Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Unionen: EU saknar mandat att besluta om minimilön
Den överenskommelse Europaparlamentet och ministerrådet gjort till direktiv om minimilöner är djupt problematisk och kan ifrågasättas lagligt, anser fackförbundet Unionen.
På tisdagen meddelade förhandlingsdelegationerna för Europaparlamentet och ministerrådet att man nått en provisorisk överenskommelse om ett EU-direktiv om minimilöner.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark lämnade samtidigt beskedet att regeringen säger nej till direktivet för att markera att lönebildning hanteras bäst så nära dem de angår som möjligt – alltså av fack och arbetsgivare i Sverige.
Fackförbundet Unionen är fortsatt mycket kritisk till lagstadgad minimilön inom EU.
– Överenskommelsen är djupt problematisk och kan ifrågasättas rättsligt. Vi anser att EU inte har mandat att besluta om lönefrågor och välkomnar att Sverige röstar nej, säger Unionens ordförande Martin Linder.
Eva Nordmark har, enligt TT, sagt att det finns ett undantag i texten till direktivet, som innebär att den svenska modellen inte påverkas. Men Martin Linder är skeptisk till det undantaget.
– Jag har noterat att man använt ordet undantag, men antingen är det en ren missuppfattning eller ett medvetet retoriskt grepp. Det handlar ju om ett direktiv som omfattar samtliga medlemsländer, även Sverige.
Han menar, liksom flertalet motståndare till ett direktiv om minimilöner, att även om regeringen såväl som arbetsmarknaders parter är överens om att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska skyddas, så kan ingen bedöma vad direktivet för med sig på sikt.
– I slutändan blir det EU-domstolen som avgör. Den osäkerheten kan leda till att det fattas beslut som äventyrar den lönemodell vi har i Sverige och som gjort oss till ett av de få länder där flertalet ändå kan leva på sin lön.
– Vi har ingen annan syn än att alla inom EU ska ha löner som går att leva på, men vi tror inte att ett direktiv om minimilöner är lösningen. Tvärtom tyder allt på att de länder som redan har minimilöner har störst problem, säger Martin Linder.
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv anser att förslaget till minimilöner är dåliga nyheter och Industriarbetsgivarna skriver i ett pressmeddelande att förslaget kan få förödande konsekvenser för svenska modellen om det går igenom.
Enligt Eva Nordmark kommer överenskommelsen med all sannolikhet att leda till ett direktiv.
Minimlön
- Minimilöner innebär att det sätts en lagstadgad lägstanivå för lönerna.
- Det finns inte förslag om siffror eller lägstanivåer, men krav på tydliga kriterier för hur man räknat fram lönerna och hur de uppdateras.
- 21 av 27 medlemsländer har minimilön i dag och dessa varierar kraftigt.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
