Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Unionen: EU saknar mandat att besluta om minimilön

Den överenskommelse Europaparlamentet och ministerrådet gjort till direktiv om minimilöner är djupt problematisk och kan ifrågasättas lagligt, anser fackförbundet Unionen.
Johanna Rovira Publicerad
Hand håller upp kuvert med euro (till vänster), EU-flagga på stång (till höger)
"Vi anser att EU inte har mandat att besluta om lönefrågor och välkomnar att Sverige röstar nej," säger Martin Linder, fackförbundet Unionens ordförande. Foto: Stefan Gustavsson/SvD/TT, Henrik Montgomery/TT

På tisdagen meddelade förhandlingsdelegationerna för Europaparlamentet och ministerrådet att man nått en provisorisk överenskommelse om ett EU-direktiv om minimilöner.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark lämnade samtidigt beskedet att regeringen säger nej till direktivet för att markera att lönebildning hanteras bäst så nära dem de angår som möjligt – alltså av fack och arbetsgivare i Sverige.

Fackförbundet Unionen är fortsatt mycket kritisk till lagstadgad minimilön inom EU.

Martin Linder
Foto: Jessica Gow/TT

 Överenskommelsen är djupt problematisk och kan ifrågasättas rättsligt. Vi anser att EU inte har mandat att besluta om lönefrågor och välkomnar att Sverige röstar nej, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Eva Nordmark har, enligt TT, sagt att det finns ett undantag i texten till direktivet, som innebär att den svenska modellen inte påverkas. Men Martin Linder är skeptisk till det undantaget.

 Jag har noterat att man använt ordet undantag, men antingen är det en ren missuppfattning eller ett medvetet retoriskt grepp. Det handlar ju om ett direktiv som omfattar samtliga medlemsländer, även Sverige.

Han menar, liksom flertalet motståndare till ett direktiv om minimilöner, att även om regeringen såväl som arbetsmarknaders parter är överens om att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska skyddas, så kan ingen bedöma vad direktivet för med sig på sikt.

 I slutändan blir det EU-domstolen som avgör. Den osäkerheten kan leda till att det fattas beslut som äventyrar den lönemodell vi har i Sverige och som gjort oss till ett av de få länder där flertalet ändå kan leva på sin lön.

 Vi har ingen annan syn än att alla inom EU ska ha löner som går att leva på, men vi tror inte att ett direktiv om minimilöner är lösningen. Tvärtom tyder allt på att de länder som redan har minimilöner har störst problem, säger Martin Linder.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv anser att förslaget till minimilöner är dåliga nyheter och Industriarbetsgivarna skriver i ett pressmeddelande att förslaget kan få förödande konsekvenser för svenska modellen om det går igenom.

Enligt Eva Nordmark kommer överenskommelsen med all sannolikhet att leda till ett direktiv.

Minimlön

  • Minimilöner innebär att det sätts en lagstadgad lägstanivå för lönerna.
  • Det finns inte förslag om siffror eller lägstanivåer, men krav på tydliga kriterier för hur man räknat fram lönerna och hur de uppdateras.
  • 21 av 27 medlemsländer har minimilön i dag och dessa varierar kraftigt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.