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare.
– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.
De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige
Läkare: 77 000 kr/månad.
Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.
Jurister: 61 300 kr/mån.
Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.
Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.
IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.