Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Unionen: EU saknar mandat att besluta om minimilön

Den överenskommelse Europaparlamentet och ministerrådet gjort till direktiv om minimilöner är djupt problematisk och kan ifrågasättas lagligt, anser fackförbundet Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 7 juni 2022, kl 16:14
Hand håller upp kuvert med euro (till vänster), EU-flagga på stång (till höger)
"Vi anser att EU inte har mandat att besluta om lönefrågor och välkomnar att Sverige röstar nej," säger Martin Linder, fackförbundet Unionens ordförande. Foto: Stefan Gustavsson/SvD/TT, Henrik Montgomery/TT

På tisdagen meddelade förhandlingsdelegationerna för Europaparlamentet och ministerrådet att man nått en provisorisk överenskommelse om ett EU-direktiv om minimilöner.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark lämnade samtidigt beskedet att regeringen säger nej till direktivet för att markera att lönebildning hanteras bäst så nära dem de angår som möjligt – alltså av fack och arbetsgivare i Sverige.

Fackförbundet Unionen är fortsatt mycket kritisk till lagstadgad minimilön inom EU.

Martin Linder
Foto: Jessica Gow/TT

 Överenskommelsen är djupt problematisk och kan ifrågasättas rättsligt. Vi anser att EU inte har mandat att besluta om lönefrågor och välkomnar att Sverige röstar nej, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Eva Nordmark har, enligt TT, sagt att det finns ett undantag i texten till direktivet, som innebär att den svenska modellen inte påverkas. Men Martin Linder är skeptisk till det undantaget.

 Jag har noterat att man använt ordet undantag, men antingen är det en ren missuppfattning eller ett medvetet retoriskt grepp. Det handlar ju om ett direktiv som omfattar samtliga medlemsländer, även Sverige.

Han menar, liksom flertalet motståndare till ett direktiv om minimilöner, att även om regeringen såväl som arbetsmarknaders parter är överens om att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska skyddas, så kan ingen bedöma vad direktivet för med sig på sikt.

 I slutändan blir det EU-domstolen som avgör. Den osäkerheten kan leda till att det fattas beslut som äventyrar den lönemodell vi har i Sverige och som gjort oss till ett av de få länder där flertalet ändå kan leva på sin lön.

 Vi har ingen annan syn än att alla inom EU ska ha löner som går att leva på, men vi tror inte att ett direktiv om minimilöner är lösningen. Tvärtom tyder allt på att de länder som redan har minimilöner har störst problem, säger Martin Linder.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv anser att förslaget till minimilöner är dåliga nyheter och Industriarbetsgivarna skriver i ett pressmeddelande att förslaget kan få förödande konsekvenser för svenska modellen om det går igenom.

Enligt Eva Nordmark kommer överenskommelsen med all sannolikhet att leda till ett direktiv.

Minimlön

  • Minimilöner innebär att det sätts en lagstadgad lägstanivå för lönerna.
  • Det finns inte förslag om siffror eller lägstanivåer, men krav på tydliga kriterier för hur man räknat fram lönerna och hur de uppdateras.
  • 21 av 27 medlemsländer har minimilön i dag och dessa varierar kraftigt.
Lön

Tandsköterskor i löneuppror

Tandsköterskorna har fått mer ansvar under åren. Men lönen har inte hängt med. Nu kräver de bättre betalt och en skyddad yrkestitel.
Lina Björk Publicerad 21 mars 2023, kl 14:39
Tandläkarutrustning på en tandläkarmottagning.
I upproret "Löneuppror Tandsköterskor" står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket Foto: Foto Bertil Ericson / SCANPIX.

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga, polera och göra provisoriska fyllningar.

Men trots att ansvaret har växt har lönen inte gjort det i samma omfattning. Enligt Unionen ligger lönen för tandsköterskor på mellan 29 000 till 35 000 kronor i månaden, men ingångslönen är betydligt lägre än så och för tandsköterskor som inte jobbar delegerat kan den ligga på cirka 21 000 kronor i månaden.
 

Löneuppror på Facebook

För fyra veckor sedan skapades Facebookgruppen ” Löneuppror Tandsköterskor” som nu har över 3 900 medlemmar.

Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.
Liza Löfberg Foto: Privat

– Tandsköterskor lämnar yrket för att det inte går att leva på lönen. Har man gått en YH-utbildning på minst tre terminer och tagit studielån så räknar man med en lön som är rimlig, säger Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.

I upproret står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket. I dag kan en tandläkare ha outbildad personal som utför en tandsköterskas arbetsuppgifter, något som Socialstyrelsen också tillåter.


Inte patientsäkert med outbildad personal

Unionen organiserar 2 500 privatanställda tandsköterskor och förbundet ställer sig också bakom kravet om en skyddad yrkestitel.

–  Under YH-utbildningen, som följer den nationella kursplanen, ingår bland annat anatomi, anestesi, odontologi, oral hälsa, smittskydd och hygien. Vi konkurrerar med personal utan utbildning och lönerna hålls nere när arbetsgivaren kan ta in precis vem som helst och kalla den för tandsköterska. I slutändan är detta inte patientsäkert, säger Liza Löfberg.

Tandsköterskornas avtal går ut i juni. Från och med juli i år kan undersköterskor söka om skyddad yrkestitel, något Liza Löfberg tror kan ge en skjuts fram för tandsköterskornas fråga.

– Vi har jobbat med det här under lång tid och ger inte upp förrän våra tandsköterskor får en skyddad yrkestitel, säger hon.

Tandsköterskeupprorets krav:

  • Ingen tandsköterska ha en lön under 28 000 kronor i månaden
  • En plan för snabbare lönekarriär
  • En skyddad yrkestitel
  • Nationell ingångslön på minst 28 000 kronor i månaden