Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Unionen: EU saknar mandat att besluta om minimilön

Den överenskommelse Europaparlamentet och ministerrådet gjort till direktiv om minimilöner är djupt problematisk och kan ifrågasättas lagligt, anser fackförbundet Unionen.
Johanna Rovira Publicerad
Hand håller upp kuvert med euro (till vänster), EU-flagga på stång (till höger)
"Vi anser att EU inte har mandat att besluta om lönefrågor och välkomnar att Sverige röstar nej," säger Martin Linder, fackförbundet Unionens ordförande. Foto: Stefan Gustavsson/SvD/TT, Henrik Montgomery/TT

På tisdagen meddelade förhandlingsdelegationerna för Europaparlamentet och ministerrådet att man nått en provisorisk överenskommelse om ett EU-direktiv om minimilöner.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark lämnade samtidigt beskedet att regeringen säger nej till direktivet för att markera att lönebildning hanteras bäst så nära dem de angår som möjligt – alltså av fack och arbetsgivare i Sverige.

Fackförbundet Unionen är fortsatt mycket kritisk till lagstadgad minimilön inom EU.

Martin Linder
Foto: Jessica Gow/TT

 Överenskommelsen är djupt problematisk och kan ifrågasättas rättsligt. Vi anser att EU inte har mandat att besluta om lönefrågor och välkomnar att Sverige röstar nej, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Eva Nordmark har, enligt TT, sagt att det finns ett undantag i texten till direktivet, som innebär att den svenska modellen inte påverkas. Men Martin Linder är skeptisk till det undantaget.

 Jag har noterat att man använt ordet undantag, men antingen är det en ren missuppfattning eller ett medvetet retoriskt grepp. Det handlar ju om ett direktiv som omfattar samtliga medlemsländer, även Sverige.

Han menar, liksom flertalet motståndare till ett direktiv om minimilöner, att även om regeringen såväl som arbetsmarknaders parter är överens om att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska skyddas, så kan ingen bedöma vad direktivet för med sig på sikt.

 I slutändan blir det EU-domstolen som avgör. Den osäkerheten kan leda till att det fattas beslut som äventyrar den lönemodell vi har i Sverige och som gjort oss till ett av de få länder där flertalet ändå kan leva på sin lön.

 Vi har ingen annan syn än att alla inom EU ska ha löner som går att leva på, men vi tror inte att ett direktiv om minimilöner är lösningen. Tvärtom tyder allt på att de länder som redan har minimilöner har störst problem, säger Martin Linder.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv anser att förslaget till minimilöner är dåliga nyheter och Industriarbetsgivarna skriver i ett pressmeddelande att förslaget kan få förödande konsekvenser för svenska modellen om det går igenom.

Enligt Eva Nordmark kommer överenskommelsen med all sannolikhet att leda till ett direktiv.

Minimlön

  • Minimilöner innebär att det sätts en lagstadgad lägstanivå för lönerna.
  • Det finns inte förslag om siffror eller lägstanivåer, men krav på tydliga kriterier för hur man räknat fram lönerna och hur de uppdateras.
  • 21 av 27 medlemsländer har minimilön i dag och dessa varierar kraftigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet